Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Presentation av rapporten Born globals 12 juni 2012 Författad av Torbjörn Halldin.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Presentation av rapporten Born globals 12 juni 2012 Författad av Torbjörn Halldin."— Presentationens avskrift:

1 Presentation av rapporten Born globals 12 juni 2012 Författad av Torbjörn Halldin

2 Upplägg på presentationen Vad är ett born global-företag? Vad säger svenska data om förekomsten av born globals? Forskningen om born globals Sammanfattning och policyslutsatser

3 Vad är ett born global-företag? Begreppet ”Born global” myntades i en rapport av McKinsey & Co på australienska tillverkningsföretag. Gemensamt för de många subjektiva definitionerna av born global-företag är snabb internationalisering till ett flertal marknader: ”one which views the world as its marketplace from the outset; it does not see foreign markets as useful adjuncts to the domestic market” (McKinsey & Co., 1993). ”from inception, seek to derive significant competitive advantage from the use of resources and the sales of outputs in multiple countries’’ (Oviatt och McDougall, 1994) Efter den banbrytande studien av McKinsey & Co. har detta fenomen benämnts på en mängd olika sätt: born globals (Knight och Cavusgil, 1996), global start-ups (Oviatt och McDougall, 1994), international new ventures (McDougall mfl, 1994) och instant exporters (McAuley, 1999).

4 Empiriska definitioner Merparten av forskningen om born global-företag är av kvalitativ karaktär, dvs. småskaliga och case-baserade. Främst inom företagsekonomisk litteratur. Rapporten ”Born globals” tar ett kvantitativt grepp. Ser till hela Sveriges samlade mängd born global-företag, dvs försöker länka till nationalekonomin. För att särskilja born global-företag från andra företag behövs någon form av empirisk definition.

5 Empiriska definitioner (forts) Exportintensitet och tidsdimension. Vanligast förekommande empiriska definitionerna av born global- företag säger att en exportintensitet på 25 procent ska vara uppnådd inom två till tre år efter företagets grundande. Kritik av snävheten i definitionerna  Alternativa mått skulle kunna förbättra definitionerna. Ta med krav på viss mängd exportdestinationer, väga in direktinvesteringar eller annat som tyder på global verksamhet.

6 Trender och globalisering 1.Ökad mängd nischmarknader för högteknologiska produkter med en hög specialiseringsgrad. Sådana produkter kan innebära konkurrensfördelar men eftersom det inhemska kundunderlaget för väldigt nischade produkter ofta inte är tillräckligt måste man tidigt ha ett globalt tänk. 2.Förbättrad teknologi inom en mängd områden förenklar företags internationalisering. Allt från produktionsteknologi, IT- och kommunikationsteknologi till förbättringar på logistikområdet. 3.Kunskapsflödet länder emellan har möjliggjorts av minskade handelshinder, globalisering, global medvetenhet om internationell handels betydelse för länders välstånd. 4.Vi reser mer än tidigare, vi studerar utomlands, skaffar oss internationella karriärer och nätverk på ett helt annat sätt än tidigare. 5.Även entreprenörer och företagsledare i nya företag har således haft möjlighet att skaffa sig erfarenhet och kunskap om utländska marknader och affärsmöjligheter.  Denna ökade kunskap om vår omvärld har reducerat riskerna med en tidig internationalisering

7 För vilka passar en born global-strategi? 1.Storleken på hemmamarknaden kan vara en begränsande faktor. 2.Företag som internationaliserar snabbt har det gemensamt att entreprenören eller företagsledningen är fast övertygade om de fördelar som är förknippade med en internationell närvaro. 3.Ofta är företagsledningen gränsöverskridande vilket förenklar en expansion till flera marknader. 4.De erfarenheter som entreprenören och företagsledningen lyckats förvärva i sina tidigare yrkesliv är också av stor vikt för den internationaliseringsstrategi som väljs. 5.Företag med en unik teknologi som konkurrensfördel internationaliserar ofta snabbare än andra företag. 6.Speciellt i sektorer med snabb teknologisk utveckling måste kunskapsdrivna företag snabbt övertyga kunderna om att just detta företags produkter är värda att investera och binda upp kapital i. Annars utvecklar någon annan en minst lika bra produkt. 7.Hur snabbt och väl företaget upparbetar partnerskap och allianser med andra aktörer, både nationella och internationella påverkar internationaliseringshastigheten. Det kan röra sig om ett joint venture för att kunna finansiera en expansion till en viss marknad eller om ett utbyte av kunskap och erfarenheter på en mer informell basis.  Vissa företag tycks vara bättre lämpade än andra för en born global-strategi

8 Blir företag bättre av att exportera? Sverige är en liten öppen ekonomi – samstämmighet om betydelsen av handel för att bygga välstånd Man är överens om att exporterande företag är mer produktiva än företag som endast är verksamma på den inhemska marknaden. Men hur är kausaliteten? Å ena sidan: Det är höga initiala kostnaderna som är förknippade med en begynnande internationalisering  merparten av de företag som börjar exportera är högproduktiva företag Å andra sidan: Learning-by-exporting. En ökad kunskap om hur företaget kan identifiera och implementera effektivitetshöjande åtgärder i sin verksamhet som ökar produktiviteten. Även: Graden av engagemang på exportmarknader kan påverka hur mycket exportföretag kan lära av utländska kunder  Bör avspegla sig på born global-företag

9 Traditionella internationaliseringsmodeller Till skillnad från born global-företagen har synen på hur företag internationaliserar sin verksamhet länge dominerats av teorier som bottnar i en långsam och stegvis internationaliseringsprocess. Tre huvudsakliga traditionella internationaliseringsmodeller

10 Vad säger svenska data? 1.Endast en liten andel av nya företag är born global 2.Born global-företag är verksamma inom högteknologiska sektorer 3.Mer avlägsna marknader har större vikt för born global-företag. Även större antal exportdestinationer 4.Små skillnader i vilka som sysselsätts av born global-företag jämfört med andra företag 5.Born global-företag presterar bättre 6.Överlevnadsgraden hos born global-företag något sämre

11 Skillnader i prestationsgrad Eftersom gruppen företag som någon gång under sin levnad väljer att verka på internationella marknader kan tänkas skilja sig från företag som aldrig väljer att exportera har den förstnämnda gruppen valts som referensgrupp Företag grundade Prestation fem år efter grundande Fyra mått på prestation: anställda, omsättning per anställd, produktivitet samt vinst relaterat till företagets omsättning. Vid första överblicken tycks born global-företag prestera bättre i alla fem dimensioner, främst för storleksvariablerna antal anställda och omsättning per anställd

12 Kausalitet vs korrelation MEN born global-företagen presterar ju redan initialt bättre i många avseenden Vill isolera effekten av själva born global-strategin Born global-företag presterar bättre när det gäller storleksvariabler men man kan däremot inte hävda att vinstmarginal och produktivitet blir högre bara för att företaget har en born global-strategi

13 Hinder för internationalisering Företag upplever ofta ett antal hinder när man försöker expandera internationellt. Detta gäller även entreprenörer och företag som överväger en born global-strategi Om man har målsättningen att öka antalet born global-företag bör bördan av dessa hinder minskas

14 Avslutning och policyslutsatser Relativt få born global-företag tvärtemot vad ökande intresset för dessa företag tyder på. Innebär detta att fel policy ligger till grund? Flertalet av de åtgärder som kan tänkas ha en positiv effekt på nyföretagande i allmänhet inverkar naturligtvis även positivt på tillkomsten av born global-företag. Eftersom nystartade företag ofta har ett finansiellt och kunskapsmässigt underläge gentemot mer etablerade aktörer beträffande internationaliseringsprocesser bör åtgärder som minskar dessa gap ytterligare övervägas. Några slutsatser: 1.Internationaliseringsstödet bör integreras som en naturlig del i de processer som omfattas av ett allmänt nyföretagarstöd i.Minska fokus på det stegvisa internationaliseringstänkandet 2.Myndigheter med kompetens i frågor som rör tidig internationalisering bör kunna fungera som bollplank i internationaliseringsfrågor även för blivande entreprenörer 3.För att öka entreprenörers tillgång på riskvilligt kapital bör man dels se över matchningen mellan entreprenörer och potentiella investerare, dels förbättra de ekonomiska incitamenten att investera i nya företag i.Sänkningar av kapitalskatterna är en politiskt svårframkomlig väg ii.Andra sätt att förbättra incitamenten till ett utökat riskkapitalutbud är riktade skattesubventioner och/eller skattekrediter 4.Bättre utnyttjande av våra utrikes födda. Ypperlig kunskapsbank som kan förbättra kunskapsspridandet om utländska marknader


Ladda ner ppt "Presentation av rapporten Born globals 12 juni 2012 Författad av Torbjörn Halldin."

Liknande presentationer


Google-annonser