Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Chefs och politiker utbildning för ansvarig inom missbruks och beroendevården i Värmlands.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Chefs och politiker utbildning för ansvarig inom missbruks och beroendevården i Värmlands."— Presentationens avskrift:

1 1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Chefs och politiker utbildning för ansvarig inom missbruks och beroendevården i Värmlands län 11/ Kunskap till praktik

2 2 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Kartläggning av hjälpbehov och förutsättningar för att standardiserade bedömningsinstrument ska börja användas systematiskt Kristina Öberg Östergren Telefon

3 3 En central del i missbrukarvårdens arbete! •är bedömningar av de sökandes situation, problem och behov av hjälp och •dessa bedömningarnas kvalitet kan få stora konsekvenser för enskilda brukare.

4 4 Bra bedömningar….. •Alla personer bör få sina problem bedömda på basis av ett relevant underlag och på ett så öppet och enhetligt sätt som möjligt. •Bedömningarna bör vara oberoende på var i landet man bor eller vilken socialarbetare man träffar. 4

5 5 Att öka bedömningarnas kvalité… Standardiserade bedömningsinstrument bidrar med följande faktorer: •Samma uppgifter och instruktioner •Poängsättning som är bestämd i förväg •Bedömning relaterad till normvärden •Relevant information •Möjlighet att identifiera personer med ett visst problem •Likvärdig och enhetlig information •Testad reliabilitet •Testad validitet 5

6 6 Hur kan vi använda bedömningsinstrument? PLANERING AV VÅRD FÖR DEN ENSKILDE ● kartläggning ● bedömning ● uppföljning PLANERING OCH UTVECKLING VERKSAMHETEN ● beskrivning av klientgrupper ● följa klientgruppers utveckling ● studera förändring över tid 6

7 7 ASI på individnivå ” En förutsättning för att kunna använda tillgängliga resurser på det i varje enskilt fall optimala sättet, är en noggrann och allsidig bedömning, i dialog mellan hjälpsökare och hjälpare, av den förres problem och svårigheter, personliga och sociala resurser och egen målsättning” (Jan Blomkvist 1999). 7

8 8

9 9

10 10 Underlag för att planera och utveckla verksamheter Hur ser målgrupperna ut? Vilka behov har de? Hur förändras behoven i grupperna över tid? Problemtyngd i grupperna? Vilka problem är mest akuta i grupperna? Vilka problem är mest angelägna? 10

11 11 En ”medelklient” på stödteam för män 2005: •En 47 årig svensk man med någon form av kronisk sjukdom utan läkarkontakt •Har avslutat grundskolan, haft enklare arbeten •Huvudsakliga missbruk något narkotiskt preparat eller detta kombinerat med alkohol •Han är kriminellt belastad och har tillbringat 10 månader i fängelse •Han lever ensam nu men har tidigare varit gift eller sambo •Han har inte fått någon behandling för psykiska problem 11

12 12 Förändringar för ”medelklienten” efter ett år: •Inga större förändringar med den fysiska hälsan. •Vid grundintervjun uppgav 4% att man arbetat senaste månaden - vid uppföljningen har andelen stigit till 14%. •Alkohol- och narkotikaanvändningen senaste 30 dagar har i stort sett halverats. •Kriminaliteten hade minskat - ingen fälld för nya brott och bara ett fåtal åtalade för nya brott. •Fritiden tillbringas i högre grad tillsammans med familj/vänner utan missbruksproblem. •Färre som upplevt allvarlig depression senaste 30 dagarna men fler som upplevt allvarlig ångest. 12

13 13 Problemdagar vid grund- respektive uppföljningsintervjun. 13

14 14 Inom vilka områden är de största behoven av ytterligare hjälp? 14

15 15 Akuta problem? Vilka områden och omfattning. 15

16 16 Rangordning av problemområden för kvinnor Intervjuare: 1.psykisk hälsa 2.arbete och försörjning 3.fysisk hälsa 4. familje- och umgänge 5.alkohol 6.narkotika 7.rättsliga problem Klienter: 1.psykisk hälsa 2.arbete och försörjning 3.fysisk hälsa 4. familj och umgänge 5.narkotika 6.alkohol 7.rättsliga problem 16

17 17 Rangordning av problemområden för män Intervjuare 1.alkohol 2.psykisk hälsa 3.fysisk hälsa 4.arbete och försörjning 5.narkotika 6.rättsliga problem 7.familje- och umgänge Klienter 1.fysisk hälsa 2.arbete och försörjning 3.alkohol 4.psykisk hälsa narkotika 5.familj och umgänge 6. rättsliga problem 17

18 18 ASI banar vägen för EBP Förbestämda frågor, skalor och transparenta kriterier för behandlingsplaneringen underlättar för evidensbaserade (manualbaserade) metoder Involverar klienten i beslutsprocessen – en av ”cirklarna” i EBP Underlag för verksamhetsuppföljning = viktigt för att bedöma om behov av förändringsarbete 18

19 19 Skäl till fokus på implementering…. Vi vill lyckas oftare och påskynda processen till praktisk användning av nya metoder! 19

20 20 De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet. Definition implementering 20

21 21 Bra metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet. Människor behöver bara upplysas för att idéer och metoder ska börja användas. Tidigare synsätt 21

22 22 Dåliga metoder sprids på samma sätt som bra Upplysning ingen garanti Utbildning leder bara ibland till förändring Nya metoder förändras ofta under implementeringen (så att de inte fungerar) Men i själva verket... 22

23 23 Chefen i fokus •Chefens ledarskap •Chefens egna motiv •Kunskap om det som implementeras - rimliga resultatförväntningar •Ett lokalt uttalat behov är grundläggande •Välj metod omsorgsfullt •Skilj på implementering och metod •Planera och genomför förankringsarbetet •Följ upp förankringsarbetet och återkoppla •Planera och genomför metodanvändningen •Följ upp, återkoppla och revidera metodanvändningen. 23

24 24 Underlättar implementering 1.Motivera förändring genom utvärdering 2.Börja där förutsättningarna är bäst – ”bit där det är mjukast” 3.Processperspektiv – lång tid och kontinuerligt stöd 4.Lokalt ägande av förändringsarbetet 5.Aktivt ledarskap 6.Ekonomiskt och personellt stöd 7.Utbildning är inte bara undervisning 24

25 25 Underlättar implementering 8.Forskning måste översättas – lättförståeligt, tydlig nytta, passa in i verksamheten generellt 9.Demonstrationsexempel – underlättar förståelse 10.Ta hänsyn till informella sociala nätverk – individer på andra arbetsplatser kan spela roll 11.Utvärdera verksamheten lokalt 12.Tillåt anpassning – men först efter implementering är klar och verksamheten utvärderad 25

26 26 STEG VID IMPLEMENTERING (Fixsen m fl, 2005) 1.Planering 2.Utbildning 3.Den nya metoden börjar användas 4.Fullständig användning 5.Utvärdering 6.Ev. utveckling av metoden 7.Vidmakthållande år 26

27 27 Att tänka på vid implementering •Droppen urholkar stenen, 27

28 28 Läs tips: •Beslut på bättre grunder – en handbok för ASI- användare. Utgiven av IMS. Kan laddas ner från •Från nyhet till vardagsnytta. Rapport från Folkhälsoinstitutet 2007:20. Kan laddas ner från •Maria Roselius, Knut Sundell –red (2008) Att förändra socialt arbete. Forskare och praktiker om implementering. GOTHIA förlag. •Ulla Jergeby – red (2008) Evidensbaserad praktik i socialt arbete. GOTHIA förlag. 28


Ladda ner ppt "1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Chefs och politiker utbildning för ansvarig inom missbruks och beroendevården i Värmlands."

Liknande presentationer


Google-annonser