Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur skulle ett effektivare skattesystem se ut? Lars Calmfors Almegas utbildningsdag 12 november 2013.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur skulle ett effektivare skattesystem se ut? Lars Calmfors Almegas utbildningsdag 12 november 2013."— Presentationens avskrift:

1 Hur skulle ett effektivare skattesystem se ut? Lars Calmfors Almegas utbildningsdag 12 november 2013

2 Många avsteg från 1991 års skattereform • Värnskatten • Differentierad moms • Avskaffad fastighetsskatt • Jobbskatteavdrag • RUT- och ROT-avdrag • Lägre sociala avgifter för ungdomar och äldre • Lägre inkomstskatt för äldre • Slopad arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt • Lägre bolagsskatt

3 Avstegen från 1991 års skattereform 1 • Vägledande principer: neturalitet och likformighet • Teori om optimal beskattning och överväganden om sysselsättningen spelade knappast någon roll - lägre skatter där beskattning ger upphov till stora beteendeeffekter - starkt argument för RUT-avdrag - argument men svagare för ROT-avdrag och lägre restaurangmoms - starkt argument för jobbskatteavdrag - beskattning av arbetsinkomster ger större snedvridningar av individers beslut om deltagande på arbetsmarknaden än av beslut om antalet arbetade timmar - öka inkomstskillnaden mellan att ha och inte ha arbete

4 Avstegen från 1991 års skattereform 2 • Optimal beskattningsteori säger att konsumtionsbeskattningen ska vara högre där stora beteendeeffekter uppkommer - fel från denna utgångspunkt med lägre livsmedelsmoms - ineffektiv fördelningspolitik • Teorin säger också att beskattningen ska vara högre av sådan konsumtion som är komplement till fritid/egenarbete - fel från denna utgångspunkt med lägre moms på kulturevenemang, böcker, turistrelaterade aktiviteter

5 Avstegen från 1991 års skattereform 3 • Avskaffad fastighetsskatt bryter mot principen om neutralitet mellan olika investeringar - beskattning av den imputerade inkomsten av att inte betala hyra vid eget boende - integrerad del av kapitalinkomst- beskattningen i skattereformen • Alternativt kan man se det som att boendekonsumtion är lägre beskattad än annan konsumtion

6 Avstegen från 1991 års skattereform 4 • Oklart varför de sociala avgifterna ska vara lägre för ungdomar - överdrivna siffror för ungdomsarbetslösheten - arbetslöshet för ungdomar är ett mindre problem än arbetslöshet för äldre - mindre av scarring effects och kortare arbetslöshetsperioder - ineffektiv metod att minska arbetslösheten

7 Avstegen från 1991 års skattereform 5 • Borttagen förmögenhetsskatt - förmögenhetsskatt minskar avkastningen på sparande och snedvrider därmed individers konsumtionsbeslut över tiden - lättare ta ut skatten på vissa tillgångar än andra - förmögna personer bosätter sig utomlands • Liknande – men svagare – argument för slopad arvs- och gåvoskatt • Lägre bolagsskatt till följd av internationell utveckling • Men konflikt med fördelningsmål

8 Värnskatten: förändringar i förutsättningarna sedan 1991 års skattereform 1.”Traditionella” effektivitetsargument 2.Internationell konkurrens om högutbildade 3.Statsfinansiella aspekter 4.Fördelningsaspekter

9 ”Traditionella” effektivitetsaspekter • Effekter på antalet arbetade timmar - snedvridningarna växer mer än proportionellt med marginalskatten • Senaste två decennierna: skattningar av effekterna på beskattningsbar inkomst i stället för på arbetade timmar - intensitet - kompetens - utbildning • Större samhällsekonomiska kostnader av höga marginalskatter än som man bedömde 1991

10 Phelps-Sadka-argumentet • Se på dem som tjänar allra mest • Sänk marginalskatten till noll enbart för inkomster över den högsta tidigare nivån • Då blir det lönsamt för höginkomsttagarna att arbeta mer • Samtidigt betalar de lika mycket skatt som tidigare • Detta är en paretooptimal förändring • Mindre extrem variant: sänk marginalskatten för inkomster över den tidigare högsta inkomstnivån - mer lönsamt för höginkomsttagarna att arbeta mer - samtidigt ökar skatteintäkterna och kan finansiera ökade transfereringar/offentlig konsumtion för låginkomsttagare

11 Internationell konkurrens om högutbildade • Sådana överväganden spelade liten roll 1991 • Globaliseringen innebär specialisering på kunskapsintensiv produktion för ett land som Sverige • Då viktigt kunna konkurrera om den mest kvalificerade arbetskraften • Migration styrs av skillnader i förväntad nytta - beror bl a på skillnader i förväntad inkomst efter skatt • Självklart att höga skatter för höginkomsttagare då är en negativ faktor för att attrahera kvalificerad arbetskraft • Men högre offentlig konsumtion/mer generösa socialförsäkringar är en positiv faktor - mindre viktigt för höginkomst- än låginkomsttagare • Sverige har inte följt med i internationell trend mot lägre högsta marginalskatter

12

13

14 Statsfinansiella aspekter • Värnskatten ökade sannolikt skatteintäkterna på kort sikt - dessutom ökade acceptansen för 1990-talets finanspolitiska åtstramningar • Flera kalkyler tyder på att ett borttagande av värnskatten skulle vara självfinansierande

15 Fördelningsargument • Sverige har en internationellt sett mycket jämn inkomstfördelning • Men inkomstskillnaderna har ökat sedan början av 1980-talet • Ojämnare inkomstfördelning ökar värdet av omfördelning - avtagande marginalnytta

16 Nordic countries’ top 1% with break trend included, 1950–2006

17

18 Starkare eller svagare argument för att sänka de högsta marginalskatterna jämfört med talet Starkare • Större bedömda ”traditionella” effektivets- effekter • Det internationella konkur- rensargumentet är tyngre • Inga statsfinansiella argument Svagare • Större inkomstskillnader innebär att fördelnings- argument väger tyngre • Men finns det andra mer effektiva fördelningsåtgärder? - fastighetsskatt - tidiga skolsatsningar på problemgrupper - mindre generösa 3:12- regler

19 En ny skattereform • Återinför enhetlig moms • Extra beskattning av förädlingsvärdet (löner och vinster) i finanssektorn • Återinför fastighetsskatten - skulle också minska hushållens drivkrafter att låna för bostadsköp - sänk realisationsvinstbeskattningen vid bostadsförsäljningar - begränsningsregler • Avskaffa värnskatten • Slopa nedsättningen av de sociala avgifterna för ungdomar • Ökade transfereringar på olika områden som kompensation? - barnbidrag, ensamstående föräldrar, taket i a-kasan, sjukersättning/sjukpenning - skattesänkningar för personer över 65?

20 Lägre kapitalinkomstskatt? • Det skulle öka sparandet och minska riskerna för att hushållen ska överbelåna sig • Men konflikt med fördelningsmål - ökad inkomstolikhet beror på mer ojämnt fördelade kapitalinkomster • Begränsade ränteavdrag - större ojämlikhet i bostadskonsumtionen

21 Dåliga förutsättningar för en skattereform • Nyttovinster av en skattereform utan negativa fördelningseffekter • Men problemen är inte tillräckligt stora - stor skillnad mot läget före 1990/91 års reform - kapsejsat skattesystem • Irrationella medborgare - tänker inte på att de offentliga utgifterna ska finansieras så effektivt som möjligt - instinktiv reaktion att det som är ”nödvändigt” inte ska beskattas (livsmedel, boende) - därför att sådana skatter inte går att undkomma? - på tvärs mot optimal beskattningsteori: enligt den bra om skatt inte beror på inkomst

22 Förutsättningar för en skattereform • Osannolikt att problemen i skattesystemet är tillräckligt stora för att en skattereform ska komma till stånd • Skattereform bara om politisk majoritet för höjda skatter - upprätthålla det offentliga välfärdsåtagandet - transfereringar som ökar i takt med lönerna - oförändrad/ökad kvalitet i vård och omsorg med åldrande befolkning - då kanske det går att få en diskussion om det effektivaste sättet att höja skatterna - pessimistisk slutsats men också i ett sådant läge som behovet av ett effektivt skattesystem är störst


Ladda ner ppt "Hur skulle ett effektivare skattesystem se ut? Lars Calmfors Almegas utbildningsdag 12 november 2013."

Liknande presentationer


Google-annonser