Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kvalitativ analys 16.1 2007 Mats Ekholm Karlstads universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kvalitativ analys 16.1 2007 Mats Ekholm Karlstads universitet."— Presentationens avskrift:

1 Kvalitativ analys Mats Ekholm Karlstads universitet

2 Frågor att bita i oHur bör de gemensamma kriterierna se ut i Göteborgsregionen? oFinns det bra mallar för kvalitetsarbetet? oHur ser det ut i andra länder? oHur blir det i framtiden?

3 Gemensamma kriterier oPersonaltäthet och personalens kompetens oStudieresultat oUpplevelse av skolgången Ingen av dessa kriterier går att åtgärda på kort sikt och det är svårt att se vad för slags fördelningar som ligger bakom.

4 Gemensamma kriterier oLyft in pengamått, t ex lärarkostnad, läromedel, skolledning i % av budget oVälj ett par teman per år inom det svampiga trivseln oVälj ett par ämnen inom den svampiga resultatsumman per år oVarva i fyraårsperioder

5 Finns bra mallar? oJa, men inte i drömutgåva oKombinera kvantitativa data och analyser av dessa med kvalitativa data och analyser av dessa oGör inte allt varje gång, välj ut så små delar att det går att åstadkomma synbara resultat, skapa dessa och fortsätt med envist saktmod.

6 Agenda 21. Regeringar, internationella samman- slutningar, näringsverksamheter och det civila samhället uppmanas att verka så att oAlla får grundläggande utbildning oEkologiutveckling ingår i all utbildning oBetoning sker av hur orsak och verkan hänger samman i miljö- och sociala sammanhang oSkolbarn involveras i studier av miljöers samband med hälsa, föda och ekonomisk utveckling

7 Uthållig utveckling baseras på oBiofysiska system oEkonomiska system oSociala system oPolitiska system

8 Utbildning för uthållig utveckling be- höver därför inkludera lärande om alla dessa system samt om de samverkande kvaliteter som fordras för att utveck- lingen verkligen ska bli hållbar. o Bevarandeprincipen o Fredlig samexistens o Sammanflätning mellan ekonomi och livsomständigheter o Demokrati

9 Grundläggande idéer bakom skola År 0 År 2000 En som vet sprider vad han vet till dem som inte vet. Lärjungar lär genom att lyssna och följa direktiv. Lärare ställer frågor. De lärande lär genom att ställa frågor, pröva idéer om hur man kan belysa dessa och genom att ordna vad man får reda på. Lärare stödjer, hjälper och utmanar.

10 Den politiska styrningen blir synlig när man vill förbättra verksamheten Centrum i systemet föreskriver förbättringsmål för de perifera delarna stimulerar de perifera delarna att sätta mål för förbättringen föreskriver för- bättringsåtgärder för de perifera del delarna tillåter de perifera delarna att hitta egna lösningar på hur åtgärderna ska utformas

11 Den politiska styrningen blir synlig när man vill förbättra verksamheten Centrum i systemet föreskriver förbättringsmål för de perifera delarna stimulerar de perifera delarna att sätta mål för förbättringen föreskriver förbättringsåtgärder för de perifera delarna Gradvis utveckling tillåter de perifera delarna att hitta egna lösningar på hur åtgärderna< ska utformas

12 Den politiska styrningen blir synlig när man vill förbättra verksamheten Centrum i systemet föreskriver förbättringsmål för de perifera delarna stimulerar de perifera delarna att sätta mål för förbättringen föreskriver förbättringsåtgärder för de perifera delarna Implemen- terings modellen Gradvis utveckling tillåter de perifera delarna att hitta egna lösningar på hur åtgärderna< ska utformas

13 Den politiska styrningen blir synlig när man vill förbättra verksamheten Centrum i systemet föreskriver förbättringsmål för de perifera delarna stimulerar de perifera delarna att sätta mål för förbättringen föreskriver förbättringsåtgärder för de perifera delarna Implemen- terings modellen Gradvis utveckling tillåter de perifera delarna att hitta egna lösningar på hur åtgärderna< ska utformas Målbaserad ansvarighets styrning

14 Den politiska styrningen blir synlig när man vill förbättra verksamheten Centrum i systemet föreskriver förbättringsmål för de perifera delarna stimulerar de perifera delarna att sätta mål för förbättringen föreskriver förbättringsåtgärder för de perifera delarna Implemen- terings modellen Gradvis utveckling tillåter de perifera delarna att hitta egna lösningar på hur åtgärderna< ska utformas Målbaserad ansvarighets styrning Förtroende för de professionella

15 Internationella rörelser oStorsamling i målbaserad ansvarighetsstyrning, redan där – UK, US, NZ, AUS, S, FIN, snart där – N, DK, NL, CH, oKvar i implementeringsmodellen – F, I, E, P, H, D oStrövar omkring i förtroendevarianten – B, L,

16

17 Låg utmaning Hög utmaning

18 Låg utmaning Hög utmaning Litet stöd Stort stöd

19 Låg utmaning Hög utmaning Litet stöd Stort stöd Stagnation Underprestation Långsamma och ojämna framsteg Självbelåtenhet

20 Låg utmaning Hög utmaning Litet stöd Stort stöd Stagnation Underprestation Långsamma och ojämna framsteg Självbelåtenhet Motsättningar Uppgivenhet Raska framsteg Rejäla förbättringar

21 Englands satsning

22 Internationella undersökningar

23 Internationella läsundersökningar

24 Internationella matematikundersökningar

25 Internationella naturvetenskapsundersökningar

26 Engelska som andraspråk oMätningar 1996 och 2002 av år 8 respektive år 9 oSverige i topp vid båda tillfällena

27

28 EDG kan beställas via OECD Online Bookshop

29 Andra utbildningsfrågor på den internationella arenan oTidig eller sen differentiering oBredare förskola oÅterkomstmöjligheter och vuxenutbildning oHögre utbildning som marknad oHjärnforskning och lärarskap oDecentralisering – skolplan, lokal utvärdering, lokal skolutveckling

30 Lärdomar att dra från det internationella umgänget Det går att bedriva skola på andra sätt än vad vi gör, t ex oBörja tidigare i livet oVara strängare mot de unga oHa kortare skoldagar oKlä sig uniformt oBetala lärare och skolledare mer oSortera de unga tidigare

31 Lärdomar att dra från det internationella umgänget Vi skiljer ut oss genom att oservera mat, oha långa relationer, oligga lågt med examniation, oskapa nära relationer till ungas hela miljö, oge nya chanser, oha stor öppenhet om resultat, olita starkt på skolor, otroget ta ansvar.

32 Och genom rikare fortbildning! oSatsa fem dagar per år i tre år oIdentifiera utvecklingsteman som leder till yrkesutveckling oVälj ut hållbara teman oLärare väljer sitt tema för treårsperioden oFormera intressegrupper och fördela på olika aktiviteter

33 Kompetensutvecklingens organisering Intresse gruppering Diagnos på lärande Stödja stu dieovana Stärka språkförtr oende

34 Kompetensutvecklingens organisering Intresse gruppering Konsumtion av kunnande Diagnos på lärande Stödja stu dieovana Stärka språkförtr oende

35 Kompetensutvecklingens organisering Intresse gruppering Konsumtion av kunnande Produktion av kunnande Diagnos på lärande Stödja stu dieovana Stärka språkförtr oende

36 Kompetensutvecklingens organisering Intresse gruppering Konsumtion av kunnande Produktion av kunnande Spridning av kunnande Diagnos på lärande Stödja stu dieovana Stärka språkförtr oende


Ladda ner ppt "Kvalitativ analys 16.1 2007 Mats Ekholm Karlstads universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser