Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vad är en grupp? • Grupp = ital. gruppo = skara, knut • Individer som har bestämda relationer med varandra, ömsesidigt beroende, interaktion • Två eller.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vad är en grupp? • Grupp = ital. gruppo = skara, knut • Individer som har bestämda relationer med varandra, ömsesidigt beroende, interaktion • Två eller."— Presentationens avskrift:

1 Vad är en grupp? • Grupp = ital. gruppo = skara, knut • Individer som har bestämda relationer med varandra, ömsesidigt beroende, interaktion • Två eller fler personer • Definierar sig som en grupp och ses som en grupp av andra

2 Ge gruppen vad gruppen behöver!

3 Människan som gruppdjur! Graden av personlig kontakt Primärgrupp ex. familjen • Idéer, normer, attityder, livsstil, levnadsvanor, moral, värderingar grundläggs • Ur hälsoperspektiv tex. hur du ser på alkohol, träning och mat! • Begränsad till sin storlek – ”face-to face” • Intim, tät interaktion och samhörighet Sekundärgrupp tex. fotbollslaget • Inte lika intim, tät och utpräglad samhörighet och interaktion • Mer självvald grupp – utbytbara medlemmar • Gemensamma normer finns!

4 Gruppindelning utifrån gruppens uppbyggnad – bestämd utifrån/inifrån Formell grupp • Reglerna är bestämt uppifrån • Tillsatt i speciellt syfte • Relationerna i gruppen är ordnade, och olika personer har olika uppgifter tex. utsedd ledare • ”Tvingas” in i • Har en tillhörighet Informell grupp • Uppstår spontant – pga människans sociala och psykologiska behov • Viktig för trivsel, effektivitet, arbetsglädje • Uppstår ofta inom den formella gruppen – personkemi! • Väljer man själv om man vill vara med i eller inte • Känner en tillhörighet

5 Beteende i folkmassa • En stor mängd människor samlas tex. konsertpublik, idrottspublik! • Delar ett gemensamt mål, intresse, känsla och närhet under en begränsad tid • Uppstår spontant, är lättpåverkad och råkar lätt i panik • ”Social smitta” - Deltagarna faller offer för gruppens (+ ) eller (–) krafter/handlingar ex. publik som gör ”vågen”

6 Hur och varför? Deindividuation och identifikation med massan – individen ”drunknar” i massan och avidentifieras dvs den egna identiteten går förlorad och ersätts av ett primitivt ”groupmind” som gör att gruppens beteende kan bli destruktivt, regressivt och impulsstyrt. • Anonymitet – avsaknad av individuellt ansvar - en förutsättning för primitiva reaktioner och deindividuation • Suggestion - påverkan av andras Beteenden och kommunikation tex. kroppsspråk, mimik, röster, gester.

7 Massans psykologi är smittsam! • Vid starkt känsloladdade situationer kan massan bli irrationell och impulsstyrd och bilda en massa som är ”dummare än den dummaste av dess enskilda medlemmar” ex. kravaller vid demonstration, branden i GBG, Huliganer, Hitler.

8 Hissexperiment

9 Roll – ett förväntat beteende i en viss given situation! • Kan påverka vilken roll man får i en grupp ex. vara tyst – den tysta! • Kön, yrke, egenskaper, utseende – påverkar ens roll ex. lärarroll, mammaroll, mansroll, chefsroll, komikerroll, expertroll • Kan spela olika roller i olika grupper • Lätt att fastna i en roll ex. Gardell

10 Olika roller i en grupp! Deltagarna intar olika roller som möjliggör balans mellan individernas funktion ex. prataren förutsätter en lyssnare

11 A) Rollkonflikt och B) rollkris! A) Vi har olika roller i olika sammanhang. Det går inte alltid att uppfylla alla de krav och förväntningar som ställs på rollen – en rollkonflikt uppstår. • Att uppleva rollkonflikter sliter – skapar stress och dåligt samvete. B) Förändring gör att individen får en ny roll ex. pensionär, vid första barnet, vid skada/olycka • En förändrad roll kräver ny inlärning och anpassning Å ENA sidan nybliven MOR. Å ANDRA sidan den blodtörstigaste och hungrigaste spindeln i hela världen MAMMA???

12 En och samma roll innehåller oförenliga förväntningar Andra exempel: Chefsroll, mammarollen

13 Konflikt mellan samtidiga roller Andra exempel: Bror – pappa – chef, elev-syster-lagkamrat

14 Konflikt mellan den egna uppfattningen om rollen och andras förväntningar på den. Andra exempel: mansrollen då och nu!

15 Konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem Andra exempel: utmattningssyndrom?

16 Statushierarki inom sjukvården! Andra exempel? Man,

17 Status - social ställning! • Social prestige -Yrke -Inkomst -Social tillhörighet -Egendom • Socialt anseende -Allmänbildning -Humor -Social -Duktig på sport

18 Statustoppen och statusbotten • Statustoppen 2009: 1. Allmänbildning. 2. Vara duktig på sitt arbete. 3. Ha arbetat ihop en egen förmögenhet. 4. Att flytande kunna tala många språk. 5. Vara en engagerad och duktig förälder. • Statusbotten 2009: 95. Bli omskriven/figurera i kändispressen 96. Ha en minst 15 år yngre fru 97. Äga en äkta pälskappa 98. Gå i kyrkan varje söndag 99. Ha en minst 15 år yngre man 100. Förbättra sitt utseende med medicinska hjälpmedel

19 Status (= position)och roll • Vissa roller har hög och låg status i Sverige, vilka och varför? • I andra länder • Mansroll?? • Expertroll? • Överklass? • Kvinnoroll • Arbetare • Barn • Invandrare • Ensamstående • En med många fruar • En som kör ferrari

20 De 10 mest statusfyllda jobben, 2008! • 1. Ambassadör • 2. Läkare • 3. Domare • 4. Professor • 5. Advokat • 6. Pilot • 7. VD • 8. Forskare • 9. Civilingenjör • 10. Idrottsproffs • (Källa: "Yrke, Status & Genus" / Göteborgs universitet), 2008

21 Inte så hög status! • 90. Servitör/servitris • 91. Hemvårdsassistent • 92. Vaktmästare • 93. Hamnarbetare • 94. Snabbköpskassörska • 95. Parkarbetare • 96. Biljettkontrollant • 97. Sophämtare • 98. Städerska • 99. Gatuköksbiträde • 100 Diskare (Källa: "Yrke, Status & Genus" / Göteborgs universitet)

22 Normer – hur man uppför sig! • Scen 1: Du kliver in en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats men du går och ställer dig bredvid den andra, så nära att era ärmar nuddar vid varandra. • Scen 2: Du sitter på en restaurang. Du ser att vid bordet bredvid är det en person som inte har ätit upp sin mat. Han har lagt besticken bredvid varandra på tallriken för att markera att han ätit klart. Du går fram till honom och säger: -Har du ätit färdigt? Då tar jag gärna din mat, för jag är så hungrig. -Vad är din reaktion på exemplen? Skulle du kunna göra så? -Hur skulle du reagera om någon annan gjorde så? Varför?

23 Normer – spelregler i gruppen! • De delade förväntningarna om hur människor bör tänka, känna och bete sig i gruppen – ”hur man uppför sig” • Fungerar som ett kitt för att binda ihop gruppen och gör att samspelet löper mer friktionsfritt • ÄR oftast osynliga och outtalade ex. ställer dig sist i kön…… • Olika samhällen/kulturer/grupper har olika normer • Ett samhälles normer tar tid att lära sig – en del av socialisationsprocessen • Normer säger inte vad som är förbjudet, otillåtet eller tillåtet, som regler och lagar, utan de handlar om hur de flesta människor i en grupp tycker att man bör göra.

24 Rätta dig efter normen - bli accepterad! • Vad händer om du rättar dig, inte rättar dig efter normen? Du drabbas av en SANKTION – belöning eller straff – för passa in! Många av dessa sanktioner gör vi omedvetet ex. ler åt någon som håller upp dörren, blänger ilsket åt någon som går före i kön. Andra sanktioner sker medvetet – får vara med i gemenskapen alt. Fryses ut! Normer kan vi följa oavsett om vi tycker de är bra eller dåliga. Normkonflikt kan uppstå ex. när man flyttar till ett annat land! Följer du någon norm som du tycker är dålig?

25 • en direkt överföring av normer, idéer värderingar, attityder, moral • en livslång process – där individen påverkas mest av de ”signifikanta andra” Tex. primärgruppen; familjen

26 Social kontroll och ”jantelagen” • I ett samhälle/grupp med stark social kontroll är toleransen för avvikande beteende låg. Man bevakar varandra och ser till att alla följer normerna genom starka sanktioner – hög konformitet. Fördel - kan upplevas som trygga av de som följer normerna Nackdel – kan slå hårt mot de som vill göra/tänka på sitt sätt • I ett samhälle/grupp med låg social kontroll är toleransen för avvikande beteende hög – låg konformitet Fördel – högt i tak – stor individuell frihet, ok med oliktänkande Nackdel – otrygghet, får inget gjort då alla drar åt olika håll

27 Konformitet – likformighet! • En socialpsykologisk term som betecknar att en individ ger efter för en grupps förväntningar och uppfattningar

28 Solomon Asch – konformitetsexperiment • 7-9 manliga universitetsstuderande fick reda på att de skulle delta i ett experiment om hur man tolkar synintryck • 1 försöksperson, placerad näst sist! • Vilken linje är lika lång som den enskilda linjen? • Ingen svår fråga! • Frågan saknade betydelse! Inget hot! • 75 % föll för grupptrycket! Varför? 1.De som trodde de bedömde rätt! 2.Började tvivla på sin egen syn, ”Så många kan inte ha fel” 3.Vågade eller ville inte gå emot majoriteten.

29 Vi och dom! Vi mot dom? • Ingrupp (vi) och Utgrupp (dom) • När vi starkt identifierar oss med INGRUPPEN markerar vi en skillnad mot UTGRUPPEN och därmed stärks SAMMANHÅLLNINGEN i ingruppen. • Detta är inget negativt så länge allt flyter på och vi kan samarbeta. Och så länge behovet av att stärka sin egen gruppidentitet inte görs på andras bekostnad, • Faran är att vi-identiteten blir destruktiv och går för långt ex. Robbers cave experiment

30 Robbers cave experimentet, 1954 – Muzafer Sherif • I Robbers cave – en nationalpark i Oklahoma, 1954 • 22 pojkar deltog, indelade i två grupper – skallerormarna och örnarna – kom från samma bakgrund och trodde de skulle åka på ett vanligt sommarläger

31 Skallerormarna och örnarna • Fas 1: Lärde känna varandra, utan vetskap om att det fanns en grupp till. Tydliga hierarkier och normer bildades på bara några dagar • Fas 2: Båda grupperna möts! Det utvecklas med en gång en fientlig inställning. Tävlingar arrangeras och fientligheten trappas upp. • Genom att demonisera och bekämpa den andra gruppen förstärks gruppidentiteten ”De där jäkla skallerormarna är fega och falska, medan vi örnarna är modiga och smarta”

32 Fas tre: Försoning • Fick avsluta fas 2 tidigare än tänkt då det höll på att urarta ordentligt. • I fas 3 skulle nu de två grupperna försonas och börja leva fredligt • - Först ordnades trevliga samaktiviteter utan tävlingsmoment men de förblev bittra fiender • Därför försattes pojkarna i tre situationer där de tvingades samarbeta för att uppnå ett gemensamt mål ex. skaffa vatten när vattenförrådet hade blivit ”stulet”, eller knuffa en lastbil med mat till lägret, den sades ha fått motorstopp. Pojkarna var mycket motiverade att lösa dessa uppgifter – hungriga och törstiga – och samarbetade spontant över gränserna. Efter detta var fiendskapen bruten!

33 Vad har vi lärt av detta? • Vid öppen fiendskap mellan grupper räcker det inte att grupperna möts och lär känna varandra för att motverka fördomar och motsättningar • Nyckeln är att samarbeta tillsammans för ett gemensamt mål - Uppgiften skall vara sådan att allas hjälp behövs – en grupp ska inte kunna lösa den på egen hand.

34 Stereotyp – en slags tankekliché! En stereotyp är en generalisering där en del får stå för helheten ”alla judar är giriga” och den är egentligen varken sann eller falsk. -Den är inte falsk eftersom den bygger på en faktisk observation av en företeelse -Den är inte heller riktigt sann, eftersom delen får gälla för helheten. Ex. ”Jag såg en polack som stod och sålde vodka på ett torg i Malmö. Ja, alla polacker som kommer till Sverige säljer billig sprit.” Problemet med stereotyper är att de ofta växer ut till fördomar, som har en tendens att fjärma sig alltmer från verkligheten tex. ”I Sverige går isbjörnar på gatorna” eller ”alla svenska flickor är blonda”

35 Fördom – en felaktig, fastlåst förutfattad mening • Fördomar präglas ofta av en negativ, generaliserande, och fördömande inställning, grundad på känslor istället för fakta. • Fördom – ”dömer en dom före” • Fördomar behöver inte vara negativa ex. Läkare utan gränser tillskrivs goda egenskaper, de ses som ideal • Problem är att man som vid stereotyp inte bedömer de enskilda individerna

36 Negrer är lata! ”I psykiskt hänseende kan negern sägas i allmänhet stå på barnets ståndpunkt, med liflig fantasi, brist på uthållighet och energi och ett lättrörligt lynne… Det är nämligen träffande anmärkt, att negern i sedligt afseende snarare kan sägas sakna moral än vara omoralisk. I intellektuellt hänseende står negerrasen enligt etnografernas samstämmiga mening under kaukasiska, mongoliska, malajiska och amerikanska raserna.” Ur Nordisk familjebok

37

38 Vad är det typiska för? A: En typisk norrman? B: En typisk boråsare? C: En typisk bög? D: En typisk hemmafru? E: En typisk karriärkvinna? F: En typisk miljöpartist?

39 Jane Elliot – A class divided! • Experiment – delade in sin klass i blåögda och brunögda i syfte att motverka att fördomar uppstod • - ena dagen sågs de blåögda som bättre (superior), ”on top” och favoriserades och de brunögda sågs som sämre (inferior) • - nästa dag var det ombytta roller • Elevernas prestation förbättrades den dag då de var ON TOP • ”O Helige ande! Gör så att jag inte dömer min nästa innan jag gått åtminstone en mil i hans mockasiner” ( Sioux indian hövding)

40 • Film

41 Utan fördomar skulle vi bli tokiga! • Hjärnan vill skapa sammanhang och mening och sortera den information vi får – så vi vet hur vi ska bete oss. • Vi måste selektera i sinnesintrycken – för att snabbt göra omgivningen begriplig – om vi inte hade den förmågan skulle vi drunkna i information • Att snabbt kunna scanna av en situation och utifrån tidigare erfarenheter dra en slutsats om vad man kan förvänta sig kan ha ett ÖVERLEVNADSVÄRDE • Identitetsskapande - våra stereotyper säger kanske mer om oss själva än om dem vi stereotypiserar

42 Ibland måste man ta tuffa beslut Tänk dig att du är en av ett fåtal utvalda som ska välja en världsledare, en president som ska styra över vår jords alla länder och frambringa fred och välmående bland såväl människor som djur. Du har tre kandidater att välja emellan. Men först vill jag att du svarar på följande fråga. Om du kände en kvinna som var gravid och hade åtta barn redan, varav tre utav dem är döva, två är blinda, en var efterbliven och kvinnan själv har syfilis. Skulle du rekommendera henne en abort? Så vidare till de tre kandidaterna där du ska välja en

43 Kandidaterna - vem väljer du? KANDIDAT 1: Han samarbetar med mutade politiker, konsulterar astrologer och har två älskarinnor vid sidan om. Dessutom kedjeröker han och dricker ett tiotal glas Martini varje dag. KANDIDAT 2: Han har fått sparken från två arbetsplatser, sover alltid till klockan tolv på dagen, rökte opium under sin ungdomstid vid universitetet och dricker en hel flaska whiskey varje dag! KANDIDAT 3: Han har fått en hjälteutmärkelse av sitt land, är vegeterian, röker inte, dricker inte och har inga skandaler bakom sig.

44 Tog du rätt beslut! Kandidat 1 heter Franklin D Roosevelt. Kandidat 2 heter Winston Churchill Kandidat 3 heter Adolf Hitler Man ska således inte döma folk efter deras vanor Jo, en sak till. Angående aborten, svarade du Ja? Grattis! Då har du just tagit kol på Beethoven!

45 Vad ligger bakom fördomarna? • ”Vi – dom -tänkandet” – vi ser det beteendemönster (tankar, känslor) som vi lärt oss som ”naturligt” och ”det rätta”. • Övertar okritiskt färdiga åsikter eller meningar från föräldrar och auktoriteter. • Grundar sitt ställningstagande på otillräckliga fakta – man vet för lite, eller gör ett ensidigt urval av fakta ”Saab är bra, för det har jag en”. • Man generaliserar eller ”stoppar in folk i fack” för att det är smidigt • Grupptryck • Politiska och ekonomiska faktorer. I vissa länder skapar politiken otrygghet, maktlöshet och dålig självkänsla hos många människor. Där befrämjas också främlingsfientlighet och rasism tex. Nazityskland. • Behov av syndabockar

46

47

48 Gordon & Allport, 1974 – Vem håller i kniven? Man visade bilden för en person, som sedan skulle berätta för en annan osv. Vid 8:e berättelsen var det den mörke personen som höll i kniven

49 Hur undviks fördomar? • Kritisk granskande – att vi inte köper det vi hör och ser rakt av. • Att vi blir medvetna om våra fördomar • Kunskap – det som är främmande är skrämmande • Självkännedom – upptäcka sina egna positiva men även svaga sidor. • Mötas

50 Mördarna inom oss! Vad är det som får oss att överge vår moraliska övertygelse till förmån för omoraliska handlingar? Det går inte att peka på bara en faktor. Istället handlar det om flera, ofta samverkande, faktorer som bidrar till att omvandla en helt vanlig människa till djävulen själv.

51 Faktorer som påverkar! 1. Lydnad för en auktoritet 2. Konformitet och grupptryck 4. Inlärning 5. Fördomar kan föda hat, avundsjuka som leder till rasism och våld. 6. Ideologins makt, tankebilder och vi– dom 7. Totalitära samhällens inneboende grymhet – ondska uppstår ur situationer 8. Allas vår moraliska feghet 9. Religion 10. Åskådareffekten – lämnar över det egna ansvaret! 11. Annat???

52 Lydnad för en auktoritet - Millgram • Försöksserie – 1960-talet – lydnaden för en auktoritet! Gav falska uppgifter. Sa att det handlade om ett inlärningsexperiment, undersöka förhållandet mellan inlärning och bestraffning. Manipulerad lottdragning: läraren blev försöksperson, eleven= skådis! Inget hot förekom! Samtliga delade ut Stötar på 300 volt!

53 Millgram - resultat • Av 40 st kom 25 st att ge de högsta stötarna dvs. 450 volt • VARFÖR? 1. Opersonligt 2. Ej ansvarig själv 3. För den goda sakens skull (Martin Orne= god försöksperson) 4. De förtjänande ett straff 10% Sadister?, 10% säger ifrån, 80% Löper motvilligt med • Kritik mot Millgram 1. Kritiseras för att vara oetiskt 2. Går ej att jämföra ett experiment med en autentisk situation

54 Millgram igen! • Faktorer som påverkar lydnaden! 1.Närheten till offret 2.Närhet och legitimitet av auktoritet ”När katten är borta dansar råttorna på bordet”. Om två försöksledare hade olika uppfattning ökade också olydnanden 3.Hur en annan person i samma situation gjorde Demografiska faktorer påverkade inte!

55 Aggression – medfött! Aggression är en beteendesekvens vars mål är att skada den person den är riktad mot Sigmund Freud • En specifik drift/energi som måste få utlopp Konrad Lorenz • Nyttig och nödvändig - överlevnad

56 Inlärning Systematisk träning till elitsoldat för att mörda och tortera i krig. Avtrubbade. Har man en gång mördat……..! TV-våld och dataspelande – hur påverkar detta mänskligt beteende?

57 Ideologier – idéer om andra • Tankar om de andra som smutsiga, fula, farliga etc. Blottar fasansfulla möjligheter till manipulation av det mänskliga samvetet. • Vi-dom fenomenet • Offer fenomenet – legitimerar övervåld på andra! ”Vi gör en god gärning om vi mördar deras barn, våldtar deras kvinnor……!”

58 Tyska krigsmakten 1935 (text) ”Undermänniskan, en biologiskt sett skenbart helt likartad naturprodukt med händer, fötter och ett slags hjärna, med ögon och mun, är dock en helt annan, en fruktansvärd varelse, med människoliknande anletsdrag, men andligt och själsligt lägre stående än djur. I denna människas inre råder ett hemskt kaos av vilda, ohämmade lidelser; en obeskrivlig destruktionsdrift, den primitivaste lystnad, den mest ohöljda nedrighet. Undermänniska – i övrigt ingenting”!

59 Totalitära samhällen – starka ledare! Svagheter hos människan utvecklas lättare under dåliga förhållanden. Starka och dynamiska ledare – spelar på människors instinktiva behov av trygghet, säkerhet och gemenskap. Ondska kommer ur situationer inte Ur vanliga människor.

60 Hur uppstår ondska? • Ondska kommer ur SITUATIONER och inte ur människor (Philip Zimbardo). Han menar: att det inte är främst sjuka sadistiska människor som gör sig skyldiga till övergrepp mot andra människor. Det är friska, normala människor som hamnat i en situation där de antingen förlorat greppet eller gradvist vant sig vid att utöva kränkningar och våld, eller blunda när andra gör det. ”Världen är en farlig plats. Inte på grund av dem som begår onda gärningar utan på grund av dem som ser på men inget gör” Albert Einstein ”The only thing necessary för evil to triumph is for good men to do nothing” Edmund BUrke

61 Allas vår moraliska feghet! • Ludvig Igra, psykoanalytiker. Skrivit boken: ”Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet” -Vi har en potential till såväl grymhet som omsorg. -Vi köpslår med vår moral för att tillfredsställa Våra behov av trygghet, gemenskap och säkerhet Stanford Prison Experiment – visar också att alla människor besitter en kapacitet till både gott och ont! Alla har ett ansvar!

62 Ludvig Igra ”Hinnan förblir tunn och vårt personliga ansvar skrämmande och stort och ovillkorligt. Vi måste utveckla vår förmåga att i den andre även se en aspekt av oss själva. Igenkännandet är en av våra viktigaste förmågor, med det krävs en stor ärlighet för att kunna se att den andres mest motbjudande egenskaper också är en möjlighet inom oss själva. VI kan alltid, om vi gräver tillräckligt djupt i vårt inre, känna igen oss i den andre. De gånger vi inte gör det är det något som fattas i vår egen självförståelse. Vi måste börja med oss själva men får inte sluta där”.

63 Stanford Prison Experiment • För att läsa mer: När? Experiment 1971 Var? På Stanford University i källaren Vem? Psykologi professor Philip Zimbardo var ansvarig och 24 friska, normalbegåvade och psykiskt stabila män Hur? Annonserade efter frivilliga unga män som mot betalning kunde tänka sig vara med i ett experiment; antingen som fångare eller fångvaktare

64 Stanford Prison experiment Syftet? Besvara dessa frågor! • Vad händer när du sätter goda personer i ett ”ont” (makt) ställe? Vinner humanitet över ondska, eller triumferar ondskan? • Vilka psykologiska effekter uppstår genom att ta en roll; antingen fängelsevakt eller intern. Experimentet som skulle pågått under två veckor fick avbrytas efter bara 6 dagar pga. situationens negativa effekt på de som deltog. På bara ett par dagar blev ”vakterna” sadistiska och ”fångarna” deprimerade och stressade.

65 Stanford prison experiment HUR? En ombyggd källare bli ett fängelse Under förödmjukande former förs ”fångarna” till fängelset Sen fortsätter förödmjukelsen (de kläs av nakna, avlusas, håret rakas, de får en särk med sitt nummer, fingeravtryck tas) Vakternas uppgift UPPRÄTTHÅLLA ORDNING Men hur skulle de göra detta????? Och frågan var: Skulle fångarna finna sig i detta????

66 Stanford jfr Abu Ghraib fängelset 2004 • Resultatet av Stanford experiment har förskräckt många – tyvärr visar även verkliga händelser att till synes normala människor är kapabla till rent sadistiska handlingar i vissa situationer. • Aby Ghraib 2004 – grova övergrepp av amerikanska soldater mot irakiska fångar. I båda dessa fall handlar det om relativt unga människor som plötsligt försatt s i en situation där de har makt över andra och där de i grupp sporrar varandra till allt grövre övergrepp.

67 Vägen mot ondskan är hal, det gäller att se upp • Zimbardos sju steg mot ondska 1.Att obetänksamt ta det första lilla steget 2.Avhumanisering av andra (Robbers Cave – vi- dom) 3.Anonymitet 4.Överlåtande av det personliga ansvaret 5.Blind auktoritetslydnad (Millgram) 6.Okritisk anpassning till gruppnormer (ASCH) 7.Tolerans av ondska genom att förhålla sig passiv eller inte bry sig om det som sker

68 Forskningsetiska principer Forskning är viktigt och nödvändigt för både individerna och samhällets utveckling. FORSKNINGSKRAVET INIDIVISKYDDSKRAVET

69 Forskningskravet • Inriktas på väsentliga frågor • Hålla hög kvalitet • Kunskaper utvecklas och fördjupas • Metoder förbättras

70 Individskyddskravet = innebär att samhällets medlemmar har krav på skydd mot otillbörlig insyn i t.ex. -Livsförhållanden - ej utsättas för psykisk eller fysisk skada -förödmjukelse eller kränkning. • Varken Forskningskravet eller Individskyddskravet är absoluta utan måste alltid vägas mot varandra.

71 Individskyddskravet: 4 huvudprinciper 1. Informationskravet - Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Information kan vara mer eller mindre detaljerad. 2. Samtyckeskravet -Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan 3. Konfidentialitetskravet -Uppgifter om alla ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. 4. Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål

72 Hur långt får man gå? Vi har tittat på en mängd olika experiment som gjorts inom socialpsykologin. Diskutera kring de etiska och moraliska aspekterna i dessa experiment: Är det rätt eller fel att genomföra dessa experiment dvs. får man utsätta människor för vad som helst för att vinna mer kunskap om mänskligt beteende? Skulle dessa experiment fått godkänt av det etiska rådet idag? Varför? Varför inte?

73 Rangordna dina värderingar! • Välj ut dina värderingar och drivkrafter. Rangordna därefter de 5 viktigaste och reflektera omkring hur dessa styr och inspirerar dig i ditt arbete och i din livssituation. • Behöver du göra några förändringar? Vilka i så fall och hur skulle du gå tillväga? ”We make a living by what we get, but we make a life by what we give.” Winston Churchill


Ladda ner ppt "Vad är en grupp? • Grupp = ital. gruppo = skara, knut • Individer som har bestämda relationer med varandra, ömsesidigt beroende, interaktion • Två eller."

Liknande presentationer


Google-annonser