Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

 Ge en översiktlig historisk bild av skola och samhälle i Sverige.  Att utifrån några modeller och begrepp söka redovisa en del av de sammanhang skola.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: " Ge en översiktlig historisk bild av skola och samhälle i Sverige.  Att utifrån några modeller och begrepp söka redovisa en del av de sammanhang skola."— Presentationens avskrift:

1  Ge en översiktlig historisk bild av skola och samhälle i Sverige.  Att utifrån några modeller och begrepp söka redovisa en del av de sammanhang skola och undervisning ingår i.

2 INDIVID INDIVID (natur – barn – elev) SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola) socialisation disciplinering frigörelse makt identitet kontroll - Familj, stat, kyrka, skola och massmedia år 1800 och år 2000? Barn, socialisation och skola år 1800 och 2000? språk tanke Socialisationsprocessen

3 g Värderingar – normer – regler – lagar Politisk struktur Ekonomisk struktur Försvarsstruktur Social struktur Samhälle Individer Försörjning Kunskap INDIVID - SAMHÄLLE

4 KUNSKAP A. KROPPSLIG B. SPRÅKLIG NARRATIV C. TEORETISK VETENSKAPLIG SAMHÄLLE/KULTUR  A och B relaterar nära till en konkret livsvärld  C är ett abstrakt symbolisk sammanhang SAMHÄLLE - KUNSKAP

5  Sammanhangen mellan utbildning och samhälle  Läroplan  Formuleras  Transformeras  Realiseras  Läroplansfrågor: Vad? Hur? Varför?  Svarsnivåer:  Politisk, ideologisk, religiös nivå.  Vetenskaplig nivå.  Skol och klassrumsnivå.  Läroplanskoder

6  Ingen läroplan kan förstås utanför sitt historiska sammanhang  1 Fram till industrialiseringen.  Feodala strukturer. Utbildning för de privilegierade.  2 Industrialiseringen.  Utbildningen en rättighet och skyldighet... ...kopplad till den ekonomiska och social utvecklingen.  3 Fram till 2:a världskriget.  Utbildningen en ekonomisk faktor, länkad till den industriella utvecklingen.  4 Fram till 70-talets början.  Utbildningsexplosion. Utbildningen fick nya funktioner.  5 Idag? IKT?

7  Klassiska kod  Gamla bildningsideal för de privilegierade. Klassiska lärdomsskolor.  Realistisk kod  Naturvetenskapliga ämnena och industrialismens genombrott. En vetenskaplig förståelse av världen. Realskolan.  Moraliska koden  Nya samhällets moraliska utmaningar. Moraliska principer och maktens värderingar. Folkskolan.  Rationell kod  Efterkrigstidens utvecklingsoptimism. Den moderna människan och det nya samhället. Grundskolan.  Alternativa koder: medborgerlig kod, aristokratisk kod, demokratisk kod.

8  Ett mer informellt för folkets undervisning  Ett mer formellt för blivande präster och tjänstemän.  Parallellskolesystemet – från medeltiden fram till 2.a världskriget.  Motstånd mot båda traditionerna.

9  Hemundervisning för överklassen/adel ända in på 1900-talet.  Att arbeta med hemundervisning blev en väg för kvinnor ut i yrkeslivet.  Adeln - privata riddarakademier

10  Medeltid – prästen – katekesen – kontroll – bikten.  Reformation - Luthers katekes; med förklaringar till de kyrkliga texterna.  Kristendomen blev en bokreligion.  1686 kyrkolag: Husbönder ansvarade för att barn och tjänstefolk lärde sig läsa.  Läsa krävdes för nattvarden - att bli vuxen  Folk började också läsa ”fel” saker konventikelplakatet förbjöd sammankomster med läsning.

11  1842 allmän skolplikt och staten tog över:  I varje församling/socken minst en skola och en lärare,  6 års skolgång,  närvaro ca 30 %. Ca 60 skoldagar/år,  tog 100 år att genomföra.  Socknarna hade svårt ekonomisk och ett folkligt motstånd  Pedagogik:  växelundervisning (lärare–elev), åskådningsundervisning.  Småskolan:  Mindre folkskolor, provisorier, halvårsläsning,  förberedelse till folkskolan,  inga krav på lärarna,  samhällets utpost i glesbygden.

12  1919 års undervisningsplan:  mindre kristendom,  mer räkning,  arbetsskolepedagogik,  handens arbete.  1936 ett sjunde skolår.  Hela 1900-talet en debatten om en gemensam bottenskola.  1962 grundskola.  1969 gemensamt högstadium:  tillval,  mindre stoff,  elevcentrering,  varierat arbetssätten.

13  70-talet :  en skola för alla,  utveckla reformen.  Lgr 80:  lokala arbetsplaner  temastudier,  detaljstyrningen minskar  90-talet:  revision,  kommunalisering,  mångfald,  valfrihet,  marknad.  Idag: uppstramning, utvärdering, kontroll.

14  Fram till 40-talet:  Tyskland förebild,  Gud och fosterlandet,  tjäna samhället.  Senare USA progressivismen :  barnet i centrum,  söka kunskap själv,  individualisering,  psykologisering,  individens utveckling grunden för samhällets utveckling.  Skinner.  Dewey.  Piaget.  Vygotskij.

15  Inleds under medeltiden.  Lärdomsskolor.  förberedelse för akademier och universitet,  präster och tjänstemän,  katedralsskolor i stiftstäderna,  provinsskolor i större städer,  latin, kristendom, teologi.  1864 studentexamen:  berättigar till universitetet,  djäknarnas/studenterna status höjdes.

16  Endast för pojkar.  1927 på lika villkor även för flickor.  1800-talet flickskolor erbjudit en liknande undervisning,  En skola för borgarskapets söner.  Parallellskolesystemet:  Uppstod mellanformer; yrkeskolor, realskolan, flickskolor.  % av 14-åringar gick i skolan  1969 alla går i skolan.  1900 tar 5000 studentexamen st.  Idag går nästan i gymnasieskola.  Under 1960 den nya gymnasieskolan :  Olika program (hum, sam, ek, nat och tek;).  Studentexamen tas bort.

17  Folkrörelserna  Arbetarrörelsen, väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen.  Folkrörelserna grundar egna folkhögskolor.  Utvecklad folkbildningen  Utbildning åt dem som inte passat in i de andra traditionerna.

18 AKADEMISEMINARIER - ämnesstudier - yrkesstudier - lokalt styrd - centralt styrd - inriktad mot akademin - inriktad mot skola - litet studiesocial ansvar - studiesocialt ansvar - kunskapsmottagare - kunskapssökande - forskningsanknytning - yrkesanknytning En dragkamp mellan: I. Ämnesrationalitet – kunna ämnet. II. Didaktisk rationalitet – kunna undervisa. III. Omsorgsrationalitet - kunna barn.

19  Utbildningsdiskursens ordning :  De som kan (lärare, lärarutbildare, pedagoger) eller  De som inte kan (marknaden, byråkratiska, politiska, ekonomiska teknologiska strukturer,)  Idag:  Betydelsen av undervisning reduceras.  Nyckelord: verksamhet, information, projekt, självständigt arbete, fri forskning.  Läroplanen pekar mot teoretisk förståelse men elevers resultat pekar i motsatt riktning.

20  Att reproducera en kulturs kunskapsgrund  Kunskap som ger reellt kulturellt tillträde.  Idag handlar det om teoretisk kunskap på vetenskaplig grund.  Skärningspunkten mellan eleven och människans historiskt strukturerade kunskaper

21  Ja, faktum är att det har vi redan. men:  Läraryrket var tidigare ett mer ”konstnärligt”, kreativt och skapande yrke.  Idag är det ett mer mekaniskt, byråkratiskt, instrumentellt tjänstemannayrke.  Idag är det svårare för en lärare att utveckla eller upprätthålla sin förtrogenhet med den didaktiska professionaliteten.

22 Didaktisk kompetens grundar sig på förtrogenhet med några centrala områden. FÖTROGENHET MED:  Undervisningens innehåll  Kommunikation och gestaltning  Psykosociala aspekter  Läroplansteori, betyg och bedömning  Teoretiska perspektiv på undervisning

23  … alla elever skall … utveckla kunskaper – har rätt till kunskap.  Undervisningen (mål, innehåll och metoder) - ska vila på vetenskaplig grund.  Kunskapsuppdrag - kunskapsrätt.

24  Kursplanerna är strukturerade efter syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.  Syfte  Anger i generella termer vad undervisningen ska syfta vad det gäller innehåll, kunskapsformer och kunskapskvaliteter.

25  Är det konkreta ämnesinnehåll som ska behandlas.  Däremot står det inte:  Hur mycket?  Hur länge?  Eller hur?

26  Anger med vilka kvaliteter eleven ska kunna det centrala innehållet.

27  Förutom de som regleras i styrdokument:  Exempel som formulerades under en enda dag genom massmedia:  Våldet bland barn- och ungdomar.  Konsumtionen av alkohol och tobak  Ungdomars problem med den självbild - anorexia, anabola steroider.  Nya könsroller.  Minska ”destruktivt” IT-användande.  Öka IT-användandet  Ungdomars bristande trafikmoral.

28  Malmö latin Nykvarn  Skolkod  Ramfaktorer  Förändring  Från regel till mål- och resultatstyrning  2000-talet sker en allt starkare återgång till statlig styrning med ökade befogenheter, främst genom nationella mätningar och genom instiftandet av Skolinspektionen  Givet företräde  Synen på skolan  Synen på kunskap  Synen på eleven  Förändringar  Synen på styrning  Skoldebatten  Förämdringar statiskt vad har hänt på 50 år  Vad styr lärarenVad påverkar undervisningen  Bedömning  Skolans mål o målkonflikter


Ladda ner ppt " Ge en översiktlig historisk bild av skola och samhälle i Sverige.  Att utifrån några modeller och begrepp söka redovisa en del av de sammanhang skola."

Liknande presentationer


Google-annonser