Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Grundkurs i bygg- och installationsteknik för energi- och klimatrådgivare hösten 2008 Catarina Warfvinge univ lekt LTH, miljöchef Bengt Dahlgren AB.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Grundkurs i bygg- och installationsteknik för energi- och klimatrådgivare hösten 2008 Catarina Warfvinge univ lekt LTH, miljöchef Bengt Dahlgren AB."— Presentationens avskrift:

1 1 Grundkurs i bygg- och installationsteknik för energi- och klimatrådgivare hösten 2008 Catarina Warfvinge univ lekt LTH, miljöchef Bengt Dahlgren AB

2 2 Syftet med teknikdelen, kursdag 3 och 4  Grundläggande kunskap om och tillämpning av  inneklimatfaktorer  bygg- och installationstekniska system.  För- och nackdelar.  Fokus på förståelse istället för utantill-kunskap  Förstå hur teknik och brukare hänger ihop och tillsammans fungerar som en helhet  Forts nästa bild

3 3 Forts på Syftet med teknikdelen, kursdag 3 och 4  Finns en del begrepp och termer som behövs i diskussionen med både bransch och rådsökande  Kunna bedöma rimlighet i energianvändning både före och efter en åtgärd  Stor spridning hos er i förkunskaper!!  Kursen är grundläggande – ni som arbetat med energifrågor tidigare får gärna dela med er av era erfarenheter

4 4 Kursinnehåll  Inneklimatteknik  Bygg- och energiteknik  Värmesystem  Ventilationssystem  Tappvattensystem Jag eller Bengt visar och berättar, ni kompletterar och frågar!! Imorgon kl Idag kl

5 5 Varför kunskap om inneklimat?  Inneklimatet påverkar människans välbefinnande och hälsa  Finns ett tydligt samband mellan inneklimat och energianvändning  Förstå vad, när och hur man ska mäta och vad mätresultaten ska jämföras med

6 6 Motsatsförhållande energi och inneklimat?  Under 1970-talet tätades med lister, även i hus med självdrag  Man ”glömde” att otätheterna i klimatskärmen var en del av ventilationssystemet  Konsekvensen blev dålig luft inomhus och fuktproblem i badrum  => Viktigt att se huset som ett system med olika komponenter och funktioner

7 7 Energianvändningen i flerbostadshus har inte sjunkit på 20 år! x Oljekris Byggregler SBN75 SBN80 NR 1988 BBR 1993 BBR BBR

8 8 Från del till helhet – fönsters isolering T ex bättre fönster påverkar  husets energianvändning  yttemperaturen  operativ temperatur  yttemperaturen  kallras  temperatur på fönster  kondens på fönster  radiatorstorlek

9 9 Klagomål på inneklimat i lägenheter lägenheter

10 10 Klagomål på inneklimat i lägenheter och i villor villor lägenheter

11 11 Räkna inte med att fler än 80% är nöjda med inneklimatet

12 12 Inneklimatet kan beskrivas med  Termiska förhållande  Luftkvalitet  Ljusförhållande  Ljud  (Elektromagnetiska fält)

13 13 Dessa faktorer tillsammans bestämmer temperaturupplevelsen  Aktivitet  Klädsel  Luftens temperatur  Kallstrålning  Drag  Luftfuktighet

14 14 Människans värmeavgivning

15 15 Värmen avges genom... Konvektion 40% Ledning 5 % Strålning 40% Avdunstning 15%

16 16 Prestationen försämras både i för hög och för låg rumstemperatur Effektivitet i % Rumstemperatur

17 17 Lufttemperaturen i våra bostäder

18 18 En sänkning av inomhustemperaturen med 1°C minskar värmebehovet med 5%

19 19 Operativ temperatur: Kalla ytor gör att det känns kallt Upplevd temperatur 24°Upplevd temperatur ca 21° Lufttemp 24 ° Yttemp 24 ° Yttemp 16 ° Lufttemp 24 ° dvs operativ temperatur

20 20 Operativ temperatur Ett mått på hur temperaturen upplevs när temperaturerna på luften, väggarna, fönster och taket vägs samman

21 21 Bestämmelser om operativ temperatur vintertid BBR

22 22 Mätning av operativ temperatur Kräver specialinstrument för att mätas exakt eftersom en kall yta inte känns lika mycket då man befinner sig långt från den.

23 23 Bestämning av optimal operativ temperatur

24 24 Klädernas värmemotstånd

25 25 Klädernas värmemotstånd

26 26 Med drag menas att kroppen kyls ner lokalt Orsakas av:  Felaktigt placerade eller riktade tilluftsdon  För låg tilluftstemperatur  För stort ventilationsflöde  Kallras under fönster  Strålningsdrag från kalla ytor

27 27 Vad säger bestämmelserna (BBR) om drag? Inte mer än 0.15 m/s vintertid vilket är det samma som att luften rör sig 0.75 meter på 5 sekunder

28 28 Var finns risk för drag? För hög inblåsningshastighet Kontrolleras med rökflaska! Armaturen är felplacerad

29 29 Luftstrålen sedd från sidan I de flesta villor tillförs uteluft genom ventiler. Drag är vanligt vintertid

30 30 Se upp för falskt drag! O rsakas av kallstrålning och förväxlas ofta med luftdrag

31 31 Var finns risk för drag? Vid för kall tilluft Mellan två takplacerade don Kontrolleras med rökflaska!

32 32 Var finns risk för drag? Framför golvdon Vid för kall tilluft vid fönsterbänks-inblåsning Kontrolleras med rökflaska!

33 33 Drag känns mindre om rumstemperaturen höjs… men det är ett energikrävande sätt att lösa dragproblem m/s Höjning av temperaturen för att kom- pensera för drag

34 34 Hur mäts drag?  enkelt med hjälp av tumstock och rökflaska  eller med lufthastighetsmätare En ljuslåga fladdrar då lufthastigheten är 0,5 m/s

35 35 ”Hultaforsmetoden”  Puffa med rökflaskan försiktigt i det aktuella området för att se åt vilket håll luften rör sig  Rikta tumstocken åt detta håll  Puffa ut rök försiktigt vid nollan och se hur långt den rör sig på ca 5 sekunder Räkna ut lufthastigheten som (m) (s)

36 36 Luftfuktighet  ”Torr luft” är ett vanligt fenomen inomhus  Människans förmåga att känna av fuktigheten mellan 20 och 60% är dock dåligt utvecklad

37 37 Så påverkar relativa luftfuktigheten inneklimatet

38 38 Så mycket fukt avger en 4 personersfamilj på ett dygn – en spann vann dvs 10 kg/dygn Dusch/Bad Tvätt

39 39 Relativ fuktighet inomhus i bostad Fukttillskott inomhus = 3 g/m 3 Malmö Västerås Malmberget Malmö Västerås Malmberget RF i %

40 40 Att luften känns torr kan bero på att  det verkligen är för torrt, dvs RF är under 20%  luften är förorenad  det är för varmt i rummet  för kraftig ventilation

41 41 Hur mäts relativa luftfuktigheten?  Slungpsykrometer  Digital fuktmätare

42 42 Mollier-diagram används för att bestämma luftens fuktighet, RF och vatteninnehåll

43 43 Torr temperatur mäts i °C Våt temperatur mäts i °C Luftens vatteninnehåll i g vatten/kg luft Relativa fuktigheten, %

44 44 Bestäm relativa luftfuktigheten Torr temperatur 20° 15° Våt temperatur 50%

45 45 Läs av mängden vatten i luften (vatteninnehåll) T torr = 20° 50% Luftens vatteninnehåll 0 g/kg10 g/kg20 g/kg Mäts i gram vatten per kg luft Enklare att tänka att det mäts i ungefär ml vatten per kubikmeter luft I detta fall 6 g vatten/kg luft

46 46 Ändring av RF då rumstemperaturen höjs 3° T torr = 20° T våt = 15° 50% T torr = 23° Tänk er att vatten- innehållet varken ökar eller minskar, det vill säga det är konstant 6 g/kg. Gå rakt upp i diagram- met tills T torr ökat 3

47 47 Detta område är vanligt utomhus vintertid: kallt och torrt

48 48 Inne: 23 ºC och 30 % RF Kall vinterluft in i huset värms till 23ºC Fuktas upp inne Ute: -5ºC

49 49 Kontroll av luftkvaliteten med hjälp av vatteninnehåll Skillnad mellan vatten ute och vatten inne ska vara mindre än 3 g/kg T ute T inne T våt, inne T våt, ute Vatten ute Vatten inne Högst 3 g/kg

50 50 Rekommenderade fukt-nyckeltal för ventilation av bostäder  Skillnad i vatteninnehåll utomhus och inomhus bör inte vara större än 3 g/kg luft, mät ute och inne med en slungpsykrometer  Den relativa fuktigheten bör under eldningssäsongen ligga i intervallet % vid normal rumstemperatur.

51 51 Kondens eller imma på fönsters insida uppstår vid hög fuktighet Åtgärdas med att  öka ventilationsflödet  höja temperaturen på fönstret genom att ta bort hinder för den varma luften från radiatorn

52 52 Daggpunkten 4 ºC Inne: 23 ºC och 30 % RF Daggpunkten hittar man genom att dra en linje rakt ner tills diagrammet tar slut, och sedan ut till vänster

53 53 Mollierdiagrammet Ute: -5ºC Daggpunkten 4 ºC Inne: 23 ºC och 30 % RF Om en yta är kallare än 4ºC (daggpunkten) i detta fall så kommer fukt att fällas ut, kondensera

54 54 För varmt eller kallt golv kan vara obehagligt  Golvtemperaturen får inte understiga 16 grader eller överstiga 26 grader  Minst klagomål då den ligger mellan 20 och 24 grader beroende på golvmaterial

55 55 Komforttemperaturer på golv Sten, betong27° Linoleum, PVC25° Trä23° Heltäckningsmatta21°

56 56 Hur stort ventilationsflöde behövs?

57 57 Enkla sätt att kontrollera luftens kvalitet  fukt  lukt  koldioxidhalt

58 58 Lukten är en bra indikator  Går inte att mäta men känns vid inträde i ett rum  Näsan är ett bra mätinstrument men den vänjer sig snabbt!

59 59 CO 2 används som indikator för dålig luft Halten mäts i % eller ppm där 1% CO 2 är lika med ppm Koldioxidhalten bör ej överstiga 1000 ppm enligt Socialstyrelsen. Syret tar inte slut - det är CO2-halten (koldioxidhalten) som blir för hög

60 60 Effekter av olika CO2-halt Ska ej förväxlas med CO (koloxid) som är giftig vid ppm

61 61 CO2-halten mäts för att…..  kontrollera luftkvaliteten  identifiera kortsluten ventilation  uppskatta ventilationsflödets storlek

62 62 Örebroenkäten  Används för skola, daghem, kontor och bostäder  Blanketten beställes hos Närke-Tryck AB  Data bearbetas själv eller av Yrkesmedicin i Örebro.  Innefattar också förslag till strategi vid kartläggning av lokaler med hjälp av checklistor.

63 63 Örebroenkäten – en metod för att bedöma upplevelsen utan mätningar

64 64 Örebroenkäten – ”Rosorna”


Ladda ner ppt "1 Grundkurs i bygg- och installationsteknik för energi- och klimatrådgivare hösten 2008 Catarina Warfvinge univ lekt LTH, miljöchef Bengt Dahlgren AB."

Liknande presentationer


Google-annonser