Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

En bildserie om tobaksavvänjning. 2014-06-26Sid 2 Nationella mål och Tobakskonventionen •Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "En bildserie om tobaksavvänjning. 2014-06-26Sid 2 Nationella mål och Tobakskonventionen •Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk."— Presentationens avskrift:

1 En bildserie om tobaksavvänjning

2 Sid 2 Nationella mål och Tobakskonventionen •Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk -en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. •WHO:s ramkonvention om tobakskontroll har som mål att -alla ska få information om rökningens hälsorisker -alla ska få lättillgänglig hjälp att sluta röka. •Socialstyrelsens riktlinjer - rekommenderar kvalificerad behandling = rökavvänjning

3 Sid 3 Hur många vuxna röker? •10 % män och 12 % kvinnor rökte dagligen 2011 •13 % män och 9 % kvinnor rökte då och då 2011 •I åldern år hade 53% rökt vattenpipa 2011 •5 % av mammorna rökte i senare delen av graviditeten och när barnen var nyfödda 2009 •11% av papporna till nyfödda barn rökte 2009 Källor: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 2011 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; Amning och föräldrars rökvanor. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.

4 Sid 4 Andel dagligrökare bland vuxna Procent Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011.

5 De som har det sämst röker mest Sid 5 Andel som röker dagligen (%) Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011.

6 Män röker mindre än kvinnor Sid 6 Andel som röker dagligen (%) Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011

7 Längre utbildning, färre rökare Sid 7 Andel som röker dagligen (%) Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011

8 Hög inkomst, få rökare Sid 8 Andel som röker (%) Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011

9 Nysvenskar röker mer Sid 9 Män Kvinnor Andel som röker dagligen (%) Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011

10 Sid 10 Ungdomsrökning •År 9 år % pojkar och 26 % flickor i åk 9 rökte 2011 (5 % pojkar och 8 % flickor dagligen) Nästan 40% har rökt vattenpipa vid någon tillfälle •År 2 i gymnasiet år % pojkar och 39 % flickor i åk 2 gymnasiet rökte 2011 (8 % pojkar och 13 % flickor dagligen) Cirka 60% har rökt vattenpipa vid någon tillfälle Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN.

11 Hur många vuxna snusar? •18 % män och 3 % kvinnor snusade dagligen 2011 •6 % män och 4 % kvinnor snusade då och då 2011 •0,6 % av mammorna rökte i senare delen av graviditeten Sid 11 Källor: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 2011 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen;

12 Snusning bland ungdomar •Ungdomar år % pojkar och 3 % flickor snusade (5 % pojkar och 0 % flickor dagligen) •Ungdomar år 2 gymnasiet % pojkar och 7 % flickor snusade (3 % pojkar och 0 % flickor dagligen) Sid 12 Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN.

13 Snusvanor Sid 13 Andel snus- användare (%) Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011

14 Totalt dagligt tobaksbruk vuxna •26 % män och 15 % kvinnor använde tobak dagligen 2011, sammantaget 21% av befolkningen. •2% av männen både röker och snusar dagligen Sid 14 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 2011

15 Högt dagligt tobaksbruk bland vuxna Sid 15 Andel som röker och/eller snusar dagligen (%) Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011

16 Totalt tobaksbruk ungdomar •23% pojkar och 27 % flickor i åk 9 använder tobak (8% pojkar/3% flickor både röker och snusar) •41% pojkar och flickor i år 2 gymn använder tobak (17% pojkar/5% flickor både röker och snusar) Sid 16 Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN.

17 Hur många utsätts för passiv rökning? •Sammanlagt 15 % vuxna utsattes för passiv rökning år 2011, varav 3% i offentlig miljö, 8% på arbetet och 7% i hemmet. •Nästan 9 % uppgav 2009 att de känt sig besvärade av tobaksrök i eller i närheten av sin bostad minst en gång/vecka senaste 3 månaderna Sid 17 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011 Miljöhälsorapport 2009, Socialstyrelsen.

18 Varför rökavvänjning? – Sjukdomarna •Rökning är den faktor som bidrar mest till den totala sjukdomsbördan •Varannan som röker dör i förtid •Rökare förkortar livet med 10 år i genomsnitt •Rökare har 5–7 fler år av upplevd ohälsa •I Sverige dör personer per år i förtid •Rökare har 8 sjukdagar mer per år •Nikotinberoendet är drog- och sjukdomsklassat enl WHO Sid 18

19 Hälsorisker med rökning 1 Rökning ger högre risk för 58 olika sjukdomar Vattenpipa ger liknande risker • Hjärt-kärlsjukdomar Hjärtinfarkt, slaganfall, åderförkalkning • Lungsjukdomar Lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom - KOL • Cancer Lunga, munhåla, luftstrupe, matstrupe, urinblåsa, njurar, magsäck, bukspottkörtel, livmoderhals Sid 19

20 Hälsorisker med rökning 2 •Graviditet Graviditets- och förlossningskomplikationer •Fertilitet Nedsatt kvinnlig/manlig fertilitet, spontanaborter •Övrigt Magkatarr, ryggvärk, diabetes, åldersblindhet, hörselnedsättning, struma, benskörhet, tandlossning, depression •Passiv rökning Lungcancer, hjärtinfarkt, luftvägsbesvär Sid 20

21 Hälsovinster vid rökstopp Mellan 20 minuter och tre månader •Puls och blodtryck normaliserade inom 20 minuter •Kolmonoxidnivån i blodet normaliserad inom 12 timmar •Cirkulation, lungfunktion och sårläkning förbättrade inom två veckor till tre månader Mellan en månad och ett år •Lungfunktionen återställs •Risken för hjärtinfarkt halverad Mellan fem och 15 år •Risken för slaganfall halverad inom fem år •Halverad risk för cancer i lungorna, munnen, luftstrupen, matstrupen, blåsan, livmoderhalsen och bukspottkörteln inom tio år •Risken för hjärtinfarkt densamma som för icke-rökarens inom 15 år Sid 21

22 Varför rökavvänjning? – Ekonomin • Rökningen beräknas kosta samhället minst 30 miljarder kr per år • Varje rökare kostar samhället 1,3 miljoner kr under ett liv • Arbetsgivarens merkostnad för en rökare är minst kr per år (extra pauser, sjukdagar) • Rökning ger rökaren sämre ekonomi (cigaretter, kostnader för ökad sjuklighet kr/år) Sid 22

23 Varför rökavvänjning? – Rökare vill sluta • 70-85% vuxna rökare vill sluta, var tredje vill ha hjälp • 75-90% av rökande ungdomar vill sluta röka i både grundskola och gymnasium • Rökare förväntar sig hjälp i sjukvården • All form av rökavvänjning är kostnadseffektivt • % av vård/hälsocentralerna har tobaksavvänjning • Tobaksavvänjare arbetar endast i snitt 2 timmar/vecka • Endast 5 landsting har adekvata resurser för avvänjning Sid 23

24 Varför snusavvänjning? •Snus innehåller kemiska ämnen •Nästan hälften av de vuxna snusarna vill sluta •Var tredje vill ha hjälp att sluta •Snus är inget evidensbaserat ”rökavvänjningsmedel” •Metoder för rökavvänjning kan tillämpas på snus Sid 24

25 Hälsorisker med snus Snus ökar risken för •Ökad risk för cancer i bukspottkörteln •Förhöjt blodtryck •Dödlig hjärtinfarkt och stroke •Munslemhinneförändringar Indikationer finns även för •Cancer i matstrupen och magsäcken •Metabolt syndrom •Diabetes typ II •Havandeskapsförgiftning, att barnet dör i livmodern, förtida förlossning, låg födelsevikt Sid 25

26 Socialstyrelsens nivåer i rådgivning om levnadsvanor Sid 26 TypTidInnehåll Enkla råd5-10 minMycket korta standardiserade råd Rådgivande samtal10-30 minEn längre patientcentrerad rådgivning. Kvalificerat rådgivande samtal Minst 30 minBehandling av utbildad rådgivare som använder en patientcentrerad teoribaserad metod.

27 Enkla råd om tobaksvanor •Kan erbjudas rökare (men mer kvalificerad rådgivning bör erbjudas) •Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer •Ingen särskild uppföljning •Kan kompletteras med skriftlig information •Tar mindre än 5 minuter Exempel: ”Jag rekommenderar dig att sluta röka” ”Känner du till kopplingen mellan … (rökning och diabetes) (berätta)?” ” Har du funderat på att sluta? … det finns ju många bra sätt…(berätta)” ”Kan du tänka dig att sätta ett stopp-datum?” Sid 27

28 Rådgivande samtal om tobak • Bör erbjudas gravida/ammande rökare samt ammande snusare. Kan erbjudas andra snusare • Mer av en dialog och anpassat till individen • Kan inkludera motiverande strategier (MI) • Kan kompletteras med läkemedel och andra hjälpmedel • Kan kompletteras med uppföljning • Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd

29 Kvalificerad rådgivning/ tobaksavvänjning •Bör erbjudas rökare (vuxna och ungdomar) •Samtalet är strukturerat/teoribaserat •KBT-inriktad metod •Kan inkludera motiverande strategier (MI) •Personalen särskilt utbildad •Kan kompletteras med läkemedel och andra hjälpmedel •Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal •Ofta särskild uppföljning Sid 29

30 En modell för tobaksavvänjning Individuell avvänjning Gruppavvänjning •Screeening •1-2 träffen •kartlägga/planera •3 träffen sluta-dagen •4 träffen inom en vecka från sluta-dagen •5-8 träffen inom 8 veckor Sid 30

31 Telefonrådgivning • Ger kostnadsfri avvänjning per telefon till rökare och snusare • Ger rådgivning på nivå 2 eller 3 beroende på personens behov • Så många samtal som patienten behöver under så lång tid som behövs • Samtalen journalförs • Kompletteras med material som skickas ut • Arbetar proaktivt vid behov, d.v.s. ringer upp personen efter överenskommelse • Linjens personal handleder även professionella kostnadsfritt • Öppet dagtid på vardagar Sid 31

32 Motiverande samtal MI • Gott evidensläge för MI vid rökning • Kan användas på rådgivningsnivå 2 och 3 • Bygger på lyssnande • Patientcentrerat • Förändringsinriktat - stimulerar ”förändringsprat” • Erbjudande om information • Betonar patientens självbestämmande Sid 32

33 Effekten kan tiodubblas Rökavvänjningsmetod (procent) På egen hand Kort rådgivning Kort rådgivning + nikotinläkemedel Sluta-röka-linjen + nikotinläkemedel Behandling hos rökavvänjare + nikotinläkemedel Inläggning Andelen rökfria 1 år efter rökstoppet 2–3 % 5 % 10 % 25 % 30–40 % 50 % Sid 33

34 Alla arenor bör ha rådgivning och tobaksavvänjning • Primärvård • Mödra- och barnhälsovård • Slutenvård • Psykiatri • Tandvård • Kommunernas omsorg • Skolhälsovård •Företagshälsovård •Socialtjänst •Apotek Sid 34 Marknadsföring helt avgörande

35 Upplevda hinder för rökstopp • Rökning är guldkanten på livet – det blir tomt och trist om jag slutar • Att sluta röka är plågsamt • Man går upp mycket i vikt när man slutar röka • Rökare är trevligare och har roligare • Jag är rädd att misslyckas • Alla tjatar på mig • Jag vill inte sluta, bara bli feströkare • Det är farligt att sluta röka Sid 35

36 Rökning och stress •Den viktigaste upplevda effekten av rökning är att det är “lugnande” •Rökare är mer stressade •Mera stress = mera rökning = “ond cirkel” •Den “lugnande effekten” = abstinenslindring •Slutsats: att sluta röka ger minskad stress Sid 36

37 Nikotinberoendet I ”Bästa välbefinnandenivå” koncentrerad, stimulerad, lugn Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna” Sid 37

38 Nikotinberoendet II – efter stoppet ”Bästa välbefinnandenivå” koncentrerad, stimulerad, lugn Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna” Sid 38

39 Nikotinabstinens Cirka 80 % av de som slutar upplever någon form av abstinensbesvär. Vanliga symtom är: • Sug efter nikotin • Nedstämdhet • Sömnsvårigheter • Irritabilitet, frustration, ilska • Koncentrationssvårigheter • Ängslan, rastlöshet • Långsammare puls • Ökad aptit, viktökning Sid 39

40 Vikten när man slutar röka •Den genomsnittliga viktökningen vid rökstopp är ca 3–5 kg, ca 10 % kan öka mer •Blodsockernivån sjunker •Vana att ha något i munnen •Vana att föra handen till munnen •Minskad förbränning - förbrukar inte det man äter •Sysselsättning –äter istället för att röka • Uppmuntra till en plan för att förhindra viktuppgång; – äta regelbundet – dricka mycket vatten – ökad motion Sid 40

41 Rekommenderat sätt att sluta röka/snusa 1.Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 1–4 veckor) 2.Tänk igenom de viktiga argumenten 3.Vid tobaksstoppet: • Använd gärna läkemedel • Ät regelbundet • Drick mer vatten än vanligt • Träning/motion är bra • Pröva nya vanor vid nikotinsug Sid 41

42 Läkemedel för tobaksavvänjning På marknaden idag finns 1. Nikotinläkemedel 2. Vareniklin (Champix) 3. Bupropion (Zyban) •Lindrar abstinens och röksug •Används max 3-12 månader •Ej för gravida •18-årsgräns •För snusare finns ingen tydlig evidens för att använda läkemedel. Viss evidens finns dock för vareniklin Sid 42

43 Nikotinläkemedel •Nikotintuggummi •Nikotinplåster (dagplåster, dygnet-runt) •Microtab (liten tablett) •Sugtablett •Munhålespray •Munhålepulver •Inhalator •Nässpray (receptbelagd) Sid 43

44 Vareniklin (Champix) •Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin •Ökar chansen att lyckas sluta, minskar abstinensbesvär och lusten att röka •Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna •Påbörja behandling medan man röker. Rökstopp inom 2 v. •Behandlingstid 12 v. •Vanliga biverkningar: Illa­mående, sömnstörning och förändrade drömmar. Det finns även rapporter om depression, självmord och akuta hjärt-kärlhändelser Sid 44

45 Bupropion (Zyban) •Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin •Ökar chansen att lyckas sluta, minskar abstinensbesvär och lusten att röka •Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna •Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor •Behandlingstid 7 veckor •Vanliga biverkningar: Sömnstörning, illamående och muntorrhet. Det finns även rapporter om kramper Sid 45

46 Självhjälpsmaterial Sid 46 •Självhjälpsmaterial är ett komplement till rådgivning och anses i sig ha låg effekt •Fimpa dig Fri är ett vetenskapligt utvärderat självhjälpsmaterial Efter ett inledande samtal var -16% rökfria efter ett år jämfört med -23% som gick i rökavvänjningsgrupp -skillnaden var inte signifikant

47 Avvänjning med ungdomar Sid 47 • De flesta unga vill sluta • Metoder som är lätt tillgängliga i skolmiljön • Inga pekpinnar • Korta insatser (4 – 5 korta samtal) • Motiverande samtal (MI) och kognitiv beteendeterapi (KBT) • Gärna uppföljning • Låg effekt

48 Rökavvänjning vid operation Svensk studie • Rökavvänjning 4 veckor före ortopedisk operation • 58 % slutade röka • 33 % rökfria fortfarande efter 1 år • Antalet operationskomplikationer halverades Dansk studie • Sårinfektioner minskade från 31 till 5% • Hjärt-kärlkomplikationer minskade från 10 till 0% • Lunginflammationer minskade • Blodproppar i ben och lungor minskade • Risken för ny operation minskade från 15 till 4% • Den totala vårdtiden minskade med 2 dagar • Mer info, se Sid 48

49 Psykiskt sjuka •Röker 2-4 ggr så mycket •Blir mycket sjuka av rökningen •Får stora eknomiska problem •Mår bra av att sluta röka •Är oftast starkt nikotinberoende •Vill sluta röka •Kan sluta röka •Positivt för grundsjukdomen •Behöver mycket stöd •Nikotinläkemedel rekommenderas Sid 49

50 Alkohol- och drogberoende •Röker mycket •Blir mycket sjuka av rökningen •Är oftast starkt nikotinberoende •Kan sluta röka •Större chans bli fri från alkohol om man slutar röka samtidigt Sid 50

51 Förändringsprocessens stadier Sid 51 1.OINTRESSERAD Fokus: Väcka intresset. • Vad är fördelarna med att röka/snusa tycker du? • Någon fördel med att sluta? 2.INTRESSERAD Fokus: Väga för och emot. • Fördelar med att sluta? • Nackdelar, hinder/lösningar? 3. BEREDD Fokus: Beslut och planering. • Beslut • Sätta stoppdatum? • Metoder? • Läkemedel? 4.HANDLING Fokus: Hur gör man för att må bra efter tobaksstoppet? • Hur lindra abstinens och nikotinsug? • Vad kan du göra i olika situationer istället för att röka/snusa? 5.VIDMAKTHÅLLANDE Fokus: Hålla fast vid beslutet. • Vad kan du göra i olika situationer istället för att röka/snusa? Vid återfall • Hur kan du göra istället i situationen?

52 Hemsidor – innehåller en avdelning för den som vill sluta röka/snusa och en avdelning för professionella som vill hjälpa andra att sluta – Statens folkhälsoinstituts hemsida med material – om tobaksavvänjning och handledning – utbildningsprogram i motiverande samtal MI om tobak Sluta-röka-program på Internet: och Sid 52


Ladda ner ppt "En bildserie om tobaksavvänjning. 2014-06-26Sid 2 Nationella mål och Tobakskonventionen •Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk."

Liknande presentationer


Google-annonser