Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TEMA III MEDIER OCH HÄLSA Helena Sandberg, docent, Institutionen för kommunikation och medier Lunds universitet, har haft huvudansvar för utformning av.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TEMA III MEDIER OCH HÄLSA Helena Sandberg, docent, Institutionen för kommunikation och medier Lunds universitet, har haft huvudansvar för utformning av."— Presentationens avskrift:

1 TEMA III MEDIER OCH HÄLSA Helena Sandberg, docent, Institutionen för kommunikation och medier Lunds universitet, har haft huvudansvar för utformning av temat, vilket gjorts i samarbete och Karin C Ringsberg, professor, Nordic School of Public Health NHV H Sandberg och K C Ringsberg

2 Syfte Syftet med Tema III är att deltagarna genom att reflektera och diskutera skall förstå mediers påverkan samt att deltagarna skall utveckla sin kritiska värderingsförmåga i både positiv och negativ bemärkelse till vad som framställs av och rapporteras i medier. H Sandberg och K C Ringsberg

3 Tema III är uppdelat i fyra diskussionsområden 1.Hälsokompetens: Diskussion och reflexion kring varför hälsa är medialt gångbart samt trender rörande rapportering. 2.Karta och Kompass. Medier styr en stor del av vår vardag. Diskussion kring hur medier bestämmer agendan i samhället på olika nivåer. 3.Hur ser vår medievardag ut? Digitala medier och Internet har förändrat vuxnas, ungdomars och barns medievanor. Diskussion utifrån deltagarnas egna erfarenheter 4.Varför är barn så intressanta för marknadsförare? Hur reklam kan påverka barn och olika mediers förhållningssätt till reklam samt hur deltagarna förhåller sig själva diskuteras. H Sandberg och K C Ringsberg

4 Varför är hälsa medialt gångbart? • Alltid aktuellt • Högt uppmärksamhetsvärde • Angeläget • Ofta omtvistat H Sandberg och K C Ringsberg

5 Hälsokompetens Diskussionsfrågor •Vilka kanaler riktar sig till småbarnsföräldrar? •Om det finns sådana, vilka ämnen tar de upp? •Om ni letar efter kunskap om barns hälsa och hälsofrämjande aktiviteter. Vart vänder ni er då? •Hur väl förstår ni information om barns hälsa? H Sandberg och K C Ringsberg

6 Tabell 1. De fem vanligaste källor som nordiska föräldrar använder när de söker efter information om barns hälsa (2011). H Sandberg och K C Ringsberg Källa: NordChild 2011

7 Tabell 2. Nordiska föräldrars förståelse av information rörande barns hälsa i åldersgruppen 2-6 år. H Sandberg och K C Ringsberg Källa: NordChild 2011

8 Medierna fungerar som karta och kompass. H Sandberg och K C Ringsberg

9 Karta och kompass. Diskussionsfrågor. • Vilket/vilka ämnen eller hälsoproblem upplever ni får mycket utrymme just nu i medierna? • Saknar ni något ämne? • Varför tror ni att det blir så? H Sandberg och K C Ringsberg

10 Medierna är mäktiga genom deras: • Anpassningskraft (mediernas logik sätter sin prägel på samhället och dess aktörer). • Inspektionskraft (medierna granskar och övervakar samhällsinstitutioner och politiska processer). • Publicitetskraft (medierna bestämmer dagordningen i samhället). H Sandberg och K C Ringsberg

11 Karta och kompass. Diskussionsfrågor. • Vilka slags bilder har ni sett i olika reportage eller inslag om hälsa. • Vad kännetecknar bilderna? • Vem eller vad porträtteras? • Hur påverkar oss valet av bilder? • Vilka fördelar och nackdelar finns det med det stora informationsutbudet i dagens medier? H Sandberg och K C Ringsberg

12 Utbudets fördelar 1.Sjukvården avmystifieras. 2.Avståndet producent - konsument minskar. 3.Lättare att delta i beslut som rör egna hälsan. H Sandberg och K C Ringsberg

13 Utbudets nackdelar 1.Svårt att sovra. 2.Försämrad kvalité. 3.Dålig vägledning. 4.Onödig oro. 5.Status quo. H Sandberg och K C Ringsberg

14 Hur ser vår medievardag ut? Diskussionsfrågor • Vilka slags medier använder ditt barn? • Hur många timmar per dag ser barnet på TV? • Brukar ni se tillsammans med barnet? • Vilka program ser barnet på? • Notera om det kommer reklaminslag, hur länge och om vilka produkter. H Sandberg och K C Ringsberg

15 Tabell 3. Nordiska barns (2-6 år) medieanvändning. Genomsnittligt antal timmar 1996 och H Sandberg och K C Ringsberg Källa: NordChild 2011

16 Tabell 4. Nordiska föräldrars begränsning av barnets användande av medier. Barn i åldersgruppen 2-6 år H Sandberg och K C Ringsberg Källa: NordChild 2011

17 Barn och ungas medievardag H Sandberg och K C Ringsberg

18 Trender •Ökad rapportering om hälsa i medierna. •Ökad kommersialisering. •Barnen, en allt viktigare målgrupp. H Sandberg och K C Ringsberg

19 Varför är barn intressanta för marknadsförare? •Ökat välstånd, mer pengar att konsumera för. •Värdeförändringar, ökad status, stort inflytande på hushållets konsumtion och inköp. •Framtidens konsumenter. H Sandberg och K C Ringsberg

20 Mat och marknadsföring • Matpreferenser och matval påverkas av reklam. • Marknadsföringen tekniskt sofistikerad och diffus/inbäddad. • Reklaminvesteringar flyttas från traditionella medier till ”nya” medier. H Sandberg och K C Ringsberg

21 Internet och reklam •Frivillig interaktion. •Förklädd reklam. •Varumärkesambassadörer. •Barn omedvetna om reklamexponering. •Naiva till kommersiell påverkan långt upp i åren. •Strängare reglering leder inte per automatik till färre fall av barnfetma/ohälsa. •Marknaden inte enda pedagogen i barns konsumentsocialisation och hälsoutveckling. H Sandberg och K C Ringsberg

22 Fördjupad läsning/resurser Institutet för reklam och mediestatistik von Haartman, F. (2009) Stakeholder views on policy options for marketing food and beverages to children; Findings from the PolMark project in Sweden. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:9, ISBN Hastings, G., McDermott, L., Angus, K., Stead M. & Thomson, S. (2006) The extent, nature and effects of food promotion to children: A review of the evidence Nordicom-Sverige (2011) Mediebarometern Ekström, L. & Sandberg, H. (2010). ”Reklam funkar inte på mig…” Unga, marknadsföring och internet. Nord 2010:502. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. Sandberg, H. (2010) Godis och medier: en söt sur eller besk upplevelse? I K.M. Ekström (red). Unga konsumenter utsatta och kapabla (s. 78–89). Karlstad: Konsumentverket Rapport_Unga_Konsumenter_utsatta_och_kapabla.pdf Sandberg, H. (2005) ”Medier som arena för hälsokommunikation”. Nordicom Information, 27(2): 27–36. Småungar och medier 2010 (Medieanvändningen hos barn 2–9år) Unga och medier 2010 (Barn och ungas (9–16 år) medievardag) H Sandberg och K C Ringsberg


Ladda ner ppt "TEMA III MEDIER OCH HÄLSA Helena Sandberg, docent, Institutionen för kommunikation och medier Lunds universitet, har haft huvudansvar för utformning av."

Liknande presentationer


Google-annonser