Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Handledarutbildning Delkurs 2 Barn- och fritidsprogrammet BF Industritekniska programmet IN.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Handledarutbildning Delkurs 2 Barn- och fritidsprogrammet BF Industritekniska programmet IN."— Presentationens avskrift:

1 Handledarutbildning Delkurs 2 Barn- och fritidsprogrammet BF Industritekniska programmet IN

2 Delkurs 2 Handledning som pedagogisk process •Vad är handledning? Inlärningsstrategier Handledarmodeller Kommunikation, feedback och reflektion Tonåringens utveckling och ungdomskultur

3 Vad är handledning? •Förklaringsmodell för individens/gruppens utveckling

4 Inlärningsstrategier •Att lära på olika sätt samt elevers behov av information/instruktioner/handledning •Hur möter vi elevers olika sätt att lära? •Motivation- Meningsfullt, begripligt och hanterbart •Konflikthantering - att lära sig att känna igen en del försvarsmekanismer för att bättre kunna handskas med relationer

5 Skolans förväntningar Handledaren på praktikplatsen behöver en viss grundinformation, om t ex skolan, programmet, ämnesplan, försäkringar, ansvar och utbildning om betyg och bedömning. Som handledare är du skolans representant i kontakten med praktikplatsen och en nyckelperson i att integrera elevens undervisning i karaktärsämnen med arbetslivet.

6 Det är stimulerande att arbeta med ungdomar. Tar vi alltid hand om ungdomarna på ett sådant sätt att vi stimulerar deras engagemang och intresse? Som handledare och instruktör blir du en del av utbildningssystemet. Det handlar om att instruera men också att samtala med och lyssna på eleven.

7 Att vara handledare för ungdomar är ansvarsfullt. Du ska inte bara vara kunskapsförmedlare och instruktör, även om detta är din viktigaste uppgift. Du ska också vara elevens stöd och förebild, yrkesmässigt och socialt, och hans fasta punkt på arbetsplatsen. Du ska vara den som hon/han kan vända sig till med både yrkesmässiga och egna problem.

8 Elevens förväntningar Dina insatser som handledare är oftast avgörande för att eleven ska få en positiv bild av arbetsplatsen och av hela branschen. Var uppmärksam på elevens personliga kompetens och yrkesmässiga erfarenhet och använda den på ett positivt sätt. Det är viktigt att eleven i utbildningssyfte får deltaga i arbetet och inte enbart "gå bredvid"

9 Handledarens roll varierar mellan olika arbetsplatser, beroende på arbetets art och andra faktorer. Generellt gäller att handledaren så långt som möjligt utför sina ordinarie arbetsuppgifter tillsammans med eleven. Att vinna elevens förtroende är en förutsättning för att du ska lyckas som handledare. Av de uppgifter som ingår i handledarrollen rangordnar erfarna handledare ”stöd och trygghet” som det viktigaste. ”Förebild och modell” som det svåraste och att vara ”rådgivare”det som tar mest tid.

10 Arbetsplatsens förväntningar Företagen är med och planerar undervisningen, en garanti för att utbildningen stämmer överens med arbetsmarknaden. Skolan är ingen "arbetsplats". Det finns en inbyggd kultur på företag och organisationer som är viktig att ungdomar får lära sig av. Även i skolan gäller det att passa tider, visa praktisk initiativförmåga, acceptera arbetsfördelning, ha respekt för arbetsinnehållet, men i skolan upplevs det ibland som en övning. På arbetsplatsen blir det på riktigt.

11 Som handledare är du länken mellan företaget/verksamheten och skolan. Det är du som, genom eleven, vet vad som fungerar bra eller mindre bra i skolans undervisning och som genom dina kontakter med yrkeslärarna kan påverka den. Som handledare samverkar du med lärarna genom att du informerar dem om bland annat ny utrustning, ny teknik och nya arbetsmetoder som används vid företaget.

12 -Vilken nytta kan er/ert verksamhet/företag ha av att ta emot en elev på APL/APU? På kort sikt, respektive lång sikt? -Vad vill du med din handledarroll? -Vilka förväntningar har du på eleven och hur förmedlas dessa på lämpligaste sätt? -Du befinner dig i en situation när du ska träffa eleven första gången. Du har en halvtimma på dig. Vad vill du ta upp när du träffar eleven första gången?

13 Följande punkter är exempel på information som handledaren bör ta upp med eleven innan eventuella problem uppstår. Vad som är lämpligt att delge skriftligt respektive muntligt ingår i den planerade introduktionen. •Arbetstider •Utlämnade nycklar, passerkort eller dörrkod •E-postadress, datoretik på företaget •Rökning •Hygienbestämmelser •Klädkod •Tvätt- och omklädningsrum •Personalskåp •Regler om huvudbonad •Piercing •Håruppsättning •Privata telefonsamtal/mobiltelefon •Sekretess/konfidentiella uppgifter •Besök av kompisar på arbetsplatsen •Matraster •Fikaraster •Övriga raster •Regler vid ledighet •Sjukanmälan •Hur eleven bör uppträda i kritiska situation

14 Att vara förebild •ha intresse för ungdom och utbildning •ha social kompetens •ha pedagogisk insikt eller utbildning •ha konkreta förväntningar •se APL som ett självändamål för företaget •ha tålamod och få ta och ge dig tid att ägna dig åt eleven

15 •tänka på hur det var när du själv var ny på jobbet •ge eleven tid att ”göra det själv” och ställa frågor •vara en kunnig allround •fungera som ett föredöme som eleven kan se upp till •vara insatt i skolans värld •kunna delegera och våga släppa ifrån dig en del av ansvaret. Att vara förebild

16 Att vara ”professionell” handledare Alla är vi olika, inte bara utseendemässigt;-) Vi har olika intressen, olika lätt för att lära oss och komma ihåg. Det som är roligt och stimulerande för en person kan av en annan uppfattas som ointressant, betydelselöst och tråkigt. Vad sprider vi omkring oss? Det är viktigt att du tar hänsyn till detta i din roll som handledare.

17 Att vara ”professionell” handledare Skillnaderna mellan dig och din elev kan bero på mycket. Det kan vara ärftliga anlag, uppväxt, uppfostran, kunskaper, livserfarenheter och drifter och behov. Tillsammans bildar dessa egenskaper en referensram som präglar din känslomässiga inställning till, och beteende gentemot, en annan person, om du vill närma dig denne eller ta avstånd. Detsamma gäller för eleven, dvs. om han accepterar dig, och vad du gör och säger, eller inte.

18 ”Olika” roller Beteende gentemot andra personer beror i hög grad på vilka grupper eleven tillhör. Vi agerar olika i olika grupper. Alla vill bli accepterade och komma med i gänget. Det ger trygghet och självkänsla. Att vara APL-elev, kan genom gruppbyte, från skolgänget till arbetskamraterna, ibland skapa vissa problem, eftersom eleven inte direkt vet vad som förväntas av honom. Helst vill vi bete oss som vi är vana att göra.

19 ”Olika” roller Förändringar upplevs som obehag och ett hot som kan ta sig olika uttryck. Många känner oro inför det nya och bjuder därför ett visst motstånd. Att lyckas som handledare är det viktigt att du ger dig tid, arbetar lugnt och metodiskt, korrigerar och visar och ger uppmuntran och på olika sätt visar uppskattning när eleven gör något bra eller gör framsteg.

20 ”Olika” roller Ju fortare du kan få eleven att känna sig som en i det nya gänget på arbetsplatsen, desto mer kommer eleven att anstränga sig för att lära sig och passa in. Hur tacklar man de olika rollerna? När kan det uppstå rollkonflikter?

21 Hur hanterar du som handledare en elev som -inte har något intresse för arbetet? -har lite förkunskaper för att klara de praktiska arbetsuppgifterna på företaget? -har dåligt självförtroende och visar rädsla för de krav som sätts på henne/honom? -har språksvårigheter? Eleven kan hygglig svenska men har problem att förstå de yrkestekniska begreppen. - Vilka yrkestekniska begrepp kan man förvänta sig att eleven kan när hon/han kommer till arbetsplatsen?

22 Styrkor och svagheter •Vilka är dina styrkor och svagheter i förhållande till rollen, vad behöver du tänka på?

23 Hur kommunikation påverkar ”Vårt ansikte och våra ansiktsuttryck är skylten som anger hur vi vill möta andra människor och vad vi har att erbjuda dem, men anger också hur vi vill bli bemötta och vad vi vill ha tillbaka” Hur kommunicerar vi med den enskilde eleven på praktiken? Hur kommunicerar vi i grupp tillsammans med andra, vad bör vi tänka på?

24 Hur kommunikation påverkar Vad är skillnaden mellan att lyssna aktivt och att höra på? Argumentera sakligt samt tänka på vikten av rak och tydlig kommunikation. Vad är saklig argumentation ge exempel på rak och tydlig kommunikation i din handledarroll?

25 Hur svårt kan det vara? Övning •Gå ihop 2 & 2 •Den ene beskriver vad den andre skall rita på pappret… Fundera på hur du ger instruktionerna..och på hur du uppfattar de instruktioner du får…

26 Kommunikation Vi människor har i alla tider använt oss av olika kommunikationssätt för att förmedla information till varandra. Det kanske allra vanligaste och mest uppmärksammade är det verbala språket, det vill säga det språk som vi förmedlar via vår röst eller i skriven form. Människan har flera språk. Det vi oftast tänker på är det verbala språket, det vi förmedlar med hjälp av orden, skriftligt eller muntligt. Ett annat språk är icke- verbalt och det förmedlar vi med hjälp av mimik och kroppens gester.

27 Kommunikation Varför lyckas vissa bättre än andra när de kommunicerar och informerar? Vad är det som påverkar oss i mötet med andra människor? Vad är socialkompetens?

28 Socialkompetens Social kompetens handlar om en individs förmåga (kompetens) att samspela med andra individer, företrädesvis med andra personer. Att fungera väl i olika sociala situationer och olika sociala grupper handlar om att i balans kunna samverka med andra individer på ett sätt som dels innebär att man fortsätter upprätthålla en god kommunikation med andra, dels inte inskränker den egna särarten eller värdegrunden.individskompetenssocialakommunikationvärdegrunden Social kompetens förväxlas ofta med att vara utåtriktad [1] eller möjligen pratglad. Det finns ingen exakt beskrivning av vad social kompetens är, men i enkla ordalag handlar social kompetens mycket om att kunna lyssna aktivt och ta till sig av det andra säger, att kunna tala så att andra blir intresserade och förstår, samt att visa hänsyn till andra och kunna sätta sig in i andra individers känslor. [1]lyssna aktivt

29 Kommunikation av skilda slag Okontrollerbara och medvetna signaler Kroppsspråk Många hävdar att det går att ljuga med ord men inte med kroppen. Genom våra omedvetna kroppssignaler kan vi avslöja oss själva. När vi träffar någon vi håller av kan vi låtsas vara oberörda i vårt verbala språk men de rodnade kinderna visar på något helt annat. I nervösa situationer kan vi inte heller styra över vårt kroppsspråk. Vi kanske svettas eller skakar mer än vanligt, något vi gärna hade sluppit om vi kunde styra över våra kroppssignaler. Dessa exempel på okontrollerbara signaler kan ses som kroppens undermedvetna reflexer.

30 Kommunikation av skilda slag Okontrollerbara och medvetna signaler Kroppsspråk Ett exempel på sådana signaler kan vara att man under ett föredrag konstant rör vid sitt hår eller knäpper med fingrarna, ett tecken på nervositet eller osäkerhet. ”En vag kroppshållning i kombination med nervöst fladdrande händer ger ett negativt intryck och sprider en känsla av osäkerhet”

31 Kommunikation av skilda slag Ögonens uttryck ”Ögonens uttryck skapas genom att man rör musklerna runt ögonpartiet och ögonen, genom blickens intensitet, genom vitaliteten i ögonens glans, genom pupillernas storlek och genom den mjuka eller stela hållningen hos nackmusklerna” Alla dessa uttryck spelar in på hur vi upplever någons blick, att vi genom att väga samman signalerna tolkar uttrycket. När någon tittar oss rakt in i ögonen med en intensiv blick och en spänd nacke känner vi oss utmanade och konfronterade. Ögonkontakt är en förutsättning för att starta en konversation, att ögonkontakt är ett första steg i interaktion med andra. I sällskap där personerna redan känner varandra är ögonkontakt ofta ett krav.

32 Kommunikation av skilda slag Blickar ”Den som inte följer reglerna för ögonkontakt under samspråk i olika situationer utlöser nästan alltid irritation” Blickar kan, som vi nämnt ovan, väcka speciella känslor hos oss människor. Det finns oskrivna regler om hur ”blickandet” får gå till. Man får inte titta för länge, för kort, på fel ställe eller vid fel tidpunkt. En lyssnare ska titta på den som talar, om man inte gör detta uppfattar talaren lyssnaren som en ointresserad och nonchalant person. Talaren ska i sin tur titta på lyssnaren emellanåt för att läsa av lyssnarens reaktioner. Det är även i denna situation viktigt att talaren inte tittar för länge, då kan lyssnaren känna sig besvärad och utpekad.

33 Återkoppling – Feedback Att ge feedback: • Förklara följande för eleven: Feedback syftar till att identifiera och förstärka beteenden som eleven bör bevara och upprepa samt att tala om vad som behöver förändras/utvecklas. Feedback skall ges med respekt och välvilja. • Ge feedback i jag-form. Det är du som tycker något, inte man, andra eller någon. • Beskriv ett beteende som går att förändra eller bör bevaras. • Ge feedback när situationen finns färskt i minnet.

34 Återkoppling - Feedback • Lagom dos! Exv. 3 konkreta saker. • Utgå från en konkret situation. Var specifik. Omdömen som ”bra”, ”duktig” är trevliga men inte utvecklande, om studenten inte får veta vad det var som var bra. • Beskriv hur du uppfattat studentens beteende, och vilken konsekvens det får. • Feedback kan utlösa ett behov av att förklara eller försvara sig. Uppmana studenten att börja med att lyssna och tänka efter. • Ge tid för dialog.

35 Återkoppling - Feedback Vad? Strukturerad återkoppling (feedback), ges för att bidra tillpersonlig utveckling. Den skall vara tydlig, riktad och förståelig, för att undvika feltolkningar. När? Direkt, eller vid arbetspassets slut (efter praktiken eller veckovis). Om vad? Utgå från konkreta situationer. Ta upp teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter, förmåga att resonera, etiska och existentiella aspekter exv: Används öppna frågor? Hur disponeras tiden? Söker eleven aktivt uppgifter? • Fokusera på det som är centralt för eleven i just denna lärosituation. Vad är målet och vad kommer som nästa steg? • Hur många gånger har studenten genomfört momentet tidigare? • Använd andra yrkeskategoriers uppfattning om studentens arbetssätt.

36 Tonåringens utveckling och ungdomskultur •Tonåringen - Den känslomässiga utvecklingen - Identitet, självkänsla och osäkerhet

37 Del 3 Bedömning 10/ kl IN- och BF:s struktur och innehåll (examens- och kursmål) Stöd för att tolka mål och bedömningskriterier Trepartssamtal mellan handledare, lärare och elev Bedömningsmatriser


Ladda ner ppt "Handledarutbildning Delkurs 2 Barn- och fritidsprogrammet BF Industritekniska programmet IN."

Liknande presentationer


Google-annonser