Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

FONIATRI Jonas Graf Foniater Öron, US Linköping. Disposition Vad gör en foniater? (Vad gör en logoped?) Vanliga patienter hos en foniater. Larynx: Anatomi.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "FONIATRI Jonas Graf Foniater Öron, US Linköping. Disposition Vad gör en foniater? (Vad gör en logoped?) Vanliga patienter hos en foniater. Larynx: Anatomi."— Presentationens avskrift:

1 FONIATRI Jonas Graf Foniater Öron, US Linköping

2 Disposition Vad gör en foniater? (Vad gör en logoped?) Vanliga patienter hos en foniater. Larynx: Anatomi och histologi Höghastighetsbilder Röstresan!

3 FONIATRI Fon = ljud Iatre = läkare Foniater: KUNSKAPER och FÄRDIGHETER om HANDLÄGGNING av patienter med RÖST-, TAL och SPRÅKSVÅRIGHETER

4 Foniater ( ) Röst & tal Sväljning Läpp-, käk-, gomspalt Undersökningar Fonokirurgi Konsultationer

5 Världskända plica vocalis.

6 La Nilsson & Le Nilsson Birgit Lennart

7 LOGOPEDI LOGOS = ORD (tal, tanke, förnuft, vetenskap) PED = UPPFOSTRAN (undervisning)

8 LOGOPEDER Barn som är försenad i sin språk- och talutveckling Barn som är hesa Barn och vuxna med medfödda missbildningar i läpp, käke och gom Barn och vuxna med stamning Barn och vuxna med cochleaimplantat Barn med komplicerad tvåspråkighet

9 LOGOPEDER Vuxna med röstproblem pga olämplig röstvana och/eller sjukliga förändringar på stämbanden Personer som fått tal- och sväljproblem efter omfattande operationer Personer som pga hjärnskador och neurologiska sjukdomar fått svårigheter att svälja, tala, förstå andras tal, läsa och skriva

10

11 Patientfall 1 Man, 20 år efter bilolycka Expressiv afasi - kognitivt intakt Prövar, lyssnar, men hittar inte orden Följer associationsbanor Blev bättre!

12

13

14 Dysartri Begynnande bulbär ALS. Dysartri med försämrad oralmotorik Band 1, forts.

15 Normal språkutveckling mån 18 mån - 2 års ålder 3 – 4 års ålder  Barnets första ord  Sätter barnet ihop 2- ordssatser  Skall barnet kunna göra sig förstådd utanför familjen Band 2

16 LKG Isolerad läpp och/eller käke20% Isolerad gom40% Ensidig total35% Dubbelsidig total 5%

17 Läpp-spalt (20%*)

18 Läpp-käkspalt(20%*)

19 Läpp-käk-gomspalt Total unilateral högersidig (35%)

20 Läpp-käk-gomspalt Bilateral (5%)

21 Gomspalt(40%)

22 Mammas fina schal Polisen tog boven i badet Gatan var hal av is Ingen var vaken vid midnatt Kicki kokar potatismos Geten jagar killingen Pappas vita skjorta Tjo och tjim och inget annat Var noga vid val av bil Mimmi bakar kakor Fick du fikon Zackarias Band 3

23 STAMNING Stamning innebär rubbningar i talets rytm, där individen vet precis vad han vill säga, men för ögonblicket är oförmögen att säga det på grund av en ofrivillig repetition, förlängning eller avbrott av ett ljud.WHO (1977) Lika vanligt i alla kulturer. 0,7-1% av vuxna befolkningen Band 4

24 Målsättning vid behandling Den stammande skall kunna säga VAD han vill NÄR han vill på ett SÄTT som han trivs med

25 Dysfagi=sväljningssvårigheter MAT och PRAT samma APPARAT! En patient med sväljningssvårigheter blir ofta socialt isolerad: -att äta och dricka är ett sätt att umgås

26 DYSFAGI Oral dysfagi Faryngeal dysfagi (Orofaryngeal dysfagi) Oesofageal dysfagi Dysfagi nytt stort fält! Arv från logopederna. Habiliterings-barn  dysfagi  foniater

27 Dysfagi Kartlägg problemet Det finns ingen enskild standardbehandling Olika problem kräver olika lösningar Undersökningen botar inte patienten  strategi att -träna restfunktion -kompensera för bortfall

28 Orofaryngeal dysfagi Problemen sitter i munhåla och eller svalg. Neuromuskulär sjukdom –Stroke –MS, Parkinsons sjd, ALS –Tumörsjukdom –Kirurgi Läkemedelsbiverkan Strålbehandling Dåligt tandstatus

29

30 Logeman

31 Undersökningsmetoder ÖNH-status Fiberendoskopi + bolus Luppoptik + Bolus Videofluorografi (rtg)

32

33

34 Anatomi & histologi

35 Andnings och talapparaten: Ansiktsmuskulatur Munhåla Näsa Svalg Struphuvud Luftstrupe Lungor -samt deras associerade stödjestrukturer.

36 Luftvägsepitel -Ciliebeklätt pseudostratifierat cylindriskt epitel. -Bägarceller och större körtlar -Flerskiktat plattepitel om påfrestning!

37 Struphuvudet-larynx -andning -luftvägsskydd -fonation -stöd vid ansträngning (buktryckökning)

38 Larynx strukturer: Krikoid-brosk (ringbrosket): Thyroidea-brosk (sköldbrosk) Arytenoid-brosk (kannbrosk) Sesambrosk: (Cartilago corniculata+cuneiforme) Tungben

39 Larynx

40 Plica ary-epiglottica Tuberculum cuneiforme Tuberculum cuneiforme Tuberculum corniculata

41 Epiglottis Plica ary-epiglottica Tuberculum cuneiforme Tuberculum corniculata

42 Plica vocalis Flerskiktat plattepitel Lamina propria Lig. Vocale M. Internus

43 Höghastighetskamera Roland Rydell, foniater i Lund

44 Externa larynxmuskulaturen -höjer och sänker larynx

45 Interna larynxmuskulaturen

46 Larynx nervförsörjning Alla muskler utom crico-thyroideus försörjda av n. Recurrens (n. Laryngeus inferior) -Slemhinnan från stämbandens kant och nedåt. N Laryngeus superior: – M. cricothyreoideus –Slemhinnan i larynx ovanför stämbanden inklusive epiglottis. Stor överlappning sensoriskt och till viss del motoriskt.

47

48 Adduktion Förkortning, ökar spänningen. Innerverad av N lar inf M. Thyroarytenoideus -pars interna et externa

49 Cricothyreoideus Sträckare N Lar sup

50 M. Crico-arytenoideus posterior (Posticus) Abductor N lar inf

51 M. Crico-arytenoideus lateralis Adduktor N lar inf Halva sköldbrosket väck!

52 (Inter) arytenoideus Stark adductor Stänger luftvägen Bilateral innervation N lar inf

53 Röstresan Per-Åke Lindestad -foniater på KS Huddinge

54 Stämbandsbedömning Lyssna! Spegel Flexibelt fiberlaryngoskop Rak luppoptik Höghastighetskamera MLS


Ladda ner ppt "FONIATRI Jonas Graf Foniater Öron, US Linköping. Disposition Vad gör en foniater? (Vad gör en logoped?) Vanliga patienter hos en foniater. Larynx: Anatomi."

Liknande presentationer


Google-annonser