Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Retts-p version 2014 © Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Retts-p version 2014 © Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet."— Presentationens avskrift:

1 retts-p version 2014 © Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet.

2 Besöksregister barn Allergi143 Feber UNS 147 Kem-/inhalationskada 135 Skrotalsvullnad 117 AndningsstilleståndVP Intoxikation/överdos 140 Svimning/Syncope 120 Andningsbesvär 104 Frånvaroattack 109 Knöl på hals 141 Smärta vattenkastning 116 Andningsuppehåll 104 Främ.kropp i luftväg 146 Kramper 109 Skada thorax/rygg 131 Apné 104 Främ.kropp i esofagus 146 Ledvärk utan trauma 113 Skada öga 137 Anemi 148 Främ.kropp i näsan 146 Lokal infektion/böld 141 Skrotal smärta 117 AsystoliVP Fr.kropp nedre luftväg 104 Läkemedelsreaktion 143 Svullnad/smärta extr. 115 Ascites 108 Främ.kropp i öra 145 Melena 107 Sårskada – se resp. lokal Balanssvårigheter 111 Frätskada 135 Misshandel - vägledning - Underlivsproblem flickor 121 Bett/stick av djur 141 Förgiftning 140 Multitrauma 139 Underlivsproblem pojkar 117 Blod i avföringen 107 Förkylningssymtom 144 Neurologiskt bortfall 112 Urinproblem 116 Blod i hosta 103 Förstoppning 106 Näsblödning 103 Urinretention 116 Blodig kräkning 107 Gulsot 108 Näsproblem 146 Utslag 143 Blodsjukdom 148 Graviditet / Blödningar 121 Oklar sjukdom 153 Vaginal blödning 121 Blåsor i munnen 144 Gråtande barn 153 Ont i halsen 144 Yrsel 111 Bråck 106 Halsont 144 Onormal hjärtrytm 101 Ytlig sårskada – se resp. lokal Bröstkorgssmärta 105 Hematemes 107 Ont i nacken utan trauma 119 Ödem 115 Bröstsmärta 105 Hematuri 116 Oroliga föräldrar 153 Bröstsmärta vid andn. 104 Hjärnskakning 130 Ospecifika symtom 153 Brännskada 135 Hosta 144 Pseudokrupp 104 Buksmärta 106 Hudinfektion 141 Postop. tonsillblödn 103 Böld 141 Hudutslag 143 Psykisk ohälsa 152 Diarré 110 Huvudvärk - ej trauma 119 Ryggsmärta utan trauma 114 Diabetes 151 Hyperglykemi 149 Rytmrubbning 101 Dyspné 104 Hyperventilation 104 Sjd i anus/rectum 107 Dysuri 116 Hypoglykemi 150 Skada huvud 130 Dålig viktutveckling 153 Hypotermi VP Skada nacke/hals 130 Elolycka 135 Hälta utan trauma 113 Skada buk/bäcken 131 Epilepsi (känd diagnos) 109 Hängning/strypn. 130 Skada höft/lår 134 Feberkramp 109 Illamående/kräkning 110 Skada knä/underben 134 Facialispares 112 Infektion UNS 147 Skada fot 134 Infektion öga 137 Skada hand/arm 133

3 ESS-vägledningar Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Allmäntillstånd All koagulationshämmande medicinering hos barnet alt. hos ammande mor. Sjuklig blödningsbenägenhet. Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Till rubriker Immunosupprimerad patient Immunosupprimerad patient har cytostatikabehandling eller peroral cortisonbehandling, sickelcellanemi eller annan känd immunbrist och därmed ökad risk för att få allvarliga infektioner. Meningit/sepsismisstanke Meningit/sepsis-misstanke: Förutsättning: Barnet ter sig verkligt sjukt (toxiskt) Ofta ses även något av följande: Feber - oftast men inte alltid, Äkta nackstelhet, Petekier*,Irritabilitet, Sugslöhet/försämrad kontakt, KapÅ ≥ 3sek —OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast!— retts-p 2014 Kapillär återfyllnadstid (Kap Å) fås fram genom att trycka på huden (oftast över bröstbenet) i 5 sek och räkna antalet sekunder det tar tills huden återfår sin färg. KapÅ *Petekier är små punktformiga blödningar i hud eller slemhinnor som inte bleknar vid tryck. Kan vara röda, lila eller brunaktiga beroende på ålder. Åter till ESS

4  Upprepade svimningar/syncope sista dygnen  Pågående symptom men opåverkat AT  Enstaka svimning  Medfött hjärtfel/Hjärtopererad  Inget av ovanstående 101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00  Pågående symptom och påverkat AT  Illamående/blekhet/kallsvettning Faktaruta Hos barn beror onormal hjärtrytm oftast på s.k. återkopplings- tachykardi (SVT), vilket kan komma intermittent. Fråga aktivt efter tidigare hjärtrusning, hjärtoperation och medfödda hjärtfel. retts-p 2014 Till rubriker ESS-Vägledning Svimning/synkope= medvetandeförlust Allmäntillstånd

5  Pågående riklig näsblödning  Stora hemoptyser  Nylig svalgkirurgi (<14 dagar)  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet  Intermittent färsk näsblödning senaste dygnet  Icke-färsk näsblödning  Enstaka hemoptys  Inget av ovanstående ESS-Vägledning 103. retts-p - Blodig hosta/hemoptys R Näsblödning/epistaxis R Postoperativ tonsillblödning R04.1  Pågående riklig blödning från näsa och mun Faktaruta Hemoptys (blodig hosta) kan förekomma vid lungsjukdom som embolier, lunginflammationer och lungblödningar. Kan också komma från övre luftvägen vid intensiv hosta och är vanligare hos patienter med koagulationsrubbning. Näsblödning brukar vara ett godartat symtom hos en i övrigt opåverkad patient men i vissa fall t.ex efter svalgkirurgi kan även en intermittent blödning tyda på ett livshotande tillstånd. retts-p 2014 Till rubriker Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet

6  Måttligt andningspåverkad  Samtidig bröstsmärta  Misstanke om trauma/misshandel  Andningsuppehåll hos spädbarn  Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp  Känd svår allergi  Hjärtopererad senaste månaden  Lätt andningspåverkad  Känd medfödd eller annan kronisk hjärtsjukdom  Skällande hosta utan ökat andningsarbete  Inget av ovanstående ESS-Vägledning Kraftigt andningspåverkad: övre luftvägshinder (dämpad röst, dreglar, sväljningssvårigheter, stridor och ökat andningsarbete), cyanos, uttalade indragningar, näsvingespel, grunting, tachypné/bradypné, oregelbunden andning, enstaka ord eller orkar ej prata, tyst och stillsam, likgiltig gentemot förälder. Måttligt andningspåverkad: ökad andningshjälp av bröstkorg/axlar, förlängd expiration, stridor hos vaket barn med bevarad host- och kräkreflex, lätta- måttliga indragningar, tachypné, talar i korta fraser, oro/rastlöshet/ångest. Lätt andningspåverkad: dyspnoe, snabb andning, andfådd vid ansträngning, normalt andningsarbete, talar hela meningar, frekvent hosta. Dyspnè är en subjektiv upplevelse av andningsbesvär 104. retts-p - Andningsbesvär (dyspné, andnöd) R Hyperventilation R Bröstsmärta vid andning R Främmande kropp nedre luftvägar T Andningsuppehåll / Apné R06.8  Kraftigt andningspåverkad  Stridor, feber och svårighet att svälja.  Samtidig urticaria eller svullnad i ansiktet  Meningit /sepsismisstanke Faktaruta Epiglottit är en allvarlig infektion, som kan misstänkas hos högfebrila, andningspåverkade barn som inte vill svälja sin egen saliv. Andningsuppehåll hos spädbarn är ett ospecifikt tecken som kan signalera allt från allvarliga infektioner/kramper till banala aspirationstillbud. Andningsbesvär beror oftast på lungsjukdom. Det är viktigt att även beakta kardiella orsaker resp. acidos (som vid diabetes). Andningspåverkan kan vara en del i en chockbild utlöst av t.ex. sepsis, anafylaxi, blödning eller dehydrering. Det är viktigt att hålla barnet lugnt och låta barnet själv välja kroppsställning, reagerar barnet på syrgasmasken kan exv föräldern istället flöda syrgas. Apné/andningsuppehål kan hos de minsta barnen indikera sepsis. retts-p 2014 Till rubriker Meningit/sepsismisstanke Misstanke om misshandel – se appendix

7  Hjärtopererad senaste månaden  Pågående bröstsmärta och dyspné  Pågående lätt till måttlig bröstsmärta  Inget av ovanstående 105. retts-p - Bröstsmärta/Bröstkorgssmärta R07.4  Pågående bröstsmärta och påverkat AT  Illamående/blekhet/kallsvettning Faktaruta Bröstsmärta är relativt vanligt hos ungdomar. Till skillnad från vuxna är ischemi/infarkt extremt sällsynt. Smärtan kan även vara orsakad av pneumoni, pleurit, pneumothorax, epigastralgier från buken eller vara muskeloskelettal. Kardiella orsaker är hjärtmuskel- och hjärtsäcks-inflammation (perimyokardit) eller snabba tachycardier. Bröstsmärta kan vara relaterat till aortastenos, kardiomyopatier och kranskärls-avvikelser även om dessa sällan debuterar akut hos barn. Efterhör hereditet för rytmrubbningar, plötslig död i tidiga år eller ärftliga hjärtsjukdomar ESS-Vägledning Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Dyspnè är en subjektiv upplevelse av andningsbesvär retts-p 2014 Till rubriker Allmäntillstånd

8  Intervallartad buksmärta flera ggr/tim, barn >4år  Buksmärta med > 2 kräkningar sista 4 timmarna  Svår/måttlig smärta men opåverkat AT 106. retts-p - Buksmärta R10.4 Vid Scrotal smärta se ESS-kort 117  Akut debut med pågående smärta och påverkat AT Faktaruta Testistorsion kan ha buksmärta som enda symptom. Blindtarmsinflammation är den vanligaste orsaken till buksmärtor hos barn som behöver åtgärdas kirurgiskt. Ovanlig diagnos innan 2 års ålder. Intervallartade kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination, vilket är ett potentiellt allvarligt tillstånd och en diff.diagnos till den vanliga spädbarnskoliken. Invagination är vanligast mellan 2 mån- 3 års ålder. Förstoppning och körtelbuk är vanligt hos barn. Ovarialtorsion förekommer. Barn förlägger ofta smärtförnimmelsen till magen även om den egentliga orsaken kan sitta på andra ställen t.ex. vid pneumoni. Tänk på gastroenterit vid diarréer och kräkningar. Diabetes mellitus kan debutera med buksmärta som huvudsymptom. Enbart kräkningar kan vara annan allvarlig sjukdom. ESS-Vägledning Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10  Buksmärta och påverkat AT  All tidigare bukkirurgi  Känt ljumskbråck  Intervallartad smärta flera ggr/timme och barn <4år  Spänd och ömmande buk  Diabetes och p-glukos>12  Öm testikel  Lätt smärta  Inget av ovanstående retts-p 2014 Till rubriker Allmäntillstånd

9  Intervallartad buksmärta och blodig avföring  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet  Svalgkirurgi <14 dagar tidigare  Inget av ovanstående 107. retts-p - Blodiga kräkningar (Hematemes) K Svart/blodig avföring (Melena) K Sjukdom i anus/rektum K62.9 Vid huvudsymptom buksmärta se ESS-kort 10  Pågående hematemes  Pågående melena/rektal blödning även mellan avföringar Faktaruta Hematemes (blodig kräkning) tyder oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Spädbarn som ammar en sårig bröstvårta kan kräkas eller bajsa rött/svart blod. Analfissur, exempelvis vid förstoppning, kan blöda. Tarmallergier (vanligen mjölk), inflammatoriska tarmsjukdomar och gastroenterokolit kan ge blod i avföringen. Magsjukebakterien EHEC kan leda till njurpåverkan (HUS). Invagination ger kraftiga intermittenta buksmärtor och ibland röd geleaktig avföring. Meckels divertikel i tunntarmen kan blöda kraftigt. ESS-Vägledning retts-p 2014 Till rubriker Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet

10  Feber >38.5  C  Ikterus hos pigg patient 108. retts-p - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 Vid buksmärta, överväg ESS 106  Meningit /sepsismisstanke ESS-Vägledning Faktaruta Gulsot är vanligt i nyföddhetsperioden och oftast helt normalt. Bilirubinnivån bör dock fastställas. Gulsoten kan dock även bero på allvarliga sjukdomar som hemolys, gallvägsmissbildning, sepsis eller annan infektion. Gulsot kan ses vid leversjukdom, störningar i gallflödet och vid ökat sönderfall av röda blodkroppar. retts-p 2014 Till rubriker Meningit/sepsismisstanke

11  Upprepade kräkningar  Huvudvärk  Trauma mot huvudet  Hydrocephalus/shunt  Diabetes el annan metabol sjukdom  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet  Upprepade kramper hos tidigare friskt barn  Ö kad krampfrekvens senaste dygnet hos barn med känd epilepsi.  Inget av ovanstående  Inga gröna i detta ESS-kort 109. retts-p - Kramper UNS R Ryckningar hos spädbarn - Frånvaroattack  Meningit/sepsismisstanke Faktaruta Feberkramp (generaliserad kramp kortare än 15 min utan postiktal trötthet) inträffar hos barn mellan 1 och 4 år. Vid svimning eller starka känsloutbrott förekommer kramper. Vidare kan man tänka på möjligheten av cerebral infarkt/blödning. En överstånden kramp hos ett väsentligen opåverkat barn kan däremot handläggas som GUL. Frånvaroattack kan hos de minsta barnen indikera sepsis. Status epilepticus innebär ett kontinuerligt ep-anfall eller kortare, tätt återkommande, kramper utan vakenhet mellan anfallen som pågått mer än 30 min. ESS-Vägledning retts-p 2014 Till rubriker Meningit/sepsismisstanke Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet

12  Kräkningar och påverkat AT  Kräkningar och diabetes/metabol sjukdom  Kräkningar och huvudvärk  Kräkningar och hydrocefalus/shunt  Svår törst  Kap Å ≥ 3 sekunder  Inget av ovanstående 110 retts-p - Illamående/kräkningar R Diarré A09 Vid huvudsymptom buksmärta se ESS-kort 106  Meningit /sepsismisstanke Faktaruta Vid gastroenterit är det viktigt att bedöma graden av uttorkning (dehydrering). Hyperton dehydrering kan vara ett livshotande tillstånd. Hög misstanke - små barn med stora förluster! Kräkningar med intermittenta kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination eller tunntarmshinder, särskilt vid gröna gallfärgade kräkningar. Vid pylorusstenos, vanligast vid 2-8v ålder, kan barnet ha matkräkningar även lång tid efter måltid. Kräkningar hos spädbarn kan vara matöverskotts-kräkningar som hänger samman med en slapp övre magmun. Kräkningar utan diarré bör i första hand ej klassas som gastroenterit. Tänk på ökat intrakraniellt tryck, metabol åkomma (t.ex. diabetes), intoxikation och barnmisshandel (se Appendix). ESS-Vägledning Kapillär återfyllnadstid (Kap Å) fås fram genom att trycka på huden (oftast över bröstbenet) i 5 sek och räkna antalet sekunder det tar tills huden återfår sin färg. retts-p 2014 Till rubriker  Kap Å Allmäntillstånd Meningit/sepsismisstankeKapÅ

13  Plötsligt påkommen huvudvärk  Upprepad svimning sista dygnen  Hydrocefalus/shunt  Pågående upplevelse av onormal hjärtrytm eller bröstsmärta  KapÅ  3 sek  Enstaka svimning  Kräkningar  Plötslig debut  Inget av ovanstående 111. retts-p - Yrsel, balanssvårigheter R42 Vid neurologiska bortfall se ESS 112.  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Faktaruta Yrsel kan yttra sig som en känsla av ostadighet eller karusellkänsla. I samband med infektioner kan påverkan på lillhjärnan ge balansrubbning (cerebellär ataxi). Migrän, epilepsi, stroke, arytmier samt expansiva förändringar i bakre skallgropen är andra orsaker till yrsel. Rotatorisk yrsel är ofta utlöst av mellanörats balanssystem vid sjukdomar som godartad lägesyrsel (yrsel vid lägesändring), vestibularisneurit (plötslig debut, kontinuerlig), labyrintit (öronvärk), Meniére (hörselpåverkan, tryckkänsla och öronsus) och hos barn finns även attackvis förekommande yrsel. ESS-Vägledning retts-p 2014 Till rubriker Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet  Kap Å

14  Plötsligt påkommen huvudvärk  Kräkning  Trauma mot huvud, nacke eller rygg  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet  Hydrocephalus/shunt  Feber >38.5  C senaste dygnet  Långvarig huvudvärk  Perifer facialispares utan andra symtom** 112. retts-p - Neurologiskt bortfall/symtom UNS R Facialispares G51.9 Vid Trauma mot huvud, nacke eller rygg se även ESS-kort  Strokemisstanke* Faktaruta Neurologiskt bortfall/symptom = nytillkommen nedsatt kraft, ändrad/avsaknad av känsel eller koordinationsrubbning. Vanligast i extremiteter och ansikte. Viktigt att läkare vid strokemisstanke snarast gör bedömning om trombolys/ trombektomi är aktuell. Så fort barnet är respiratoriskt och cirkulatoriskt stabilt skall CT utföras. Åtgärder baseras på lokala PM och BLF:s stroke-PM Riskbarn är bla de med hjärtsjukdom, onkologiska tillstånd, inflammatoriska sjukdomar i exv tarm eller vid SLE, sickelcellanemi, nyligen genomgången varicella, trauma mot hals/nacke samt vid koagulationsdefekter. Bortfall av motorisk funktion eller känsel kan, förutom efter stroke, exempelvis ses efter ett epilepsi- eller migränanfall (kortvarigt bortfall) och efter långvarigt tryck på stora nerver. Hjärntumör och borreliainfektion är orsaker som kan behöva uteslutas. ESS-Vägledning * Strokemisstanke vid symptom som: -Akut hemipares -Akut central facialispares -Akut tal/språksvårighet -Akut synfältsbortfall -Akut yrsel i kombination med akut nytillkommet bortfallsymtom, ataxi eller ögonmuskelpares Vid osäkerhet rådfråga doktor snarast! **Perifer facialispares = förlamning/svaghet i ansiktet med svårigheter att stänga öga. (Vid central facialispares kan patienten stänga ögat.) retts-p 2014 Till rubriker Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet

15  Feber >38.5  C senaste dygnet och svullen/öm led  Svår smärta  Kan ej stödja på extremitet 113. retts-p - Ledvärk utan trauma M Hälta utan trauma R26.8 Faktaruta Barn kan ha svårt att korrekt lokalisera smärta i nedre extremiteter så rygg-, höft- eller knäsmärta kan lätt misstolkas. Fråga om trauma. Ofarlig simplexcoxit är den vanligaste orsaken till att barn utan föregående trauma inte vill stödja på benet. Dock måste alltid septisk artrit uteslutas. Vid septisk artrit är oftast en stor led inblandad. Patienten har feber och kraftig smärta/ömhet från den påverkade leden. Barn har särskilda sjukdomar (Perthes, femurepifysiolys) som drabbar höften och ger hälta. ESS-Vägledning Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10  Inget av ovanstående retts-p 2014 Till rubriker

16  Nytillkommet neurologiskt bortfall  Ryggsmärta med debut eller försämring senaste dygnet.  Inget av ovanstående 114. retts-p - Ryggsmärta utan trauma M54.9 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se även ESS-kort 112 Faktaruta Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Om det samtidigt förekommer infektionstecken såsom ff.a. feber kan värken bero på exempelvis njurbäcken-inflammation, pneumoni, bukåkomma, myelit, osteomyelit eller annan infektion. Intraspinal tumör kan också ge ryggsmärta. ESS-Vägledning retts-p 2014 Till rubriker

17  Omfattande lokal infektion  Svår smärta  Känd njursjukdom  Kan ej stödja på extremitet  Svullnad/konsistensökning  Inget av ovanstående 115. retts-p - Ödem UNS R Smärta i extremitet M Svullnad i extremitet R22.4 Vid misstänkt Allergi se ESS-kort 143 Vid Lokal Infektion se ESS-kort 141 Vid ledbesvär se ESS-kort 113 Faktaruta Nefrotiskt syndrom debuterar ofta med svullnad utan andra symtom och beror på proteinläckage via njurarna. I dessa fall ses proteinuri, dvs. ≥3+(>2g/l) på u-sticka. Vid feber/frossa, svullnad och kraftig lokal smärta finns risk för allvarlig lokal infektion, såsom nekrotiserande fasciit, vilket handläggs skyndsamt. Smärta/svullnad kan också bero på kärltrombos, emboli eller kompartment-syndrom. ESS-Vägledning Barn kan ha svårt att lokalisera sin smärta till exakt rätt plats, tänk därför även på lederna (se ESS-kort 113). Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 retts-p 2014 Till rubriker

18  Misstänkt urinstämma  Makroskopisk hematuri  Känd njursjukdom och ödem  Inget av ovanstående 116. retts-p - Smärta vid vattenkastning R30 - Urinretention R33 - Hematuri R31 - Urinproblem Vid buksmärta se även ESS-kort 106 Faktaruta Hematuri (blod i kisset) är vanligt vid urinvägsinfektioner men förekommer också vid njursten, sjukdom i urinröret och efter trauma Samtidigt är det viktigt att inte missa pyelonefrit hos små barn som ibland kan yttra sig som oklar feber utan övriga symtom. Stora urinmängder=polyuri kan tyda på diabetes eller njursjukdom. Vid miktionssveda bör könssjukdom beaktas hos ungdomar. Nytillkommen sängvätning eller urinläckage beror ofta på felaktiga kissvanor och ibland bidrar förstoppning. Urinblåsans volym hos barn: 30 + (åldern x 30) ml ESS-Vägledning retts-p 2014 Till rubriker

19  Scrotalsmärta  Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck  Trauma och kraftig smärta/ödem  Urinretention  Misstanke om parafimos  Svullen rodnad förhud  Sårskada som behöver sutureras  Inget av ovanstående 117. retts-p - Scrotal smärta N Scrotal svullnad N Underlivsbesvär hos pojkar (flickor se ESS-kort 121) Faktaruta Allvarligaste orsakerna är testistorsion och inklämt ljumskbråck. Testistorsion kan ha buksmärta som enda symptom. Akut epididymit förekommer i alla åldrar men är ovanligt före puberteten. Sexuellt överförbar sjukdom förekommer hos ungdomar. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. Torsion av Morgagnis hydatid (appendix testis) förekommer framför allt från års ålder. ESS-Vägledning Parafimos innebär att relativt trång förhud dragits tillbaka och fastnat bakom ollonet. retts-p 2014 Till rubriker

20  Förvirring/beteendeförändring  Kramp  Attackhuvudvärk  Upprepade kräkningar  Hydrocephalus/shunt  Känd tumor cerebri  Feber >38.5  C senaste dygnet  Inget av ovanstående 119. retts-p - Huvudvärk R51 - Ont i nacken utan trauma M54.2 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se ESS-kort 112 Vid Trauma mot huvud/nacke se ESS-kort 130  Meningit/sepsismisstanke Faktaruta Attackhuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och skall tas på största allvar. Hos barn med huvudvärk som uppvisar avvikande beteende eller påverkat medvetande skall CNS-infektion misstänkas, särskilt vid feber. Spänningshuvudvärk, migrän eller ömma halskörtlar är vanliga orsaker. ESS-Vägledning Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kom mycket plötsligt=urakut. Petekier är små hudblödningar som inte bleknar vid tryck. retts-p 2014 Till rubriker Allmäntillstånd Meningit/sepsismisstanke

21  Upprepade svimningar  Svimning vid fysisk ansträngning  Medfött hjärtfel/Hjärtopererad  Inget av ovanstående 120. retts-p - Svimning (syncope) R55 Faktaruta Svimning föregås ofta av svaghet, yrsel och känslan av att försvinna bort. En klar majoritet orsakas av en vasovagal hämning av hjärtat vilket ger försämrad syresättning av hjärnan en kort stund. Detta kan utlösas i en lång rad situationer. Barn kan i samband med svimning få ett kort krampanfall. Epileptisk kramp eller affektkramp (utlöses av starka känslor, upprördhet eller smärta) kan tolkas som svimning. Ortostatism med blodtrycksfall vid uppresning eller efter stillastående är inte ovanligt. Rent kardiellt orsakade svimningar är ovanligare men viktiga att upptäcka. ESS-Vägledning retts-p 2014 Till rubriker

22  Feber >38.5  C senaste dygnet och frossa nu eller före inkomst  Låg buksmärta av intervallkaraktär  Stor vaginal blödning utan påverkat AT  Gravid och buksmärta av intervallkaraktär eller vaginalblödning  Sårskada som behöver sutureras  Inget av ovanstående 121. retts-p - Underlivsbesvär hos flickor/kvinnor - Graviditet - Vaginal blödning  Plötslig debut med pågående smärta och påverkat AT Faktaruta Rodnad eller irritation i underlivet kan hos barn bero på en bakterieinfektion. Vid flytning kan även främmande kropp misstänkas. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. ESS-Vägledning retts-p 2014 Till rubriker Allmäntillstånd

23  Påverkat mentalt status  Stor sårskada  Svår nacksmärta  Nedsatt känsel i extremitet  Medvetslöshet > 5 min i samband med skada  Berusad/intoxikerad patient  Svår huvudvärk  Misstänkt skallbasfraktur  Misstanke om misshandel hos barn < 2 år  Misstanke om misshandel barn > 2år  Misstänkt skallfraktur barn < 2 år  Lätt till måttlig nacksmärta  Medvetslöshet < 5 min i samband med skada  Amnesi  Minst 1 kräkning hos barn>2år  Övriga sårskador som behöver sutureras  Inget av ovanstående 130. retts-p - Skada Huvud/Skallskada S Skada Nacke/Hals S Hängning/Strypning Y20.99  Högenergivåld  Sväljningssvårigheter  Penetrerande skada  Pulserande blödning  Kraftig eller ökande svullnad hals/nacke  Hängnings-/strypningsförsök  Brännskada/kemskada/ inhalationsskada som riskerar att påverka luftvägarna  Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Faktaruta Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan allvarligt påverka andningsvägarna. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Misstänk misshandel (se appendix). Nackkrage: Om pat är intoxikerad, medvetandepåverkad eller funktionshindrad på ett sådant sätt att patienten ej volontärt kan skydda en eventuellt skadad nacke så ska nackkrage användas om det finns ett halsryggstrauma och känd eller förmodad nacksmärta. Patient som försetts med halskrage av ambulans eller annan vårdinrättning ska ses av läkare innan nackkragen tas bort, detta gäller även spine-board. Detta innebär att nackkrage/spine-board i sig är skäl för upp-prioritering eftersom man ej bör vara fixerad längre än nödvändigt. ESS-Vägledning Högenergivåld: se ESS 139 Misstänkt skallbasfraktur: T ex blödning från hörselgång, hematom kring öga (brillenhematom), hematom bakom öra (Battle’s sign), likvor ur näsan/öra. Misstänkt skallfraktur: Hos barn under 2 år kan en stor mjuk bula på sidan av skallen tyda på skallfraktur. Påverkat mentalt status= RLS 2-8/agiterad/upprepar frågor/svarar långsamt retts-p 2014 Till rubriker Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Misstanke om misshandel – se appendix

24  Stark andningskorrelerad thorakal smärta  Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång  Urinstämma och/eller kraftig hematuri  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet  Nedsatt känsel i extremitet  Misstanke om fraktur (ej nyckelben)  Sårskada som kan behöva sutureras  Misstanke om misshandel  Trauma mot buk  Inget av ovanstående 131. retts-p - Skada Thorax/Rygg S Skada Buk/Bäcken S29.9  Penetrerande skada  Misstänkt instabilt bäcken  Instabil bröstkorg  Ryggskada med neurologisk påverkan  Halsvenstas  Högenergivåld Faktaruta Blödningar och pneumothorax skall alltid uteslutas. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg misshandel (se appendix). ESS-Vägledning Misstänkt instabilt bäcken innebär smärta vid kompression av bäckenet från sidorna. Högenergivåld: se traumalarmkriterier. retts-p 2014 Till rubriker Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Misstanke om misshandel – se appendix

25  Fingeramputation  Kompartmenttecken  Infektionstecken och smärta vid extension/flexion  Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur  Nedsatt distalstatus  Misstanke om fraktur långa rörben  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet  Sårskada som kan behöva sutureras  Misstanke om ledluxation  Misstanke om fraktur i armbåge  Misstanke om misshandel  Misstanke om fraktur nedom armbågen  Inget av ovanstående 133. retts-p - Skada Hand/Arm S Skada Axel S43.0  Amputation ovan hand  Pulserande blödning Faktaruta Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Yngre barn kan vid drag i armen få subluxation/lux av radius i armbågen, pigluxation, och vill då inte använda den drabbade armen. Fingeramputationer hos barn har bättre prognos vid reimplantation än vuxna. Bevara fingret väl! Överväg misshandel (se appendix). ESS-Vägledning Kompartmenttecken: Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår). retts-p 2014 Till rubriker Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Misstanke om misshandel – se appendix

26  Kompartmenttecken  Nedsatt distalstatus  Kraftigt svullnad och konsistensökning  Infektionstecken och smärta vid extension/flexion  Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur  Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet  Misstanke om fraktur långa rörben  Sårskada som kan behöva sutureras  Misstanke om ledluxation  Misstanke om fraktur i knä  Misstanke om misshandel  Misstanke om fraktur nedom knä  Inget av ovanstående 134. retts-p - Skada Höft/Lår S Skada Knä/Underben S Skada Fot S99.9 Vid Hälta utan trauma se ESS-kort 113 och 115  Amputation ovan fotled  Minst 2 frakturer på långa rörben  Pulserande blödning Faktaruta Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Med långa rörben menas femur alternativt fibula och tibia tillsammans. Nedsatt distalstatus föreligger om pulsar och/eller känsel är påverkade bortom skadan. Överväg misshandel (se appendix). ESS-Vägledning Kompartmenttecken är smärta pga. lokal svullnad av en skadad instängd muskel. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår) retts-p 2014 Till rubriker Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Misstanke om misshandel – se appendix

27  Bränn-, frät- el. skållskada < 5%, barn < 1 år  Bränn-, frät- el. skållskada 1 år  Mycket begränsad bränn-, frät- el. skållskada  Elolycka hushållsel 135. retts-p - Brännskada/frätskada T30 - Kemskada T69 - Inhalationsskada T59 - Elolycka/blixt T75.4  Bränn-, frät- el. skållskada ansikte/hals*  Bränn-, frät- el. skållskada > 5% barn < 1 år  Bränn-, frät- el. skållskada > 10% barn > 1 år  Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne  Inhalationsskador av rök eller kem  Elolycka högspänning  Svullnad i ansikte/tunga, svedda ansiktshår, sot i näsa/mun  Stridor Faktaruta Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHb. O2-saturation hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har syrebrist. Bör kontrolleras om det varit en brand inomhus där patienten har vistas. Brännskador från öppen eld behöver en snabbare handläggning. Ger djupare skador. Det är risk för cirkulationspåverkan. Barn är mer känsliga för vätske- förluster än vuxna och prioriteras högre. Vid tveksamhet välj högre prio. Överväg misshandel (se appendix). ESS-Vägledning 1 % av barnets kroppsyta motsvarar ytan av barnets ena handflata+fingrar. Högspänning innebär allt över vanlig hushållsel 230V. Giftinformationscentralen nås på tel 112 eller eller (Login: giftinfo, Lösenord: intox). *Röd prio om brännskada från öppen eld och/eller stor risk för inhalationsskada som vid t.ex. brand inomhus eller sot i mun näsa. Skållskada > 1%. Dyspnè är en subjektiv upplevelse av andningsbesvär retts-p 2014 Till rubriker Misstanke om misshandel

28  Skada som måste sutureras  Tårsekretion och smärta  Svullnad vid mediala ögonvinkeln 137. retts-p - Skada på öga S05 - Infektion öga H Ögonproblem  Penetrerande skada Faktaruta Skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt, om inte problemet är av primärvårdskaraktär. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg misshandel (se appendix). Ethmoidit är en allvarlig infektion i bihålorna kring näsroten som ofta ger ensidig svullnad i mediala ögonvrån. ESS-Vägledning Frätskador, eller misstanke därom  Plötslig synnedsättning/förändring  Svullnad+rodnad runt ögat och feber  Isolerad skelning  Ögoninflammation retts-p 2014 Till rubriker Misstanke om misshandel

29 139. retts-p Traumalarmaktiverings-algoritm retts-p 2014 Algoritmen utgår från den information ambulansen ger till mottagande akutmottagning. Larmssk aktiverar larmnivå. Vid ankomst görs en reevaluering.  Bilolycka, avkörning >60 km/h  Fordonet voltat, personen fastklämd  Utkastad ur fordonet  Dödsfall i samma fordon  MC/Mopedolycka >30km/h  Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon  Fall från höjd > 3 meter eller tre gånger egen höjd  Annat högenergetiskt våld Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm  SpO2<93% med 02 eller ofri luftväg  AF i rött åldersintervall  Puls i rött åldersintervall  RLS >2 eller GCS <12  Neurologiskt bortfall  Penetrerande våld huvud, hals eller bål  Signifikant ansiktstrauma  Kläm/krosskada över thorax/buk/bäcken  (Misstänkta) revbensfrakturer  Minst 2 frakturer på långa rörben  (Misstänkt) traumatisk bäckenskada  Amputation ovan hand eller fot  Trauma med rökskada eller bränn-, frät- el. skållskada >9% >1 år eller >5% <1 år.  Trauma med drunkning eller nedkylning Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm Till rubriker

30 140. retts-p - Förgiftning (Intoxikation) Alkohol T Förgiftning Andra substanser UNS T Förgiftning Svamp T62.0  Misstanke om allvarlig intoxikation  Intag av okänd substans/mängd  Intag av misstänkt giftsvamp ESS-Vägledning Giftinformationscentralen nås på tel 112 eller (internt 50169) eller (Login: giftinfo, Lösenord: intox).www.giftinfo.se Se Överdosering i FASS. Försök att få föräldrar att ange typ och tidpunkt samt fråga efter förpackningar. Uppenbart ofarlig substans/mängd innebär att triagessk känner sig otvetydigt säker på det inte föreligger intoxikation. Vid minsta osäkerhet konsultera doktor.  Intag av substans i suicidsyfte  Intag av ej uppenbart ofarlig substans/mängd  Inget av ovanstående Faktaruta Förgiftningsolycksfall är vanliga bland småbarn. I regel är substansen känd medan dosen ofta är osäker. Feldosering av läkemedel förekommer. I tonåren är förgiftningar ofta relaterade till självdestruktivt beteende. Var uppmärksam för risken för blandintoxikation. retts-p 2014 Till rubriker

31  Bett av djur med potentiellt gift  Tidigare allvarlig reaktion vid bett eller sting  Stick/bett i svalg eller munhåla  Snabbt progredierande infektion med kraftig lokal smärta.  Svullnad + rodnad kring öga och feber  Feber> 38.5  C  Kraftig lokal reaktion av bettet  Kraftig lokal infektion  Inget av ovanstående  Bett eller misstanke om bett av djur som är ogiftigt 141. retts-p - Lokal infektion hud (inkl böld/lymfadenit) L Resistens/knöl på halsen - Bett och stick av djur T Toxiska effekter av djur UNS T63.9  Anafylaktisk reaktion Faktaruta Huggormsbett är farligare för barn än för vuxna pga. den relativt sett högre dosen. Ormbett kan orsaka progredierande lokal svullnad men även allmänna symtom med kräkningar, buksmärtor, blodtrycksfall och andningssvårigheter. Nekrotiserande fasciit/myosit och SSSS är livshotande hudinfektioner som ofta ger svåra smärtor och ibland sepsis med cirkulatorisk påverkan. Svullnad och rodnad runt ögat med feber kan tyda på ethmoidit. ESS-Vägledning Anafylaktisk reaktion innebär en allvarlig allergisk reaktion, ofta med utslag/svullnad, som påverkar flera organsystem med andningssymptom och/eller cirkulationspåverkan. Barnet bör vara under noggrann tillsyn och status skall omvärderas ofta. Allergiska reaktioners olika faser Initialfasen kommer inom ett par minuter till 1h efter kontakt med utlösande agens. Symptomen är ofta klåda i handflator, rodnad och hudsymptom samt klåda i halsen. Progressfasen (anafylaktisk reaktion) ger mer generella symptom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter (bronkospasm, stridor), tachykardi, buksmärtor. Agitation/oro. Chockfasen: Medvetandepåverkan och cirkulationssvikt retts-p 2014 Till rubriker

32  Svullnad i huvud/halsregion med debut senaste 2 tim  Svullnadskänsla i svalget  Tidigare allvarlig reaktion pga. samma ämne  Urtikaria med svår/måttlig klåda  Urtikaria med lindrig klåda  Inget av ovanstående 143. retts-p - Allergi T Läkemedelsreaktion UNS T Hudutslag (Exantem, Blåmärke) R21 Vid blodsjukdom se även ESS-kort 148  Anafylaktisk reaktion  Petekier och påverkat AT Faktaruta ESS-Vägledning Urtikaria är stora sammanflytande kliande utslag som flyttar sig runt på kroppen – ofarligt om inga andra tecken på allergi/anfylaxi föreligger. Anafylaktisk reaktion innebär en allvarlig allergisk reaktion, ofta med utslag/svullnad, som påverkar flera organsystem med andningssymptom och/eller cirkulationspåverkan. Initialfasen kommer inom ett par minuter till 1h efter kontakt med utlösande agens. Symptomen är ofta klåda i handflator, rodnad och hudsymptom samt klåda i halsen. Progressfasen (anafylaktisk reaktion) ger mer generella symptom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter (bronkospasm, stridor), tachykardi, buksmärtor. Agitation/oro. Chockfasen: Medvetandepåverkan och cirkulationssvikt Petekier är små punktformiga blödningar i hud eller slemhinnor som inte bleknar vid tryck och som kan vara röda, lila eller brunaktiga beroende av ålder. Kan i sb med infektion vara ett mycket allvarligt tecken på snabbt progredierande sjukdom! Andra orsaker till petekier kan vara för låga trombocytnivåer vid ITP och leukemi. Överväg misshandel (se appendix) retts-p 2014 Till rubriker Allmäntillstånd Misstanke om misshandel

33  Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp  Immunosupprimerad patient  Halsont och grötigt tal  Muntorsk  Inget av ovanstående  Skällande hosta utan ökat andningsarbete 144. retts-p - Halsont, hosta, förkylning, blåsor i munnen J06.9 Vid Andningsbesvär/dyspné se ESS-kort 104  Stridor, feber och svårighet att svälja.  Meningit/sepsismisstanke Faktaruta Vid pseudokrupp har man symtom såsom skällande hosta och ofta med stridor. Vanligt tillstånd. Överväg dock farliga diff.diagnoser. Vanligen är övre luftvägsbesvär orsakade av virus, vilket inte kräver annat än symtomlindrade behandling. ESS-Vägledning Kraftigt/måttligt ökat andningsarbete (se ESS-kort 104). Blodig hosta/näsblödning (se ESS-kort 103). Epiglottit ger ett medtaget, febrigt barn med andningssvårigheter och svårigheter att svälja. Låt barnet sitta upp och peta ej i svalget. retts-p 2014 Till rubriker Meningit/sepsismisstanke Immunosupprimerad patient

34  Immunosupprimerad patient  Rodnad och svullen bakom örat  Ensidigt utstående öra  Samtidig yrsel eller facialispares  Inget av ovanstående 145. retts-p - Öronvärk/ Andra öronproblem - Främmande kropp öra T16  Meningit/sepsismisstanke Faktaruta Vid mellanöreinflammation förekommer värk och feber. Ibland är denna bakteriellt orsakad. Mastoidit är en potentiellt allvarlig spridning av infektion i mellanörat till skelettet. Ytterörat står ofta ut och det är ofta rött och svullet bakom örat. Inflammation i den yttre hörselgången ger klåda och värk. Ofta är besvären dock beroende på trumhinnekatarr eller förändrade tryckförhållanden i samband med förkylning. Knappcellsbatteri i öra kan orsaka skador om de lämnas kvar för länge. ESS-Vägledning Ett allmänpåverkat barn med smärta från öron- och halsregion skall undersökas med tanke på meningit, mastoidit och sepsis. Detta gäller särskilt barn under 2år! retts-p 2014 Till rubriker Meningit/sepsismisstanke Immunosupprimerad patient

35  Främmande kropp och hosta eller andningsbesvär  Nedsvalt knappcellsbatteri  Främmande kropp som sitter kvar i näsan  Inget av ovanstående 146. retts-p - Främmande kropp i näsa T Främmande kropp i luftväg T Främmande kropp i mag- och tarmkanal T Näsproblem ESS-Vägledning Överväg öron-näsa-hals-konsult! Överväg ”föräldrakyssen” vid främmande kropp i näsan: förälder blåser genom barnets mun och täpper samtidigt till den fria näsborren. Faktaruta De flesta föremål som sväljs passerar obehindrat genom mag- tarmkanalen. Föremål längre än 5 cm har större risk att fastna. Öppna säkerhetsnålar och trätandpetare behöver ofta extraheras, likaså föremål som suttit i matstrupen längre än 24h. Platta knappcellsbatterier bör tas bort snarast möjligt (inom 2 h) om de fastnat i matstrupen. De kan annars orsaka frätskador. Batterier som passerat matstrupen är oftast ofarliga. Flera nedsvalda magneter kan häfta i varandra och orsaka tarmperforation. retts-p 2014 Till rubriker

36  Immunosupprimerad patient  KapÅ ≥ 3 sek  Inget av ovanstående 147. retts-p - Feber med oklart fokus R50.9 Vid misstänkt infektionsfokus se t.ex. Andningsbesvär ESS-kort 104, Urinvägar ESS-kort 116, ÖLI ESS-kort 144, Öronproblem ESS-kort 145.  Meningit/sepsismisstanke Faktaruta Sepsis (blodförgiftning) är ett mycket allvarligt tillstånd. Hos små barn kan symtombilden vara mycket diffus med t.ex. enbart minskad matlust och trötthet. ESS-Vägledning retts-p 2014 Till rubriker Allmäntillstånd Meningit/sepsismisstanke Immunosupprimerad patient  Kap Å KapÅ

37  Feber >38.5  C senaste dygnet  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet  Sickelcellanemi  Inget av ovanstående 148. retts-p - Anemi D Blodsjukdomar Vid näsblödning/blodig hosta ESS-kort 103. Vid blodiga kräkningar/ blodig avföring ESS-kort 107. Faktaruta Anemi kan uppkomma vid en lång rad olika tillstånd. Om den uppkommit snabbt till följd av inre eller yttre blödning bör det handläggas akut. Men ofta har anemin funnits en längre tid, cirkulationen har då hunnit anpassa sig och handläggningen blir inte lika akut. Om inte vitalparametrar säger annat kan patienten handläggas i lugn och ro. De flesta patienter som söker på akutmottagningen med anemi som kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Anemi kan förorsakas av leukemi som också kan ge nedsatt immunförsvar. ESS-Vägledning retts-p 2014 Till rubriker Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet

38  Buksmärta och p-glukos >12  Anamnes på medvetandepåverkan  P-glukos > 15  Acetondoft  Kräkningar  P-glukos 7-15  Diarré  Inga gröna i detta ESS-kort 149. retts-p - Hyperglykemi R73.9  Kussmaulandning och p-glukos >12 Faktaruta Vid nydebuterad diabetes, eller hyperglykemi vid redan känd diabetes, är det mer bråttom att ta hand om en patient som hunnit utveckla ketoacidos, än den som inte är acidotisk. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta vilket ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi. ESS-Vägledning Kussmaulandning innebär ett djupt och ganska långsamt andningsmönster och kan ses hos patienter med metabol acidos. retts-p 2014 Till rubriker  P-Glukos

39  P-glukos < 3,5  Insulinöverdosering; säker eller misstänkt  Glukagon givet i hemmet  Svårigheter att hålla P-glukos normalt, trots tillförsel av extra energi/socker (gäller även om barnet vid ankomst har normalt glukos)  Inga gula i detta ESS-kort  Inga gröna i detta ESS-kort 150. retts-p - Hypoglykemi E16.2  P-glukos < 2,5 Faktaruta Vid hypoglykemi ses initialt symtom såsom hunger, skakighet, kallsvett, blekhet och kräkningar. Centralnervös påverkan medför humörförändringar, dubbelseende, kramper och medvetslöshet. Hos patienter med diabetes beror hypoglykemi ofta på överdosering av insulin i förhållande till matintag. Nyfödda, som är känsliga för hypoglykemi, drabbas ff.a. efter för tidig födsel, intrauterin tillväxthämning eller ”svält vid bröstet”=matbrist. Hypoglykemi hos små barn kan bero på nydebuterad metabol sjukdom som utreds med urin- och blodprov, vilka helst skall tas i akutskedet för att kunna påvisa sjukdom. ESS-Vägledning retts-p 2014 Till rubriker  P-Glukos

40  Ketoner 1,0-2,5  Ketoner < 1,0 OBS!!! Tilläggsalgoritm DM-patienter skall också triageras utifrån sökorsak! 151. retts-p - Diabetes Mellitus E10.9 Vid Hyperglykemi se även ESS-kort 149. Vid Hypoglykemi se även ESS-kort 150.  B-Ketoner >2,5  P-glukos < 4,0 Faktaruta Oavsett vad en patient med diabetes söker för finns risk för störning i kroppens glukoshanteringen. T.ex genom magsjuka med dåligt energiintag, genom påfrestning pga feber/infektion, genom väntetider eller kir åkommor som innebär fasta, m.m. Det är därför viktig med initial och regelbunden metabol kontroll på akutmottagningen för att upptäcka hypo- eller hyperglykemi. ESS-Vägledning retts-p 2014 Till rubriker  P-Glukos, B-ketoner

41  Allvarlig fara för sig själv eller andra  Uttalade självmordstankar/planer  Hallucinos  Katatoni  Uttalat aggressivt beteende  Feber  Svår ångest  Psykotiskt beteende  Avvikande beteende  Akut insättande psykisk sjukdom  Inget av ovanstående 152. retts-p - Psykisk ohälsa F09 Faktaruta Vid misstanke om att barn far illa är sjukvårdspersonal skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Många intoxikationer kan uppträda under denna kontaktorsak. ESS-Vägledning Det är viktigt att inte slentrianmässigt använda denna sökorsak. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker. Katatoni innebär förändrad muskelspänning och störd motorik. Hallucinos innebär sinnesvilla där personen t.ex. hör eller ser saker som inte är reella. retts-p 2014 Till rubriker

42  Otröstligt barn  Slappt barn (Floppy child)  Avvikande beteende hos barnet  KapÅ ≥ 3 sek  Akut insättande sjukdom <12 timmar  Avvikande beteende hos föräldrar  Gråtande men tröstbart  Ålder <6 månader  Önskan om hälsoundersökning  Barn med dålig viktutveckling 153. retts-p - Dålig viktutveckling R Otillräckligt vätskeintag R Otillräckligt näringsintag R Ospecifika symtom Z Gråtande barn R Oroliga föräldrar - Hälsoundersökning Z Oklar sjukdom Z03.9  Meningit/sepsis-misstanke Faktaruta Vid misstanke om att barn far illa är sjukvårdspersonal skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Dålig viktutveckling har många olika orsaker. Utan andra samtidiga symptom hos spädbarn är för lågt energiintag ”svält vi bröstet” en vanlig orsak. Andra viktiga diff.diagnoser är hjärtproblematik och långdragna infektioner t.ex. UVI. Prioriteringsgrad beror i första hand på vitalparametrar. ESS-Vägledning Denna kontaktorsak skall inte användas slentrianmässigt. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker som psykiatriska, misshandel (se appendix), sociala förhållande, infektion, skador UNS, accidentella eller avsiktliga intoxikationer etc. retts-p 2014 Till rubriker Meningit/sepsismisstanke  Kap Å KapÅ Misstanke om misshandel

43  Kompartmenttecken  Svår smärta  Lokal infektion  Måttlig smärta  Inget av ovanstående 171. retts-p - Gipsproblem T 98.3 Faktaruta Gips som sitter fel kan både orsaka obehag och skador. Om patienten klagar på smärta eller obehag skall det alltid tas på allvar. Tilltagande smärtor får inte nonchaleras. Komplikationer kan utvecklas på kort tid. Ibland finns det anledning att avlägsna gipset men då skall läkare kontaktas först. Komplikationer är i första hand tryckskador och sårbildning. Extra vaksamhet kan behövas på barn med funktionshinder. Om tecken på cirkulationsstörning finns, se orange kriterier, skall gipset avlägsnas omedelbart. Om patienten endast har svullnad eller hematom kan det ibland vara normaltillstånd efter skadan. Dessutom kan instabila frakturer komma ur läge om gipset avlägsnas varför patienter med reponerade frakturer som princip bör läkarbedömas före avgipsning. Kompartsyndrom kan uppstå pga inre svullnad efter trauma (t ex fraktur, blödning eller muskelbristning), yttre kompression (t ex gipsbehandling) eller pga brännskada. Det ökade trycket leder till nedsatt blodförsörjning i extremiteten och kan inom några timmar leda till permanent och svår muskelskada. ESS-Vägledning Kompartmenttecken: Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Lokal infektion kan ses som rodnad, svullnad, smärta och ibland med var. retts-p 2014 Till rubriker

44  Svår smärta.  Kompartmenttecken  Sårruptur på bålen  Måttlig smärta och infektionstecken  Immunosupprimerad patient  Feber > 38,5 o  Måttlig smärta och opåverkat AT  Inget av ovanstående  Meningit/sepsismisstanke  Pulserande blödning Faktaruta Operationskomplikationer kan vara lokala komplikationer som tex. sårruptur, infektion eller blödning. Det kan även röra sig om mer generella komplikationer som DVT, UVI, pneumoni, sepsis men de handläggs bäst med annan algoritm. Om det finns förband eller gips som täcker ett operationsområde bör det alltid avlägsnas vid misstanke om komplikation. Kompartsyndrom kan uppstå pga inre svullnad efter trauma (t ex fraktur, blödning eller muskelbristning), yttre kompression (t ex gipsbehandling) eller pga brännskada. Det ökade trycket leder till nedsatt blodförsörjning i extremiteten och kan inom några timmar leda till permanent och svår muskelskada Patienter som är nyopererade på halsen kan vid blödning snabbt få kompression av luftstrupen med åtföljande ofri luftväg. ESS-Vägledning Kompartmenttecken: Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Lokal infektion kan ses som rodnad, svullnad, smärta och ibland med var. retts-p 2014 Till rubriker 172. retts-p - Operationskomplikation T 98.3 Vid komplikation till ÖNH-op se ESS 103! Se även respektive ESS för söksymptom. Immunosupprimerad patient

45

46 retts-p Barnmisshandel vägledning Triagering enligt symptombaserad ESS Varningstecken Diskrepans mellan anamnes och status Oklar anamnes Upprepade skadetillfällen Söker sent i förhållande till skadetillfället Minskad skuld eller oro hos förälder Förälderfokus på sig själv, vill gå, vägrar us… Skada orimlig för åldern (ex spädbarn kryper inte) Agressiva föräldrar Avvikande samspel barn/förälder Frånvarande/deprimerat/distanslöst barn Handläggning All sjukvårdspersonal har lagstadgad skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke på att ett barn far illa! Kommunicera tydligt med dina arbetskamrater. Jämför intryck och anamnes. Vid frakturer –prata med radiolog. Vid frågor kan barnbakjour kontaktas. Socialajouren finns att kontakt dygnet runt via 112 (dagtid via kommunens växel). Var tydlig i kommunikationen! Riskbarn Små barn/spädbarn “Failure to thrive” Funktionshinder/kroniker Prematur/tvilling Oönskat barn Arbetslöshet, missbruk Ensamkommande flyktingbarn Typiska skador Skador med olika ålder Mönstrade hudskador Skallfrakturer (kotpelarnära) Revbensfrakturer Extremitetsfrakturer Skador på bukorganen Förgiftning Brännskador, t.ex. cigaretter 3000 barn/år blir allvarligt misshandlade I Sverige. Föröveren är oftast (82%) en förälder/styvförälder. Anamnes: Låt barnet själv prata, ev utan föräldrar i rummet. Status: Klä av alla barn! (us hudkostym när nakenvikt tas) Dokumentera! Dokumentera berättelsen ordagrant och status inkl hud noggrant, ev med hjälp av kamera. retts-p 2014 Till rubriker Appendix Barnmisshandel Åter till ESS

47 Ändringar i v.2014 Definitioner samlade i början Definition blödningsbenägenhet ändrad Vägledning meningit/sepsismisstanke ändrad bla KapÅ ESS har bytt namn till ESS 110 ESS 104 Justeringar andningsarbete - krupp till grön. ESS 109 Justeringar - Koag. flyttat. Feber bort. St.ep ned. ESS 112 Strokemisstanken är grundligt förändrad ESS Sårskador??? Gul/grön ESS 130 I gul ruta ändrad till ”1 kräkning hos barn >2 år” ESS 133 Justeringar – distal fraktur från gul t grön ESS 134 Justeringar – distal fraktur från gul t grön ESS 139 Skademekanism hastighet förenklat till ”>60km/h” ”ESS”142 till appendix ESS 147 Mer fokus på cirkulation med KapÅ ESS 148 Justerad m. förtydliganden ESS 153 Mer fokus på cirkulation med KapÅ ESS 160 borttagen – plan att införa blå ruta i ESSer under nästa år ESS 171 Gipsproblem - ny ESS 172 Op.problem – ny OBS! Rutorna i ESS-Vägledning är klickbara! OBS! Rutorna längst upp till höger är klickbara!


Ladda ner ppt "Retts-p version 2014 © Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet."

Liknande presentationer


Google-annonser