Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Kurs om systemet med jordbruksrådgivning 31.10.2006 Obs! Endast gällande författningar är officiella.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Kurs om systemet med jordbruksrådgivning 31.10.2006 Obs! Endast gällande författningar är officiella."— Presentationens avskrift:

1 Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Kurs om systemet med jordbruksrådgivning Obs! Endast gällande författningar är officiella källor.

2 2 Tvärvillkor •Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 •För att få direktstöd krävs att man iakttar tvärvillkoren •År 2007 tas tvärvillkoren in också som villkor för EU- delfinansierade stöd •Tvärvillkoren består av: •Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden •Föreskrivna verksamhetskrav

3 3 Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden •Fastställs av medlemsstaten (riktlinjerna i rådets förordning 1782/2003) •Föreskrivs genom jord- och skogsbruksministeriets förordning (JSMf 183/2006) •Ersätter de tidigare miljövillkoren för CAP-stöd

4 4 Riktlinjerna i rådets förordning (1/2) •Rådets förordning (EG) nr 1782/2003, artikel 5: •Medlemsstaterna skall sörja för att all jordbruksmark, i synnerhet mark som inte längre används för produktion, hålls i god jordbrukshävd och att miljön bevaras. (…)

5 5 Riktlinjerna i rådets förordning (2/2) •Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 •Bilaga IV: Omständigheter att uppmärksamma: •Markerosion (skydda mark genom lämpliga åtgärder) •Organiskt material i mark (upprätthålla markens innehåll av organiskt material genom lämpliga metoder) •Markstruktur (bibehålla markstrukturen genom lämpliga åtgärder) •Lägsta hävdnivå (säkerställa en lägsta hävdnivå och undvika försämring av livsmiljöer)

6 6 Olika slag av obligatorisk träda •Obligatorisk träda kan vara svartträda, stubbträda, grönträda, viltträda, landskapsträda eller non food-träda.

7 7 Grönträda •Grönträda kan anläggas med utsäde av ett- eller fleråriga vallväxter eller en blandning av motsvarande vallutsäde som också kan innehålla frön av ängsväxter. •Som grönträda godkänns också odlad vall som anlagts tidigare.

8 8 Viltträda •Viltträda ska anläggas som en blandning av minst två växtarter. •Skörden från viltträda ska användas för utfodring av områdets vilda djur under trädesperioden eller efter den. Växtligheten kan slås i strängar eller lyftas på störar.

9 9 Landskapsträda •En landskapsträda kan anläggas med växter som gör landskapet mångsidigare. •Sådana växter är t.ex. honungsfacelia, blåklint och kornvallmo. •Landskapsträdan får inte användas för något annat ändamål än främjande av landskapets mångfald.

10 10 Träda på grundvattenområde •Obligatorisk träda på grundvattenområden av klass I eller II ska vara täckt av växtlighet. •Av särskilda skäl kan man dock avvika från kravet på växttäcke, t.ex. om man bekämpar svåra ogräs eller vidtar iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur i syfte att förbättra åkerns odlingsskick.

11 11 Begränsning för kvävefixerande växter •Då ny obligatorisk träda anläggs på grundvattenområden av klass I eller II kan högst 20 procent av fröblandningens vikt utgöra frö av kvävefixerande växter. •Med kvävefixerande växter avses klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta och sötväppling.

12 12 Sista såningsdag •En träda med växttäcke måste sås senast den 30 juni.

13 13 Gödsling av träda •Träda med växttäcke får gödslas vid anläggandet med hänsyn till vad som bestäms om gödsling i nitratförordningen (931/2000). •Svartträda och stubbträda får inte gödslas. •Jordbrukare som ingått förbindelse om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket måste dessutom beakta förbindelsevillkorens föreskrifter om gödsling.

14 14 Slåtter på träda •Obligatorisk träda som är täckt av växtlighet måste slås en gång under växtperioden. •Slåttern måste genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att man utöver en lyckad ogräsbekämpning också tar hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur. •Växtlighet som slagits på en skyddsremsa på ett trädesskifte får samlas upp och spridas annanstans på trädesskiftet.

15 15 Skötsel av stubb- och svartträda •Stubbträdor och obearbetade svartträdor måste skötas årligen genom slåtter eller på annat sätt så att ogräsen inte kommer åt att sprida sig. •Slåttern måste genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att man också tar hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur.

16 16 Iståndsättningsåtgärder på träda •Iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur får vidtas på obligatorisk träda. •Sådana åtgärder är t.ex. täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken. •Obligatorisk träda får brytas på mekanisk eller kemisk väg.

17 17 Icke odlad åker som sköts •Med icke odlad åker som sköts avses åkrar som inte används för produktion. •En icke odlad åker som sköts ska hållas i sådant skick att dess användning för jordbruksändamål inte äventyras. •Icke odlade åkrar som sköts får utnyttjas ekonomiskt.

18 18 Växtligheten på icke odlad åker som sköts •Icke odlade åkrar som sköts måste vara gräsbevuxna och växtligheten förnyas vid behov. •Om det inte tidigare har såtts gräs på skiftet ska man så in skiftet med vall före 30.6 genom att använda en tillräcklig mängd vallutsäde. •Vallfröblandningen kan också innehålla frön av ängsväxter. •På en icke odlad åker som sköts får man också ha växter avsedda för viltträda och landskapsträda.

19 19 Skött icke odlad åker på grundvattenområden •Då ny växtlighet anläggs på icke odlad åker som sköts på ett grundvattenområde av klass I eller II får högst 20 % av fröblandningens vikt utgöra frö av kvävefixerande växter. •Med kvävefixerande växter avses klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta och sötväppling.

20 20 Gödsling av icke odlad åker som sköts •En icke odlad åker som sköts och varifrån ingen skörd bärgas får gödslas i samband med anläggandet av växtbestånd med beaktande av vad som bestäms om gödsling i nitratförordningen (931/2000). •Jordbrukare som ingått förbindelse om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket måste dessutom beakta förbindelsevillkorens föreskrifter om gödsling.

21 21 Slåtter på icke odlad åker som sköts •Gräsbevuxna icke odlade åkrar som sköts måste slås en gång under växtperioden. •Slåttern måste genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att man utöver en lyckad ogräsbekämpning också tar hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur. •Slåtterskyldigheten gäller inte områden där det odlas samma växter som på vilt- och landskapsträda.

22 22 Undantag från kravet på växttäcke •Av särskilda skäl går det att avvika från kravet på växttäcke på icke odlade åkrar som sköts, exempelvis om man bekämpar svåra ogräs eller vidtar iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur i syfte att förbättra åkerns odlingsskick. •Sådana åtgärder är t.ex. täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken.

23 23 Dikesrenar •På åkerskiften längs med utfallsdiken och andra vattendrag skall lämnas en minst 60 centimeter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas.

24 24 Omsorg om markens skick •Bränning av halm på åker måste undvikas. •Halmbränning är tillåten endast om det är nödvändigt med tanke på en lyckad sådd eller bekämpning av flyghavre och andra ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur. •Man skall undvika att köra med tunga maskiner på våta åkrar och i synnerhet på icke odlade åkerskiften som sköts, så att marken inte packas till.

25 25 Motverka spridningen av flyghavre •På ett basskifte som är smittat med flyghavre skall man se till att flyghavren bekämpas så som bestäms i lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002).

26 26 Bibehållande av landskapets särdrag •I syfte att bevara åkermiljöns särdrag skall små grupper av träd och buskar samt stenrösen på åkern bevaras. Dessa holmar får inte röjas till åker. •I enstaka fall är det av odlingstekniska skäl möjligt att röja väsentliga odlingshinder, dock inte skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen (1096/1996). •Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska i alla fall på förhand underrättas skriftligen om avlägsnandet och motiveringarna för det.

27 27 Bevarande av permanent betesmark •I kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 ingår detaljerade krav på att mark som varit permanent betesmark år 2003 i huvudsak ska bevaras som sådan. •Kravet berör inte områden som beskogas med hänsyn till miljöaspekterna.

28 28 Permanent betesmark •Permanent betesmark används för odling av gräs- eller vallfoderväxter. •Permanent betesmark är till högst en tredjedel av områdets areal täckt av träd och buskar och på området växer högst 50 träd per hektar.

29 29 Skötsel av permanent betesmark •Om skiften som har anmälts som permanent betesmark inte används för betesgång skall de hållas öppna genom slåtter. •Slåttern måste genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att man också tar hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur. •Vid behov röjs sly och trädplantor från de delar av skiftet som inte kan slås. •Jordbrukaren kan utnyttja slåtterresterna om han så önskar. •Det är emellertid inte nödvändigt att föra bort slåtterresterna från betesmarken. •Permanenta betesmarker berörs inte av krav på att hålla djur på bete och de behöver inte vara inhägnade.

30 30 Förändringar •Kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden preciseras så att de motsvarar 2007 års behov.


Ladda ner ppt "Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Kurs om systemet med jordbruksrådgivning 31.10.2006 Obs! Endast gällande författningar är officiella."

Liknande presentationer


Google-annonser