Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBARA VATTEN.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBARA VATTEN."— Presentationens avskrift:

1 1 Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBARA VATTEN

2 2 Att diskutera innan lunch 1.Presentation av varandra och en hjärtefråga 2.Möteskultur- hur lägger vi upp samarbetet i gruppen 3.Boka in datum för nästa träff i maj, 6 h inklusive lunch som länsstyrelsens bjuder på 4.Upplägg av dagen, se bild 3-10 i presentationen 5.Att göra till nästa gång: Ta med förslag på 5-10 redan genomförda goda exempel/ åtgärder vi kan fortsätta med i Västerbotten. Väck frågan i din organisation! 6.Lunch!

3 3 Hur ska vi jobba? SWOT (1 mötet) Åtgärdsidéer (2 mötet) Prioriteringar (3 mötet) Genomförande (4 stora mötet)

4 4 Våra utgångspunkter Miljöpolitikens övergripande mål Miljömålen (särskilt för denna grupp) Nuläget för miljötillståndet i Västerbotten Gruppens samlade kompetens MEN- tänk på alla tre perspektiv av hållbarhet: ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart Västerbotten!

5 5 SWOT analys: för gemensam väg mot ett hållbart Västerbotten Styrkor, svagheter, möjligheter och hot för Hållbart vatten i Västerbotten!

6 6 Vilka viktiga områden kan vi t.ex. beröra i SWOT:en och åtgärderna? Dricksvatten Avlopp Vattenkraft, flottleder Areella näringars och industriers påverkan Vandringshinder Metaller och miljögifter Egna förslag!

7 7 Ta fram åtgärder först nästa gång! Ta fram åtgärder inom resp. grupp som har koppling till miljömålen för: Offentlig verksamhet (länsstyrelsen, kommunerna, landstinget, universiteten, skolorna) Näringsliv (kan vara branschspecifika) Individer och grupper Forskning och utveckling Samarbetsprojekt

8 8 Hur ska åtgärderna se ut? - FRIVILLIGA åtgärder! - Uppföljningsbara! - Tydligt ansvar över vem som gör vad! - Tidsatta om det handlar om en konkret åtgärd, processåtgärder behöver inte tidsättas.

9 9 Tidplan för dagen Presentation och upplägg LUNCH Efter lunch max 30 minuter- lst berättar om tillståndet i miljön för några viktiga miljömål som kopplar till området. SWOT. Till fikat ska vi ha SWOT-förslag (15 min. x 4) Fika Gå igenom resultatet från SWOT:en och komplettera tillsammans återsamling och en positiv slutkläm på dagen Utvärdering fylls i under tiden Vi ses igen det datum vi bestämt i maj- kallelse och information skickas ut från länsstyrelsen

10 10 Glöm inte- fråga din organisation om 5-10 goda exempel på åtgärder vi bör fortsätta med i Västerbotten!

11 11 Nulägesanalys utifrån ett urval miljömål

12 12 Miljömål Hållbara vatten (ett urval) Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt en levande kust och skärgård Ingen övergödning Bara naturlig försurning Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö

13 Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna

14 Bakgrund Kemikalieproduktionen i världen har ökat kraftigt. På ca 50 år har produktionen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Med varuhandeln sprids kemiska ämnen över nationsgränserna. Ämnen sprids när varor produceras, används, återvinns, förbränns eller deponeras. Ämnen sprids också genom läckage med yt- och grundvatten från förorenade områden. EU har världens tuffaste miljölagstiftning REACH på kemikalieområdet. Västerbottens län skiljer sig inte på några avgörande sätt från övriga delar av landet när det gäller förekomst och hantering av kemiska ämnen, produkter och varor. I länet finns tung industri i form av gruvor och ett smältverk men även många andra mer eller mindre kemikalieintensiva branscher är representerade. I länet finns också ca 2500 förorenade områden, främst lokaliserade i älvdalarna, i kustområdena samt i malmrika områden. Av dessa har drygt 400 stycken inventerats och riskklassats. Vid samtliga kända förorenade områden i riskklass 1 pågår undersökningar eller åtgärder. Den största andelen prioriterade förorenade områden tillhör riskklass 2 och arbetet med att undersöka och åtgärda dessa områden har inte kommit lika långt. Kunskapsluckorna är fortfarande stora när det gäller förekomst och eventuella effekter i miljön av flertalet kemikalier. Ett exempel är verksamma ämnen i läkemedel som kan ha en hormonell effekt och innebära miljöpåverkan i mycket låga koncentrationer. Ett annat är de nya nanomaterialen.

15 Miljötillståndet i V ä sterbotten Delmål (ett urval)Status Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper Miljö- och hälsoinformation om varor Utfasning av särskilt farliga ämnen Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier Halter av kvicksilver och cesium i fisk Prioriterade förorenade områden Förorenade områden som innebär akuta risker

16 Trender Halterna i miljön av en del kända miljögifter som PCB, DDT och dioxiner har sjunkit, men minskar inte längre. Förekomsten av kvicksilver, kadmium och bly i miljön är fortfarande ett problem. Många nya möjliga problemämnen har också identifierats och samverkan mellan olika kemikalier, s k kombinations- eller cocktaileffekter, är inte tillräckligt kända. Kemikalieinspektionen har alldeles nyligen presenterat en handlingsplan för en giftfri vardag , med särskilt fokus på barn och ungdomar. Vägledning och praxis för efterbehandling av förorenade områden ger goda möjligheter för en ökad saneringstakt i framtiden

17 17 Levande sjöar och vattendrag ” Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. ”

18 18 Bakgrund Västerbotten är ett av Sveriges rikaste län på vattenmiljöer. Det finns mer än sjöar och ett mycket stort antal vattendrag, med storleksspann från mäktiga fjällälvar till små rännilar. Den biologiska mångfalden i våra sjöar och vattendrag har påverkats av mänsklig aktivitet under århundraden; flottning, skogsbruk, jordbruk, vattenkraft, industrier, fiske m.m. många vattenmiljöer har tagit stor skada. Avsaknaden av aktuella kulturmiljöunderlag innebär svårigheter med att prioritera områden för bevarande av kulturmiljövärden i samband med biologisk återställning.

19 19 DelmålMiljötillstånd Skydd av sjöar och vattendrag Av de 121 nationellt värdefulla naturmiljöerna bedöms knappt 40 % ha ett långsiktigt skydd. Av de 30 nationellt värdefulla miljöerna för fisk och fiske är sex skyddade inom reservat medan sju är Natura 2000-områden. Beträffande kulturmiljöerna bedöms åtta av länets 15 nationellt särskilt värdefulla områden ha ett tillräckligt starkt skydd. Återställningsarbeten i skyddsvärda sjöar och vattendrag Av de 43 vattendrag som berörs av delmålet är 12 bedömda som färdigställda. Vandringshinder ska åtgärdas i utpekade värdefulla vattendrag Totalt ska 475 hinder åtgärdas fram till år Fram till 2010 har ungefär 5 % av vandringshindren åtgärdats. Strategi för flottningsepokens kulturlämningar En historisk beskrivning av flottningsepoken i länet är utförd Det saknas fortfarande en strategi för det praktiska bevarandearbetet Utsättning av djur och växter i vatten Utsättningar av fisk sker idag enligt uppsatta mål, samt med utgångspunkt från Fiskeriverkets policy och föreskrifter. Anpassning av fångstuttaget på fisk Med få undantag så bedöms uttaget av fisk ligga i nivå eller betydigt under den naturliga produktionspotentialen varav delmålet bedöms vara uppnått Miljötillståndet i Västerbotten

20 20 Trender Medvetenhet hos allmänheten Kunskapsinhämtning, inventeringar etc. Faktiska åtgärder

21 21 Indikatorer Begränsat näringsläckage – fånggrödor Begränsat näringsläckage – skyddszoner Föryngring av flodpärlmussla Häckande fåglar vid vatten Nedfall av kväve Nedfall av svavel Skyddade sjöar och vattendrag Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag Växtskyddsmedel

22 22 Hav i balans samt levande kust och skärgård ” Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.”

23 23 Bakgrund Längs kusten finns mycket tung trä- och metallindustri som i flera områden lett till höga halter av metaller och organiska miljögifter. –Problemen beror både på pågående utsläpp och ”gamla synder". Stor andel av kuststräckan är exploaterad i förhållande till befolkningsmängden och antalet nybyggnationer per år är hög jämfört med många andra län. –Bebyggelsen innebär inskränkningar i det allmänna friluftslivet och leder till exempelvis anläggande av vägar, bryggor och muddringar, med negativa konsekvenser för djur- och växtlivet. –Kulturmiljöerna hotas när traditionella näringar upphör Vår kust är förhållandevis förskonad från problem med övergödning och överfiske. –Det finns lokala problem med övergödning p.g.a. dålig rening i mindre reningsverk, läckage från jordbruksmark och utsläpp från fritids- och glesbebyggelse. –Fisket längs kusten är småskaligt och lider av skador p.g.a. en starkt växande sälstam och en expansion av skarv.

24 24 Miljötillståndet i Västerbotten DelmålStatusDelmålStatus Utsläpp från fartygStrategi för skydd av brackvattenmiljöer samt kust och skärgårdsområden Störningar från båttrafiken Översyn av kust- och skärgårdsmiljöernas kulturmiljöer Anpassning av fiskeuttaget i kustvatten Skydd av betydelsefulla reproduktionsområden längs kusten Minskning av bifångsterÅtgärder för att göra vandringshinder passerbara i kustmynnande vatten Skydd av kust- och havsområden Info om områden med höga natur - och kulturvärden i kust - och skärgårdsområden

25 25 Nya förutsättningar Ny myndighet för havs- och vattenfrågor Fysisk planering av havet EU:s marina direktiv EU:s Gemensamma Fiskepolitik (GFP)

26 26 Indikatorer

27 27 Ingen övergödning ” Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.”

28 28 Miljötillståndet i Västerbotten Västerbotten är inte drabbat av övergödningsproblem på samma sätt som södra Sverige, mest beroende på att jordbruksnäringen är mindre i omfattning. Lokalt finns problem med igenväxning, algblomningar och förändringar av artsammansättningen i vattenekosystem. Cirka 4 procent av sjöar och vattendrag i Västerbotten är övergödda För kustvattnen är motsvarande andel drygt 30 procent, och gäller främst små avsnörda havsvikar. I den övergödda sjön Skråmträsket bedrivs ett projekt för att ta fram en modell för att åtgärda övergödnings- problem i sjöar.

29 29 Bara naturlig försurning ”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.”

30 30 Nuläge svavelutsläpp Försurningen i länet beror på svavelutsläpp i Europa I Europa har utsläppen av försurande svavel minskat sedan talets början. Under 2000-talet har minskningstakten avtagit. Försurningen av sjöar och vattendrag har minskat I Västerbotten står Rönnskärsverken för 90 procent av svaveldioxidutsläppen. I ett historiskt perspektiv har utsläppen minskat kraftigt. Under de senaste åren har de ökat. Längs kusten finns områden där jordarna har naturligt högt svavelinnehåll. Om dessa brukas kan avrinnande vatten bli mycket surt och metallpåverkat.

31 31 Skogens påverkan Markens förråd av basiska ämnen har minskat p.g.a. försurningen. När skogen växer tar den upp basiska ämnen. Om biomassan tillvaratas vid avverkning sker en bortförsel av de ämnen som finns bundna i träden. GROT(grenar och toppar) som används som biobränsle ökar bortförseln eftersom grenar och toppar innehåller betydligt större andel basiska ämnen än stamveden. Genom återföring av aska kan de basiska ämnena komma tillbaka till marken.

32 32 Försurningsutveckling i okalkade sjöar i Västerbottens östra del Figuren bygger på modellering av 121 okalkade sjöar som utvalts för att de liknar länets kalkade sjöar. Därmed ligger sjöarna huvudsakligen i länets kustkommuner. *Ökningen för prognoserna förklaras med ett ökat uttag av GROT- obs mycket oenighet råder kring prognoserna

33 33 Miljötillståndet i Västerbotten Trots minskat svavelnedfall kvarstår problem. Kalkning skyddar djur och växter, men är ingen permanent lösning. Många försurade vatten ingår inte i kalkningsprogrammet Modellverktyg pekar på att försurningen inte kommer att minska ytterligare

34 34 Grundvatten av god kvalitet ”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.”

35 35 Bakgrund Förhållandevis bra tillgång på grundvatten med god kvalitet. Större delen av länets dricksvatten kommer från grundvatten och grundvattenmagasin är viktiga både för dagens och för framtidens vattenförsörjning. Utsläpp från miljöfarlig verksamhet, förorenade områden, trafik, jord- och skogsbruk kan påverka grundvattnet negativt. I kustområdet kan grundvattnet vara försurat, både på grund av människans verksamhet men även naturligt genom landhöjningen. Försurningen kan försämra grundvattenkvaliteten genom förhöjda halter av t ex sulfat och tungmetaller. Inrättandet av vattenskyddsområden är viktigt för att skydda grundvatten för framtida behov. Enligt uppdatering hösten 2010 har länet cirka 180 kommunala eller större enskilda grundvattentäkter, varav drygt 25% saknar vattenskyddsområde och 60% skyddas enligt gammal lagstiftning. Endast 11% har skydd enligt Miljöbalken. I naturligt mineralrika områden med sulfider i berggrunden, som t ex Skelleftefältet, finns risk för höga tungmetallhalter i grundvattnet, t ex arsenik. Höga naturliga kloridhalter kan förekomma i kustnära områden samt från saltvatten i jord- och berglager från tider då havsnivån stod högre än idag. I fjällens alunskifferområden kan uran, och därmed också radon finnas i grundvattnet. Radon kan också förekomma i mineralrika områden.

36 36 Miljötillstånd i Västerbotten DelmålStatus Skydd av grundvattenförande geologiska formationer Vattenförsörjningsplaner Användning av mark och vatten får inte förorsaka förändringar av grundvattennivåer Inga fortsatta täkter inom inre eller yttre vattenskyddsområde Kvalitetskrav för grundvatten Kartläggning av arsenik i grundvatten

37 37 Indikatorer Grustäkter i vattenskyddsområden i Västerbotten, utvecklingstrend Skyddsläget 2010 för de vattentäkter i Västerbotten som betjänar fler än 50 personer och/eller med uttag av mer än 10m3/dygn Vägsaltanvändning i Västerbotten Certifierade brunnsborrare i Västerbotten

38 38 Indikatorer…forts Grustäkter i högsta naturvärde i Västerbotten, utvecklingstrend Ballastproduktion i Västerbotten

39 39 16 miljömål beslutade av riksdagen styr svensk miljöpolitik och berör de flesta samverkansgruppers områden


Ladda ner ppt "1 Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBARA VATTEN."

Liknande presentationer


Google-annonser