Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

En bildserie om tobaksavvänjning

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "En bildserie om tobaksavvänjning"— Presentationens avskrift:

1 En bildserie om tobaksavvänjning
En bildserie för Statens folkhälsoinstitut Redaktör: Barbro Holm Ivarsson i samarbete med Cecilia Birgersson, Statens folkhälsoinstitut.

2 Nationella mål och Tobakskonventionen
Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll har som mål att -alla ska få information om rökningens hälsorisker -alla ska få lättillgänglig hjälp att sluta röka. Socialstyrelsens riktlinjer - rekommenderar kvalificerad behandling = rökavvänjning Statistiken gällande vuxna icke-gravida (16-84 år) utgår från Nationella folkhälsoenkäten % män och 12 % kvinnor rökte dagligen 2011, sammanslaget 11%. Skillnaden i rökning mellan olika ålders- och sociala grupper är stor (se kommande bilder). Majoriteten av dagligrökarna bland både kvinnor och män finns i åldersgruppen år. Lika många, 13 % män och 9 % kvinnor, sammanslaget 11%, rökte då och då. Vattenpipa blir allt vanligare och är ett ungdomsfenomen. I åldern år har 53% rökt vattenpipa, år 26%, år 10%, lika stor andel svensk- som utlandsfödda. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. 16 % av kvinnorna rökte 3 månader före graviditeten år 2009, 7% vid inskrivningen i mödravården och i senare delen av graviditeten 5%. När barnen var nyfödda rökte 5% av mammorna (till barn 0-4 månader) 2009, och när barnet var 8 månader rökte 6%. Omkring 11% av papporna röker. De regionala skillnaderna är relativt stora. Mest röker mammor i Värmland och Västmanland. Källor: Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Amning och föräldrars rökvanor. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.

3 Hur många vuxna röker? 10 % män och 12 % kvinnor rökte dagligen 2011
13 % män och 9 % kvinnor rökte då och då 2011 I åldern år hade 53% rökt vattenpipa 2011 5 % av mammorna rökte i senare delen av graviditeten och när barnen var nyfödda 2009 11% av papporna till nyfödda barn rökte 2009 Källor: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 2011 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Amning och föräldrars rökvanor. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Statistiken gällande vuxna icke-gravida (16-84 år) utgår från Nationella folkhälsoenkäten % män och 12 % kvinnor rökte dagligen 2011, sammanslaget 11%. Skillnaden i rökning mellan olika ålders- och sociala grupper är stor (se kommande bilder). Majoriteten av dagligrökarna bland både kvinnor och män finns i åldersgruppen år. Lika många, 13 % män och 9 % kvinnor, sammanslaget 11%, rökte då och då. Vattenpipa blir allt vanligare och är ett ungdomsfenomen. I åldern år har 53% rökt vattenpipa, år 26%, år 10%, lika stor andel svensk- som utlandsfödda. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. 16 % av kvinnorna rökte 3 månader före graviditeten år 2009, 7% vid inskrivningen i mödravården och i senare delen av graviditeten 5%. När barnen var nyfödda rökte 5% av mammorna (till barn 0-4 månader) 2009, och när barnet var 8 månader rökte 6%. Omkring 11% av papporna röker. De regionala skillnaderna är relativt stora. Mest röker mammor i Värmland och Västmanland. Källor: Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Amning och föräldrars rökvanor. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.

4 Andel dagligrökare bland vuxna
Män Kvinnor Procent Rökningen har gått ner kraftigt i Sverige, och var vanligare för några decennier sedan. Som mest rökte 50 procent av de svenska männen (1963) och 30 procent av kvinnorna (1980). Efter det har rökningen minskat betydligt först bland männen och därefter bland kvinnorna. Nu är vi nere i 10 % män och 12 % kvinnor som rökte dagligen Statistiken utgår från Nationella folkhälsoenkäten 2011. Källor: - Statistiska centralbyrån (SCB) - Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 20011 - Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport Målområde 11 Minskat bruk av Tobak. Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2005:60. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. Sid 4 4

5 De som har det sämst röker mest
Andel som röker dagligen (%) Män Kvinnor Rökningen började som en överklassvana men idag råder motsatsen. Rökning är betydligt vanligare bland arbetare och korttidsutbildade samt socialt och ekonomiskt utsatta. Andelen dagligrökare är dubbelt så stor bland ensamstående mödrar som bland ensamstående utan barn och sammanboende oavsett om de har barn eller inte. Statistiken utgår från Nationella folkhälsoenkäten 2011. Källor: -Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011 -Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport Målområde 11 Minskat bruk av Tobak. Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2005:60. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011.

6 Män röker mindre än kvinnor
Andel som röker dagligen (%) Män Kvinnor I takt med att lagstiftningen och debatten har flyttat fram positionerna har den sociala acceptansen för rökning sjunkit radikalt, särskilt bland de högutbildade som minskat sin rökning betydligt. Men de korttidsutbildade, som tog upp rökvanan betydligt senare, har ännu inte slutat röka i samma takt. Detta följer samma mönster som att kvinnorna tog upp rökvanan senare än männen, vilket anses vara den viktigaste förklaringen till att nergången i rökvanor kommer senare hos kvinnor. Statistiken utgår från Nationella folkhälsoenkäten 2011. Källor: -Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. --Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport Målområde 11 Minskat bruk av Tobak. Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2005:60. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011

7 Längre utbildning, färre rökare
Andel som röker dagligen (%) Män Kvinnor Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och tobaksbruk. Det är idag främst personer med kort utbildning som röker. År 2009 var det mer än tre gånger så vanligt att korttidsutbildade män och kvinnor rökte som att personer med lång utbildning gjorde det. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011

8 Hög inkomst, få rökare Andel som röker (%) Män Kvinnor Arbetslösa, socialbidragstagare och de som saknar kontantmarginal är dagligrökare i mycket högre utsträckning är normalbefolkningen. De som saknar kontantmarginal är de som svarat nej på frågan: ”Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram kronor, skulle du klara det?” Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011

9 Andel som röker dagligen (%)
Nysvenskar röker mer Andel som röker dagligen (%) Män Kvinnor I vissa invandrargrupper röks det också betydligt mer än i genomsnittsbefolkningen. En viktig förklaring är att både rökvanorna och den sociala acceptansen från hemlandet följer med till det nya landet. Bland vuxna röker kvinnor och män från övriga Europa nästan dubbelt så ofta som infödda svenskar, medan de från övriga Norden och kontinenter utanför Europa intar en mellanställning. Statistiken utgår från Nationella folkhälsoenkäten 2011. Källor: -Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011 -Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport Målområde 11 Minskat bruk av Tobak. Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2005:60. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011

10 Ungdomsrökning År 9 år % pojkar och 26 % flickor i åk 9 rökte (5 % pojkar och 8 % flickor dagligen) Nästan 40% har rökt vattenpipa vid någon tillfälle År 2 i gymnasiet år % pojkar och 39 % flickor i åk 2 gymnasiet rökte (8 % pojkar och 13 % flickor dagligen) Cirka 60% har rökt vattenpipa vid någon tillfälle Sedan skolmätningarna inleddes 1979, har rökningen bland ungdomar minskat under kraftiga svängningar. År 2001 rökte 30% pojkar och 36% flickor år 9. Därefter har rökningen år 9 sjunkit, ökat och nu återigen sjunkit flera år i rad bland såväl pojkar som flickor och ligger 2011 på 19% pojkar och 26 % flickor. I gymnasiets år 2 ligger rökningen på ungefär samma nivå som 2004 – 32% pojkar och 39% flickor - med en uppgång emellan till som mest 36% respektive 43% i fjol Även om rökningen minskat markant från år 2010 till 2011 i både grundskola och gymnasium är det för tidigt att tala om ett trendbrott i ungdomsrökningen. Vattenpipa blir allt vanligare och är ett ungdomsfenomen. Vattenpipa röks dock mer sporadiskt, någon gång i månaden. Bara 1-2% röker vattenpipa någon gång i veckan. Oftast är det nikotin i vattenpipan men många ungdomar vet inte om det är nikotin eller inte i pipan. Källa: Henriksson C & Leifman H. (2011). Skolelevers drogvanor CAN Rapport 129. Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning. Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN.

11 Hur många vuxna snusar? 18 % män och 3 % kvinnor snusade dagligen 2011
6 % män och 4 % kvinnor snusade då och då 2011 0,6 % av mammorna rökte i senare delen av graviditeten 2009 Andelen snusande män tycks ha kulminerat. Sedan 2005 noteras en minskning bland dagligsnusande män och 2011 syns en minskning även bland kvinnor. Då- och då-snusningen står stilla sedan flera år bland män men har 2011 för första gången ökat bland kvinnor. Skillnaden mellan olika ålders- och sociala grupper är betydligt mindre för snusarna än för rökarna. Mest snusar yngre kvinnor och män i medelåldern. Statistiken utgår från Nationella folkhälsoenkäten 2011. Av gravida kvinnor snusade år % tre månader innan graviditet, 1,4% vid inskrivningen i mödravården och 0,6% i senare delen av graviditeten. Källa: Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Källor: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 2011 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. .

12 Snusning bland ungdomar
Ungdomar år % pojkar och 3 % flickor snusade (5 % pojkar och 0 % flickor dagligen) Ungdomar år 2 gymnasiet % pojkar och 7 % flickor snusade (3 % pojkar och 0 % flickor dagligen) Ungdomars snusande i grundskolan år 9 minskar efter att som mest ha varit uppe i 27% för pojkar (2001) och 8% för flickor (2004). Ungdomars snusande i gymnasiet minskar efter att som mest ha varit uppe i 32% för pojkar (2004) och 11% för flickor (2007). Källa: Henriksson C & Leifman H. (2011). Skolelevers drogvanor CAN Rapport 129. Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning. Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN.

13 Andel snus- användare (%)
Snusvanor Andel snus- användare (%) Män Kvinnor Statistiken utgår från Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011

14 Totalt dagligt tobaksbruk vuxna
26 % män och 15 % kvinnor använde tobak dagligen 2011, sammantaget 21% av befolkningen. 2% av männen både röker och snusar dagligen 26 % män och 15 % kvinnor använde tobak dagligen 2011, sammantaget 21% av befolkningen. 2% av männen både röker och snusar dagligen. Mest tobak använder medelålders män och kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2011. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 2011

15 Högt dagligt tobaksbruk bland vuxna
Andel som röker och/eller snusar dagligen (%) Män Kvinnor Det totala tobaksbruket är högt bland män och lägre bland kvinnor. Svenska män använder lika mycket tobak som man gör i länder där rökning är vanligare. 26 % män och 15 % kvinnor använde tobak dagligen 2011, sammantaget 21% av befolkningen. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011 Sid 15 15

16 Totalt tobaksbruk ungdomar
23% pojkar och 27 % flickor i åk 9 använder tobak (8% pojkar/3% flickor både röker och snusar) 41% pojkar och flickor i år 2 gymn använder tobak (17% pojkar/5% flickor både röker och snusar) Källa: Henriksson C & Leifman H. (2011). Skolelevers drogvanor CAN Rapport 129. Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning. Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN.

17 Hur många utsätts för passiv rökning?
Sammanlagt 15 % vuxna utsattes för passiv rökning år 2011, varav 3% i offentlig miljö, 8% på arbetet och 7% i hemmet. Nästan 9 % uppgav 2009 att de känt sig besvärade av tobaksrök i eller i närheten av sin bostad minst en gång/vecka senaste 3 månaderna. Andelen vuxna som utsätts för passiv rökning har minskat kraftigt under åren. År 2009 uppgav 16% män och 15% kvinnor att de utsattes för passiv rökning i hemmet, på arbetet eller i andra inomhusmiljöer. Det är vanligast bland yngre, personer med kort utbildning, arbetslösa och människor med en svår ekonomisk situation att bli utsatt för passiv rökning. Ulandsfödda utsätts betydligt mer för passiv rökning är svenskfödda. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut 2011 8,7% av befolkningen uppgav 2009 att de känt sig besvärade minst en gång i veckan de senaste 3 månaderna i eller i närheten av sin bostad. Detta är en ökning och kan avspegla en ändrad attityd och tolerans för tobaksrök. Källa: Miljöhälsorapport 2009; Socialstyrelsen. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011 Miljöhälsorapport 2009, Socialstyrelsen.

18 Varför rökavvänjning? – Sjukdomarna
Rökning är den faktor som bidrar mest till den totala sjukdomsbördan Varannan som röker dör i förtid Rökare förkortar livet med 10 år i genomsnitt Rökare har 5–7 fler år av upplevd ohälsa I Sverige dör personer per år i förtid Rökare har 8 sjukdagar mer per år Nikotinberoendet är drog- och sjukdomsklassat enl WHO 1. Rökning är den faktor som bidrar mest till sjukdomsbördan. Hälsoförluster till följd av rökning räknat i DALY´s. I DALY-kalkyler (DALY = Disability Adjusted Life Years) försöker man beräkna hur många fullt friska levnadsår som går förlorade för en befolkning eller befolkningsgrupp på grund av sjukdom – antingen som följd av funktionsnedsättning eller på grund av förtidig död. Det beräknas att rökningen svarar för cirka 10 procent till hälsoförlusterna mätt som DALYs. Källa: Agardh E., Moradi T., Allebeck P. (2008). Riskfaktorernas bidrag till sjukdomsbördan i Sverige: Jämförelse mellan svenska och WHO-data. Läkartidningen 2008;18;105(11):  2. Rökare förkortar livet med 10 år. Rökningen dödar varannan som röker i förtid, och rökaren förlorar i genomsnitt 10 år av sin förväntade livstid. I 50-årsuppföljningen av 34 000 manliga brittiska läkare avled drygt 50 % av rökarna i förtid i en tobaksrelaterad sjukdom och förlorade i genomsnitt 10 år av förväntad livslängd. Hälften av dödsfallen skedde före 70 års ålder, och dessa förlorade i genomsnitt 22 levnadsår. Källor: - Peto R, Lopez AD, Boreham J, Thun M och Heath JR C. Mortality from smoking in developed countries Oxford University Press; 1994. - Doll R, Peto R, Boreham J, Sutherland I. Mortality in relation to smoking: 50 years' observations on male British doctors. BMJ Jun 26;328(7455):1519. I en dansk studie visades också att rökaren har 5-7 fler år av upplevd ohälsa än icke-rökare. Källa: Brönnum-Hansen H och Juel K. Tobacco control 2001;10:273-8. 3. I Sverige dör personer per år i förtid, av egen och 200 av passiv rökning. Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 4. Rökare har 8 sjukdagar mer per år. En rökare har i genomsnitt 8 sjukdagar fler per år (svenska siffror). Källa: Roberts L. Do smokers pay for their sin? Utilisation of the social welfare system and distribution of costs and benefits among smokers and non-smokers in Sweden. Lunds universitets centrum för hälsoekonomi (LUCHE ) 2001. 5. Rökning är drog- och sjukdomsklassat Nikotin som finns i cigaretter och snus är en drog som snabbt ger ett mycket starkt fysiskt och psykologiskt beroende). I de internationella klassifikationssystemen för sjukdomar ICD 10 och DSM IV klassas tobaksberoende/nikotinberoende som ett beroendesyndrom orsakat av att en psykoaktiv substans (nikotin) sätter hjärnans belöningssystem ur balans, diagnos F17. Nikotinberoendet kan ses som en kronisk sjukdom och även nikotinabstinens är sjukdomsklassat.

19 Hälsorisker med rökning 1
Rökning ger högre risk för 58 olika sjukdomar Vattenpipa ger liknande risker Hjärt-kärlsjukdomar Hjärtinfarkt, slaganfall, åderförkalkning Lungsjukdomar Lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom - KOL Cancer Lunga, munhåla, luftstrupe, matstrupe, urinblåsa, njurar, magsäck, bukspottkörtel, livmoderhals Ända sedan mitten på 1960-talet har sambandet mellan rökning och sjukdom varit känt och fler än vetenskapliga undersökningar har publicerats om rökning. Rökningen har effekt på i stort sett alla organsystem. Cigaretten innehåller kemiska ämnen, varav många är mycket farliga. Enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har 58 sjukdomar som sätter ned livskvaliteten, varav många är dödliga, ett direkt samband med rökning. Drygt 20% av all hjärt-kärlsjukdom beräknas bero på rökning, och ett femtontal cancerformer är kopplade till rökning. Källor: . -Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 -The Surgeon General. (2004).The health consequences of smoking: A report of the Surgeon General. Washington, D.C.: Dept. of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health. -Vattenpipa. Rök utan risk? Östersund: Statens folkhälsoinstitut; Rapport 2010:22.

20 Hälsorisker med rökning 2
Graviditet Graviditets- och förlossningskomplikationer Fertilitet Nedsatt kvinnlig/manlig fertilitet, spontanaborter Övrigt Magkatarr, ryggvärk, diabetes, åldersblindhet, hörselnedsättning, struma, benskörhet, tandlossning, depression Passiv rökning Lungcancer, hjärtinfarkt, luftvägsbesvär Källor: -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 -The Surgeon General. (2004).The health consequences of smoking: A report of the Surgeon General. Washington, D.C.: Dept. of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health.

21 Hälsovinster vid rökstopp
Mellan 20 minuter och tre månader Puls och blodtryck normaliserade inom 20 minuter Kolmonoxidnivån i blodet normaliserad inom 12 timmar Cirkulation, lungfunktion och sårläkning förbättrade inom två veckor till tre månader Mellan en månad och ett år Lungfunktionen återställs Risken för hjärtinfarkt halverad   Mellan fem och 15 år Risken för slaganfall halverad inom fem år Halverad risk för cancer i lungorna, munnen, luftstrupen, matstrupen, blåsan, livmoderhalsen och bukspottkörteln inom tio år Risken för hjärtinfarkt densamma som för icke-rökarens inom 15 år Att sluta röka ger vanligen mycket snabbt en tydlig förbättring av hälsan. I 50-årsuppföljningen av 34 000 brittiska läkare kunde överlevnaden hos dem som slutade vid olika åldrar jämföras med dem som fortsatte röka. Rökstopp upp till cirka 40 års ålder var oftast liktydigt med personen fick samma livslängd som den som aldrig rökt, och rökstopp så sent som i 60-årsåldern gav betydande hälsovinster. Källor: -The Surgeon General. (1990). The health benefits of smoking cessation: A report of the Surgeon General. Washington, D.C.: Centers for Disease Control and Prevention (CDC), US Department of Health & Human Services: Office on Smoking and Health. -Doll R., Peto R., Boreham J., Sutherland I. (2004). Mortality in relation to smoking: 50 years' observations on male British doctors. BMJ Jun 26;328(7455), 1519.

22 Varför rökavvänjning? – Ekonomin
Rökningen beräknas kosta samhället minst 30 miljarder kr per år Varje rökare kostar samhället 1,3 miljoner kr under ett liv Arbetsgivarens merkostnad för en rökare är minst kr per år (extra pauser, sjukdagar) Rökning ger rökaren sämre ekonomi (cigaretter, kostnader för ökad sjuklighet kr/år)  1. Rökningen beräknas kosta samhället minst 30 miljarder kr per år. Kostnaderna på 30,3 miljarder kronor är beräknade på data från år 2001, och uppräknade till 2009 års penningvärde. De fördelar sig på följande sätt: 2,5 miljarder kronor är rena sjukvårdskostnader. Produktionsbortfall på grund av dödsfall och förtidspensioner kostar 6,8 miljarder och sjukskrivningar kostar 21 miljarder kronor.  Källa: Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 2. Varje rökare kostar samhället 1,3 miljoner kr under ett liv. Här menas rökarens genomsnittliga extra utnyttjande av sjukförsäkringssystemet, förtidspensionssystemet, sjukvården och äldreomsorgen. Man har då tagit hänsyn till att rökare betalar tobaksskatt och dör tidigare och därför har färre år med ålderspension. Svenska siffror från Centrum för Hälsoekonomi i Lund, uppräknade till 2009 års penningvärde. Källa: Roberts L. Do smokers pay for their sin? Utilisation of the social welfare system and distribution of costs and benefits among smokers and non-smokers in Sweden. Lunds universitets centrum för hälsoekonomi (LUCHE ) Siffrorna i rapporten har räknats upp till 2002 års penningvärde av Björn Lindgren, Centrum för Hälsoekonomi i Lund, och presenteras i rapporten Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 . 3. Arbetsgivarens merkostnad för en rökare är ca kr per år (pauser, sjukdagar). Rökare beräknas kosta arbetsgivaren mer i snitt beroende på att vi räknar med att rökaren tar en halvtimme mera paus per dag och har 8 sjukdagar mer i snitt per år. Källa: Beräkningar år 2009 av Paula Liukkonen, expert på ekonomistyrning med inriktning på personal och hälsa, resultaten presenteras i rapporten Tobaksfritt Arbetsliv . Östersund: Statens folkhälsoinstitut; Rapport 2010:17 4. Rökning ger rökaren sämre ekonomi Att röka ett paket cigaretter om dagen kostar drygt 17 000 kronor per år. Medelpriset 2010 är 47:50 för ett paket med numera 19 cigaretter. Särskilt i de grupper som röker mest är det inte ovanligt att röka ett paket eller mer om dagen, även om genomsnittsrökaren röker något mindre; 11–13 cigaretter per dag till en kostnad av 10 000–11 500 kronor per år eller i genomsnitt 29 kronor per dag. Till kostnaden för cigaretterna kommer även en med åren ökande kostnad för rökrelaterad sjuklighet samt åtta sjukdagar mer per år. För individen kostar åtta sjukdagar i genomsnitt cirka 3 000 kronor om de är en enda sammanhängande sjukfrånvaro. Delar man upp dem på flera tillfällen blir de dyrare på grund av att fler karensdagar tillkommer. Sammanlagt kostar rökningen 13 000–20 000 kronor per år för rökaren själv. Även snusning är dyrt. Genomsnittssnusaren använder 12 portioner snus per dag och har snus i munnen under 12 timmar. Medelpris för en dosa 2010 är 45:505 kronor och genomsnittssnusaren beräknas snusa en tredjedels dosa per dag till en kostnad av cirka 5 000 kronor per år. Källa: Tobaksfritt Arbetsliv . Östersund: Statens folkhälsoinstitut; Rapport 2010:17

23 Varför rökavvänjning? – Rökare vill sluta
70-85% vuxna rökare vill sluta, var tredje vill ha hjälp 75-90% av rökande ungdomar vill sluta röka i både grundskola och gymnasium Rökare förväntar sig hjälp i sjukvården All form av rökavvänjning är kostnadseffektivt 56-73 % av vård/hälsocentralerna har tobaksavvänjning Tobaksavvänjare arbetar endast i snitt 2 timmar/vecka Endast 5 landsting har adekvata resurser för avvänjning 70-85% vill sluta. I en undersökning som gjordes i hela EU 1998 var det i genomsnitt 54 procent som var intresserade av att sluta röka. Sverige låg högst med 84 procent. Flera befolkningsundersökningar tyder på att minst 70% vill sluta röka och att omkring var tredje vill ha hjälp. 75-90% av rökande ungdomar vill sluta röka i både grundskola och gymnasium, varav en tredjedel omedelbart. Något fler flickor vill sluta. Källa: Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 Henriksson C & Leifman H. (2011). Skolelevers drogvanor CAN Rapport 129. Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning. 2. Rökare förväntar sig hjälp inom hälso- och sjukvården. Olika undersökningar både i Sverige och internationellt pekar på att många vill ha rökslutarhjälp och ser det som naturligt att få professionellt stöd från hälso- och sjukvården till att sluta röka. Tillfredsställelsen med läkarbesöket till och med ökar om frågan om rökning tas upp på ett bra sätt. Det gäller både rökare som är beredda att sluta och rökare som tidigare inte tänkt på att sluta. Källor: -Andreasson S, Graffman K. Alkoholprevention i primärvården. Patienterna positiva till att frågor om alkohol och livsstil tas upp. Läkartidningen 2002;99:4252-5 -Barzilai D A, Goodwin M A, Zyzanski S J och Stange K C. Does health habit counseling affect patient satisfaction? Preventive Medicin 2001;33: -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 -Solberg LI, Boyle RG, Davidson G, Magnan SJ, Carlson CL. Patient satisfaction and discussing of smoking cessation during clinical visits. Mayo Clin Proc. 2001;76: ). 3. All form av rökavvänjning är kostnadseffektivt En tydlig och personligt anpassad uppmaning att sluta röka, följt av kort rådgivning och erbjudande om hjälp samt uppföljning vid återbesök utgör grundstenarna i denna bevisat effektiva insats. Om man konsekvent inom vården ger kortfattade råd under så lite som fem minuter eller till och med mindre skulle man sannolikt fördubbla antalet som lyckades sluta. Det skulle höja andelen rökfria från 2-3% till det dubbla. Om professionellt stöd kan ges kan man öka andelen rökfria till 30-40% mätt efter 12 månader. Källor: -Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. 4. Tillgången på rökavvänjning är otillräcklig En undersökning gjord av landstingen på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut 2009 visar att 73% av de som svarade hade avvänjning i egen regi; detta utgör dock bara 56% av det totala antalet vårdcentraler i Sverige. Ytterligare 14% uppger att de har avtal med annan vårdenhet som tar hand om deras patienter för tobaksavvänjning. Det återstår dock mycket arbete när det gäller tobaksavvänjning. Tobaksavvänjarna på vårdcentralerna uppges bara arbeta i genomsnitt 2 timmar per vecka med avvänjning, och uppskattningsvis avvänjs bara sammanlagt cirka patienter per år. Det är till exempel fortfarande bara 2 landsting som anser det helt genomfört att patienter tillfrågas om tobaksvanor vid alla typer av besök. Bara 3 landsting uppger att det stämmer helt att de erbjuder alla patienter avvänjningsstöd och bara 5 landsting anger att resurserna är helt adekvata för patienternas behov av avvänjningsstöd. Många landsting visar på brister när det gäller antal anställda som är utbildade i avvänjning. 40% läkare/distriktssköterskor anser behovet av tobaksavvänjning är större än tillgången 2009. Källor:   -Statens folkhälsoinstitut. På väg mot ett tobaksfritt landsting. En uppföljning av landstingen/regionernas arbete med policys för tobaksprevention Under publicering Östersund: Statens folkhälsoinstitut. -Statens folkhälsoinstitut. Treårsuppföljningen av riskbruksprojektet: primärvården: allmän- och ST-läkare, distriktssköterskor, mödrahälsovården: barnmorskor, barnhälsovården: sjuksköterskor. Linköpings universitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

24 Varför snusavvänjning?
Snus innehåller kemiska ämnen Nästan hälften av de vuxna snusarna vill sluta Var tredje vill ha hjälp att sluta Snus är inget evidensbaserat ”rökavvänjningsmedel” Metoder för rökavvänjning kan tillämpas på snus Nästan hälften av de vuxna vill sluta snusa och av dessa vill var tredje ha hjälp. Snus är inte en evidensbaserad eller lämplig rökavvänjningsmetod eftersom de flesta fastnar i snuset, dvs blir beroende av det. Metoder för att sluta röka och samtala om rökstopp kan tillämpas även på snus. Abstinensen efter snusstopp kan vara kraftig.   Källa: -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 -Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.

25 Hälsorisker med snus Snus ökar risken för
Ökad risk för cancer i bukspottkörteln Förhöjt blodtryck Dödlig hjärtinfarkt och stroke Munslemhinneförändringar Indikationer finns även för Cancer i matstrupen och magsäcken Metabolt syndrom Diabetes typ II Havandeskapsförgiftning, att barnet dör i livmodern, förtida förlossning, låg födelsevikt Många går över från rökning till snus enligt principen om minsta skada utan att inse att man då fastnar i ett annat lika starkt beroende. Motivet för att sluta snusa är oftare önskan om att bli fri från beroendet och upplevas som fräschare än rädsla för sjukdom. De medicinska riskerna med snus är samtidigt ofullständigt undersökta. Snusets ohälsoeffekter är långt mindre studerade än röktobakens. Statens folkhälsoinstitut gav 2005 ut rapporten Hälsorisker med svenskt snus, där forskare vid Karolinska institutet bland annat drog slutsatsen att svenskt snus är cancerframkallande (Cnattingius et al., 2005). WHO:s cancerforskningsinstitut IARC har också bedömt snus vara cancerframkallande (IARC, 2007). Samma slutsats drog en vetenskaplig kommitté som gjorde en samlad bedömning av kunskapsläget en på EU-kommissionens uppdrag 2008 (SCENIHR, 2008). Snusning tycks inte öka risken att få hjärtinfarkt, men medför ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Tandköttsskadorna är även väldokumenterade. Snusning under graviditet kan vidare öka risken för bl.a havandeskapsförgiftning och för att barnet föds för tidigt. Osäkerhet råder fortfarande om riskerna för diabetes typ II, för fatal stroke samt för det metabola syndromet. Källor: -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 -Cnattingius S., Galanti R., Grafström R., Hergens M.-P., Lambe M., Nyrén O., Pershagen G., Wickholm S. (2005). Hälsorisker med svenskt snus. Rapport A nr 2005:15. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. -IARC Working Group on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans. (2007). Smokeless tobacco and some tobacco-specific n-nitrosamines. Monograph 89/2007. Lyon, France: IARC Working Group on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans. -European Commission. (2008). Health Effects of Smokeless Tobacco. Scientific Commission on Emerging and Newly Identified Health Risks SCENIHR. (2008). Health Consumer Director General. Retrieved from -Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.

26 Socialstyrelsens nivåer i rådgivning om levnadsvanor
Typ Tid Innehåll Enkla råd 5-10 min Mycket korta standardiserade råd Rådgivande samtal 10-30 min En längre patientcentrerad rådgivning. Kvalificerat rådgivande samtal Minst 30 min Behandling av utbildad rådgivare som använder en patientcentrerad teoribaserad metod. Professionellt stöd ökar i mycket hög grad chansen att bli rökfri. Spontana rökstopp –”nyårslöftet” – har två procents chans att lyckas om man mäter ett år efter rökstoppsförsöket. Vetenskapliga studier visar på ett övertygande sätt att en kort strukturerad rådgivning är grunden för en framgångsrik påverkan på rökare för att hjälpa dessa sluta. Alla patienter bör tillfrågas om de röker. En tydlig och personligt anpassad uppmaning att sluta röka, följt av kort rådgivning och erbjudande om hjälp samt uppföljning vid återbesök utgör grundstenarna i denna bevisat effektiva insats. Om man konsekvent inom vården ger kortfattade råd under så lite som fem minuter eller till och med mindre skulle man sannolikt fördubbla antalet som lyckades sluta. Med intensivt professionellt stöd av specialutbildad personal kan man öka chansen att lyckas till uppemot procent. Att systematiskt utnyttja de löpande patientkontakterna för att ge en kort, strukturerad rådgivning bör alltså vara basen för en framgångsrik rökavvänjning. Därutöver behöver varje vårdenhet, tex sjukhus, vårdcentral, mödra- och barnavårdscentral, tandvårds-, friskvårds-, företagshälsovårds-, ungdoms-, resp. skolsköterskemottagning och apotek själv kunna ge eller hänvisa till rökavvänjningsstöd hos utbildad rökavvänjare för de behandlingskrävande fallen. I väntrum och liknande bör man eftersträva att självhjälpsmaterial och affisch/kort med Sluta-Röka-Linjens telefonnummer finns lätt tillgängliga. Beroende på rökarens behov och vårdgivarens kompetens nivåanpassas rådgivningen. Nivåerna presenteras på kommande bilder. Källor: -Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 -Tobaksavvänjning inom hälso- och sjukvården.  En kunskapssammanställning med verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen. Rapport 2007:16.

27 Enkla råd om tobaksvanor
Kan erbjudas rökare (men mer kvalificerad rådgivning bör erbjudas) Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer Ingen särskild uppföljning Kan kompletteras med skriftlig information Tar mindre än 5 minuter Exempel: ”Jag rekommenderar dig att sluta röka” ”Känner du till kopplingen mellan … (rökning och diabetes) (berätta)?” ” Har du funderat på att sluta? … det finns ju många bra sätt…(berätta)” ”Kan du tänka dig att sätta ett stopp-datum?” Källa: Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.

28 Rådgivande samtal om tobak
Bör erbjudas gravida/ammande rökare samt ammande snusare. Kan erbjudas andra snusare Mer av en dialog och anpassat till individen Kan inkludera motiverande strategier (MI) Kan kompletteras med läkemedel och andra hjälpmedel Kan kompletteras med uppföljning Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd Källa: Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.

29 Kvalificerad rådgivning/ tobaksavvänjning
Bör erbjudas rökare (vuxna och ungdomar) Samtalet är strukturerat/teoribaserat KBT-inriktad metod Kan inkludera motiverande strategier (MI) Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med läkemedel och andra hjälpmedel Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal Ofta särskild uppföljning Med kvalificerad rådgivning/tobaksavvänjning menas behandling hos utbildad tobaksavvänjare. Samtalet bygger vanligen på principer för kognitiv beteendeterapi. Innehåller patientcentrerat arbetssätt samt läkemedelsrådgivning/behandling. Sammanlagt 7-12 träffar är ett riktmärke för behandlingen och grupp är att föredra framför individuell behandling eftersom det är mer kostnadseffektivt. Källor: -Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 -Tobaksavvänjning inom hälso- och sjukvården. En kunskapssammanställning med verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen. Rapport 2007:16.

30 En modell för tobaksavvänjning
Individuell avvänjning Gruppavvänjning Screeening 1-2 träffen kartlägga/planera 3 träffen sluta-dagen 4 träffen inom en vecka från sluta-dagen 5-8 träffen inom 8 veckor Med kvalificerad rådgivning/tobaksavvänjning menas behandling hos utbildad tobaksavvänjare. Samtalet bygger vanligen på principer för kognitiv beteendeterapi. Innehåller patientcentrerat arbetssätt samt läkemedelsrådgivning/behandling. Sammanlagt 7-12 träffar är ett riktmärke för behandlingen och grupp är att föredra framför individuell behandling eftersom det är mer kostnadseffektivt. Källa: -En handledning för tobaksavvänjning. Statens folkhälsoinstitut; Rapport 2006:14

31 Telefonrådgivning Ger kostnadsfri avvänjning per telefon till rökare och snusare Ger rådgivning på nivå 2 eller 3 beroende på personens behov Så många samtal som patienten behöver under så lång tid som behövs Samtalen journalförs Kompletteras med material som skickas ut Arbetar proaktivt vid behov, d.v.s. ringer upp personen efter överenskommelse Linjens personal handleder även professionella kostnadsfritt Öppet dagtid på vardagar Sluta röka-linjen arbetar med samtalsstöd för rökare och snusare via telefon i kombination med att man rekommenderar läkemedel i de fall då detta är befogat. Rådgivningen i Sluta röka-linjen fyller en viktig funktion som alternativ och komplement till rådgivning och behandling i vården, och kan fungera på nivå 2 eller 3 beroende på personens behov. Källa: Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 Källor: Tobak och Avvänjning – en faktaskrift om behovet av avvänjning. Statens folkhälsoinstitut; 2004. Tobaksavvänjning inom hälso- och sjukvården.  En kunskapssammanställning med verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen. Rapport 2007:16.

32 Motiverande samtal MI Gott evidensläge för MI vid rökning
Kan användas på rådgivningsnivå 2 och 3 Bygger på lyssnande Patientcentrerat Förändringsinriktat - stimulerar ”förändringsprat” Erbjudande om information Betonar patientens självbestämmande Motiverande samtal (Motivational Interviewing MI) är en empatisk, klient-centrerad förändringsinriktad samtalsmetodik, som lägger stor vikt vid att behandlaren lyssnar och försöker förstå patientens perspektiv och samtidigt strävar efter att patienten ska fatta egna beslut. Motiverande samtal har visat sig extra värdefullt när patienterna är lågt motiverade och det är lätt att väcka försvar. Därför man ber alltid om lov innan man ger information och man är försiktig med att ge råd i motiverande samtal. Istället stimulerar man att patienten själv kommer fram till hur han eller hon skall handla. Tre systematiska översikter 2010 visar ett gott evidensläge för MI vid rökning när rådgivningen varar i 20 minuter eller mer. Tendensen är bättre resultat för invandrare och ungdomar och sämre resultat för studier med gravida. Det senare skulle kunna hänga samman med att gravida ofta är högt motiverade och då bör rådgivningen innehålla mera aktiva KBT-inriktade metoder. MI:s viktigaste bidrag är att fånga ett intresse när människor ännu inte är motiverade nog för att gå in i en tobaksavvänjning. Vid själva tobaksavvänjningstillfället behövs mer aktiva metoder som bygger på kognitivt beteendeinriktade teorier. MI kan behöva användas igen när motivationen sviktar, som vid bakslag och återfall. I Socialstyrelsens riktlinjer kan motiverande strategier, till exempel MI, vara en del av rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Vid enkla råd förutsätts traditionell rådgivning tillämpas som alltså inte bygger på MI, på grund av att det inte på något område finns evidens för MI-samtal kortare än 15 minuter. Källor: -Statens folkhälsoinstituts hemsida -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 Referenser Lai DTC, Cahill K, Qin Y, Tang J-L. Motivational interviewing for smoking cessation. Cochrane Database of Systematic Reviews 2010, Issue 1. Art. No.: CD DOI: / CD pub2 Hettema JE, Hendricks PS. Motivational Interviewing for Smoking Cessation: A Meta-Analytic Review. Journal of Consulting and Clinical Psychology 2010, Vol. 78, No. 6, 868–884 Heckman CJ, Egleston BL, Hofmann MT. Efficacy of motivational interviewing for smoking cessation: a systematic review and meta-analysis. Tob Control published online July 30, 2010 W.R. Miller, personlig kommunikation

33 Effekten kan tiodubblas
Rökavvänjningsmetod (procent) På egen hand Kort rådgivning Kort rådgivning + nikotinläkemedel Sluta-röka-linjen + nikotinläkemedel Behandling hos rökavvänjare + nikotinläkemedel Inläggning Andelen rökfria 1 år efter rökstoppet 2–3 % 5 % 10 % 25 % 30–40 % 50 % Källor: -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 -Metoder för rökavvänjning. Rapport 138. Stockholm: SBU; 1998. Helgason AR, Tomson T, Lund KE, Galanti R, Ahnve S, Gilljam H. Factors related to abstinence in a telephone helpline for smoking cessation. (In press.) Europ J Publ Health.

34 Alla arenor bör ha rådgivning och tobaksavvänjning
Primärvård Mödra- och barnhälsovård Slutenvård Psykiatri Tandvård Kommunernas omsorg Skolhälsovård Företagshälsovård Socialtjänst Apotek Marknadsföring helt avgörande Många arenor bör kunna ge kort rådgivning och/eller tobaksavvänjning, även om det är primärvården som har huvudansvaret för avvänjning. Marknadsföringen av avvänjningen anses dock vara en underskattad nyckelfaktor. Källa: -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17

35 Upplevda hinder för rökstopp
Rökning är guldkanten på livet – det blir tomt och trist om jag slutar Att sluta röka är plågsamt Man går upp mycket i vikt när man slutar röka Rökare är trevligare och har roligare Jag är rädd att misslyckas Alla tjatar på mig Jag vill inte sluta, bara bli feströkare Det är farligt att sluta röka Erfarna rökavvänjare vet att detta är klienternas vanligaste rädslor, och det är bra om man något kan bemöta rädslorna med kunskap. Det är viktigt att påminna om att de allra flesta problem som har samband med tobaksstoppet ganska snart går över bara man håller ut och inte röker. 1. Uppfattningen att rökningen är ”guldkanten”, rädsla för tomhetskänslor Under den första tiden efter tobaksstoppet kan det kännas tomt, trist, trögt och tråkigt, som om ingenting kan bli roligt mer. Hjärnans belöningssystem är anpassat till nikotinet. Det betyder att den som fimpar blir av med det som hjärnan under lång tid har lärt sig använda för att personen ska känna sig glad och uppåt. Efter rökstoppet anpassar sig hjärnan successivt till det normala, nämligen att man kan känna sig glad och energifylld utan nikotin. En och annan kan dock utveckla en depression och behöver läkarhjälp och antidepressiv medicinering en period. 2. Uppfattningen att det måste vara ”plågsamt” att sluta, rädsla för abstinens Alla som slutar upplever inte besvär. Men fyra av fem som slutar har abstinensbesvär under omställningstiden efter rökstoppet. Symtomen kommer några timmar efter tobaksstoppet. Hur lång tid olika abstinensbesvär kvarstår är individuellt, liksom vilka besvär som blir mest framträdande. Det är i regel värst de första tre dagarna. Därefter brukar det bli bättre för varje dag och efter en månad har de flesta besvär klingat ut. 3. Uppfattningen att alla som slutar blir tjocka Det är en myt att man måste bli tjock när man slutar röka. Alla som fimpar går inte upp i vikt, och det finns mycket man kan göra för att motverka viktuppgång, se bilden ”Vikt och motvikt”. 4. Myten att rökare är trevligare och har roligare Det här är en av våra mest spridda myter om rökning. Men den som är trevlig och har förmåga att ha roligt har förstås dessa egenskaper vare sig man röker eller inte. Det ändrar inte personligheten att sluta röka. 5. Rädsla att misslyckas Framhåll och berätta om bra metoder och knep som verkligen ökar möjligheten att lyckas. Erbjud stöd, det brukar hjälpa mot rädslan att misslyckas. 6. Problemet för personer som har stark press från andra att sluta Ingen tycker om att bli pressad till något man inte vill eller inte känner sig mogen för. Stöd personen i att hitta sin egen inre motivation. 7. Vill helst bli feströkare Framhåll att det bästa är att sluta helt. De flesta som varit nikotinberoende tycks inte klara av att bara röka ibland, sk feströkning. 8. Att vara rädd för att det är farligt att sluta Det är en stor omställning och stress för både kropp och själ att sluta röka och under stress kan naturligtvis en sjukdom bryta ut som ligger latent. Det är alltid farligare att fortsätta än att sluta. Om man fortsätter röka (som framgår av bilden ”Risker med rökning I”) ökar risken enormt för att få många sjukdomar som riskerar att förkorta livet och sätta ner livskvaliteten. Källa: Holm Ivarsson B. Det motiverande samtalet om tobak. Statens folkhälsoinstitut;2003.

36 Rökning och stress Den viktigaste upplevda effekten av rökning är att det är “lugnande” Rökare är mer stressade Mera stress = mera rökning = “ond cirkel” Den “lugnande effekten” = abstinenslindring Slutsats: att sluta röka ger minskad stress I motsats till vad rökare tror blir man mer stressad, orolig och på sämre humör när man röker, och man till och med sover sämre. Ju mer man röker ju mer stressad blir man och ju mer stressad man är ju mer röker man. Dessa effekter återställs när man slutar röka. Källor: ENSP EU  Report on ’Multiple Motives Approach to Tobacco Dependence at the EU. European Network of Smoking Prevention Kapitlet ” Barbro Holm Ivarsson: Smoking, stress and mental health”.   Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17

37 Nikotinberoendet I ”Bästa välbefinnandenivå” koncentrerad, stimulerad, lugn Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna” Bild: Nikotinberoendet I-II Kommentarer: För att förklara beroendet har rökavvänjare utvecklat en mycket användbar metafor som illustreras av bilderna ”Nikotinberoendet I och II”. Det är gott att röka. Man röker för att man tycker rökning ger livskvalitet, kanske guldkanten på livet. Detta föreställer man sig att man måste avstå ifrån om man slutar- att man måste byta ut ett liv fyllt med njutning mot ett tråkigare men mindre riskfyllt liv. Då kanske man resonerar: jag väljer hellre ett kortare liv med mera njutning än ett längre men tråkigare liv. I de internationella klassifikationssystemen för sjukdomar klassas nikotinberoende som en störning som orsakas av att en kemisk substans får psyket ur balans. Det fungerar så att man måste tillföra drogen – nikotinet - kontinuerligt för att vara i balans fysiskt och psykiskt. Uteblir nikotintillförseln blir man abstinent med koncentrationssvårigheter, humörsvängningar och oro som framträdande drag. När man tillför nikotin igen upplever man att det skapar njutning, koncentration, stimulans, lugn och tillfredsställelse. Men det är alltså till större delen fråga om att man tar bort den abstinens som uppstått sedan den förra cigaretten röktes. Man lever i en slags berg- och dalbana där man stundtals har ett lite sämre välbefinnande när man inte rökt på en lång stund och ett högre välbefinnande när man nyss rökt. Det är detta som skapar njutningen – nikotinkicken - att man röker och fyller på sina nikotinreceptorer. Denna känsla upplevs som skön, det är ”gott”, det är ”guldkanten-på-livet-känslan”. När man slutar röka helt kommer hjärnans belöningssystem in i en tillfällig svacka. Nivåerna av bland annat dopamin sjunker. Men efter ett tag – det är individuellt men rör sig om någon månad – har hjärnans belöningssystem kommit tillbaka till den nivå av välbefinnande/ balans belöningssystemet skulle ha haft om man aldrig hade börjat röka. Då upplever man lika mycket njutning, koncentration, stimulans, lugn och tillfredsställelse ändå. De flesta som slutat brukar tycka (när abstinensperioden är över) att det har höjt deras livskvalitet att sluta röka och att de är lugnare och har större förmåga till njutning. Koncentrationssvårigheter kan för många sitta i en längre tid efter rökstoppet. Men minnet av den sköna känsla som skapades när man rökte och fyllde på nikotinreceptorerna finns kvar och kan ge en risk för återfall under många år. Det går inte att kategoriskt säga att alla människor kommer tillbaka till den nivå av balans i hjärnans belöningssystem som de hade när de rökte. Men de allra flesta gör det. De som blir deprimerade utgör exempel på personer som har ett belöningssystem som har mycket svårt att ställa om och hitta tillbaka till sin balans. Man kan då behöva medicinera med antidepressiva en period. För att förklara beroendet har rökavvänjare utvecklat den metafor som illustreras av dessa två bilder. Nikotinreceptorerna i hjärnans belöningssystem kan liknas vid nikotinkoppar som skriker efter påfyllning när de är tomma och är tysta och nöjda när de blivit påfyllda. Man har blivit en ”slav” under dessa koppar som måste ha nikotin regelbundet (ofta omkring en gång i timmen) och inte ger sig förrän man ger efter och röker en cigarett. Man kan likna nikotinkopparna vid ett barn som vill ha godis. För att få barnet nöjt kan man ge godis varje gång det tjatar – det gör man ju när man röker. Men det finns ett annat alternativ. Det är att man slutar ge godis och förklarar att det inte kommer att bli något mer godis under några som helst omständigheter. Är man sedan fullständigt konsekvent lär sig barnet snabbt att det inte lönar sig att tjata. Men ger man godis ibland lär barnet sig motsatsen – tjat lönar sig. Om man slutar röka är knepet alltså att bestämma sig för att inte röka alls även om nikotinkopparna tjatar. Nikotinkopparna kommer aldrig att försvinna men måste lära sig att ”somna in”, bli inaktiva. Det lär de sig bara om man är konsekvent och inte röker alls. Nikotinkopparna kommer naturligtvis att vara extra oroliga och tjatiga i början efter rökstoppet när det inte får sitt nikotin som de är vana. Att använda läkemedel den första tiden när man slutat röka har visat sig lugna ner dem och det kan därför hjälpa en del. När hjärnans belöningssystem har sin svacka på någon månad hjälper det att äta regelbundet och ordentligt, dricka mycket vatten och – för dem som vill och behöver ha det – att använda något av de läkemedel vi har för att sluta röka full dos. Det hjälper också belöningssystemet att ägna mycket tid åt sådant som brukar göra en energifylld, uppåt och på gott humör. Motion/fysisk aktivitet är något av det allra bästa under den första tiden.

38 Nikotinberoendet II – efter stoppet
”Bästa välbefinnandenivå” koncentrerad, stimulerad, lugn Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna”

39 Nikotinabstinens Cirka 80 % av de som slutar upplever någon form av abstinensbesvär. Vanliga symtom är: Sug efter nikotin Nedstämdhet Sömnsvårigheter Irritabilitet, frustration, ilska Koncentrationssvårigheter Ängslan, rastlöshet Långsammare puls Ökad aptit, viktökning När man slutar röka ska kroppen ställa om sig från att ha behövt ta hand om cirka gifter gånger om dagen till ett liv utan dessa. Rökaren har högre ämnesomsättning, högre blodsocker och mer stresshormon i kroppen än icke-rökare. När man slutar sjunker blodsockret, blodtrycket och hjärnans belöningssystem kommer in i en tillfällig svacka. Nivåerna av bland annat dopamin och noradrenalin sjunker. Det fantastiska är att kroppen brukar klara av denna omställning på ganska kort tid! De första positiva signalerna på tillfrisknande är att bli piggare på morgnarna, hungrigare, känna lukt och smak bättre, få en friskare färg i ansiktet, varmare händer och fötter, orka gå i trappor och andas lättare. Källor. Surgeon General Report No Nicotine addiction (1988) Socialstyrelsen. (1997). Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem Svensk version av International Statistical Classification of Diseases and related Health Problems, ICD th Revision. Stockholm: Socialstyrelsen. Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17

40 Vikten när man slutar röka
Den genomsnittliga viktökningen vid rökstopp är ca 3–5 kg, ca 10 % kan öka mer Blodsockernivån sjunker Vana att ha något i munnen Vana att föra handen till munnen Minskad förbränning - förbrukar inte det man äter Sysselsättning –äter istället för att röka Uppmuntra till en plan för att förhindra viktuppgång; äta regelbundet dricka mycket vatten ökad motion När man slutar röka sjunker bla ämnesomsättningen och blodsockret. Många ersätter också cigaretter med mat, vilket kan orsaka viktuppgång. Det är en myt att man måste bli tjock när man slutar röka. Alla som fimpar går inte upp i vikt, men många får räkna med en ökning, speciellt den första tiden när kroppen även kan samla på sig vätska. Den genomsnittliga viktökningen är ca 3-5 kg. För att undvika viktuppgång bör man äta regelbundet, tänka på vad man äter och röra på sig mer än vanligt. Källor:. -Anthonisen NR. Lung health study. Am Rev Respir Dis 1989 Oct;140:871-2. -O’Hara P, Connett JE, Lee WW, Nides M, Murray R, Wise R. Early and late weight gain following smoking cessation in the lung health study. Am J Epidemiol 1998;148:

41 Rekommenderat sätt att sluta röka/snusa
Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 1–4 veckor) Tänk igenom de viktiga argumenten Vid tobaksstoppet: Använd gärna läkemedel Ät regelbundet Drick mer vatten än vanligt Träning/motion är bra Pröva nya vanor vid nikotinsug Att sätta ett datum en bit fram i tiden istället för att fimpa direkt (”nyårslöftet”) anses mer framgångsrikt. Man hinner ställa in sig och förbereda förändringen. Bra förberedelser är att ändra sina vanor, röka på andra tider och platser än vanligt och trappa ner lite på rökningen som ett led i att man ändrar sina vanor. Rökaren har högre ämnesomsättning, högre blodsocker och mer stresshormon i kroppen än icke-rökare. När man slutar sjunker blodsockret, blodtrycket och hjärnans belöningssystem kommer in i en tillfällig svacka. Att använda läkemedel full dos, äta regelbundet för att hindra lågt blodsocker och dricka ordentligt brukar hjälpa mot de flesta abstinensbesvär. För att förebygga viktuppgång hjälper det att äta regelbundet men tänka på vad man äter och att röra på sig mera. Källor: -Holm Ivarsson B. Det motiverande samtalet om tobak. Statens folkhälsoinstitut;2003. -Tobaksavvänjning inom hälso- och sjukvården.  En kunskapssammanställning med verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen. Rapport 2007:16. -Hjalmarson, A. En handledning för tobaksavvänjning. Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2006:14.

42 Läkemedel för tobaksavvänjning
Lindrar abstinens och röksug Används max 3-12 månader Ej för gravida 18-årsgräns För snusare finns ingen tydlig evidens för att använda läkemedel. Viss evidens finns dock för vareniklin. På marknaden idag finns Nikotinläkemedel Vareniklin (Champix) Bupropion (Zyban) Man bör använda nikotinläkemedel i första hand när man har slutat, inte samtidigt som man röker, men man kan också använda nikotinläkemedel för att vänja sig några veckor före stoppdatum. Rökreduktion (att röka mindre med hjälp av nikotinläkemedel) är registrerad som indikation för behandling med nikotintuggummi och inhalator. Rökreduktion har visat sig öka chansen att patienten gör ett rökstopp senare. I Socialstyrelsens riktlinjer har nikotinläkemedel prioritet 4, Champix prioritet 5 och Zyban prioritet 6. Hänsyn har tagits till effektivitet och biverkningsspektrum. Källor: -Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. -Tobaksavvänjning inom hälso- och sjukvården.  En kunskapssammanställning med verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen. Rapport 2007:16. -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 -Fagerström K, Gilljam H, Metcalfe M, Tonstad S, Messig M. Stopping smokeless tobacco with varenicline: randomised double blind placebo controlled trial. BMJ Dec 6;341:c6549. doi: /bmj.c6549.

43 Nikotinläkemedel Nikotintuggummi
Nikotinplåster (dagplåster, dygnet-runt) Microtab (liten tablett) Sugtablett Munhålespray Munhålepulver Inhalator Nässpray (receptbelagd) Källor: -Tobaksavvänjning inom hälso- och sjukvården.  En kunskapssammanställning med verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen. Rapport 2007:16. -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17

44 Vareniklin (Champix) Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin
Ökar chansen att lyckas sluta, minskar abstinensbesvär och lusten att röka Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandling medan man röker. Rökstopp inom 2 v. Behandlingstid 12 v. Vanliga biverkningar: Illa­mående, sömnstörning och förändrade drömmar. Det finns även rapporter om depression, självmord och akuta hjärt-kärlhändelser. Det finns två olika preparat utan nikotin för att sluta röka. Ett innehåller i stället den verksamma substansen vareniklin. Vareniklin minskar abstinensbesvär och lusten att röka och ökar chansen att lyckas sluta röka och snusa. Fabrikat: Champix Vareniklin är ett receptbelagt läkemedel som ingår i systemet för läkemedelsförmåner. Det måste förskrivas av läkare och ges tillsammans med motiverande stöd. Vareniklin är ett andrahandsmedel för rökavvänjning. Vareniklin kan vara lämpligt för rökavvänjning hos nikotinberoende rökare som inte lyckats bli rökfria trots hjälp av nikotinläkemedel. Rekommenderad dos: 1 mg vareniklin två gånger dagligen efter en veckas upptrappning enligt följande: Tabell: Dag 1–3: 0,5 mg en gång dagligen Dag 4–7: 0,5 mg två gånger dagligen Dag 8–behandlingens slut: 1 mg två gånger dagligen Patienten bör bestämma ett sluta-röka-datum. Behandlingen med Champix ska starta 1–2 veckor före detta datum. Risk för biverkningar: Den vanligaste biverkan är milt till måttligt illamående som oftast är övergående vid fortsatt behandling. Andra vanliga biverkningar är huvudvärk och sömnstörningar. Behandlingen ska avbrytas om agitation, nedstämdhet eller förändringar av patientens beteende av betydelse observeras (se FASS). Vareniklin ska inte användas av gravida eller ungdomar under 18 år. Det finns inga kända kontraindikationer eller interaktioner med andra läkemedel, men erfarenheten är begränsad eftersom preparatet är så nytt. Källor: -Tobaksavvänjning inom hälso- och sjukvården.  En kunskapssammanställning med verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen. Rapport 2007:16. -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 -Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.

45 Bupropion (Zyban) Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin
Ökar chansen att lyckas sluta, minskar abstinensbesvär och lusten att röka Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 7 veckor Vanliga biverkningar: Sömnstörning, illamående och muntorrhet. Det finns även rapporter om kramper. Det finns två olika preparat utan nikotin för att sluta röka. Ett innehåller i stället den verksamma substansen bupropion. Bupropion minskar abstinensbesvär och lusten att röka och ökar chansen att lyckas sluta röka. Fabrikat: Zyban Bupropion är ett receptbelagt läkemedel som ingår i systemet för läkemedelsförmåner. Det måste förskrivas av läkare och ges tillsammans med motiverande stöd. Bupropion är ett andrahandsmedel för rökavvänjning. Bupropion kan vara lämpligt för rökavvänjning hos nikotinberoende rökare som inte lyckats bli rökfria trots användning av nikotinläkemedel. Rekommenderad dos: I regel en tablett dagligen i sex dagar och därefter en tablett morgon och eftermiddag. Det är viktigt att det går minst 8 timmar mellan tablettintagen. Behandlingstid: 7–9 veckor. Behandlingen inleds innan man slutar röka. Patienten och läkaren kommer överens om ett datum för rökstopp, som bör ligga inom andra behandlingsveckan. Då har läkemedlet uppnått verksam koncentration i kroppen. Risk för biverkningar: muntorrhet, sömnsvårigheter, hudutslag, huvudvärk, yrsel, depression. Vid sömnsvårigheter kan det vara en fördel att ta ”eftermiddagstabletten” tidigare – men bara under förutsättning att det är minst 8 timmar mellan doserna. Bupropion ska inte användas av personer med benägenhet att få krampanfall eller av personer med manodepressiv sjukdom. Inte heller av gravida eller ungdomar under 18 år. Interaktioner: Använd inte nikotinläkemedel samtidigt med bupropion utan att rådgöra med läkare (risk för blodtrycksstegring). Interaktioner med andra läkemedel förekommer. Läs mer i FASS. Källor: -Tobaksavvänjning inom hälso- och sjukvården.  En kunskapssammanställning med verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen. Rapport 2007:16. -Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 -Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.

46 Självhjälpsmaterial Självhjälpsmaterial är ett komplement till rådgivning och anses i sig ha låg effekt Fimpa dig Fri är ett vetenskapligt utvärderat självhjälpsmaterial Efter ett inledande samtal var -16% rökfria efter ett år jämfört med -23% som gick i rökavvänjningsgrupp -skillnaden var inte signifikant Källor: Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17 Nohlert E., Tegelberg A., Tillgren P., Johansson P., Rosenblad A., Helgason A. R. (2009). Comparison of a high and a low intensity smoking cessation intervention in a dentistry setting in Sweden: a randomized trial. BMC Public Health Apr 30;9:121.

47 Avvänjning med ungdomar
De flesta unga vill sluta Metoder som är lätt tillgängliga i skolmiljön Inga pekpinnar Korta insatser (4–5 korta samtal) Motiverande samtal (MI) och kognitiv beteendeterapi (KBT) Gärna uppföljning Låg effekt När det gäller ungdomar och tobaksavvänjning kan vi konstatera att det finns en generell brist på vetenskapliga studier, och att de som finns visar på en låg effekt. I väntan på bättre kunskap rekommenderas samma metoder som till vuxna. Samtliga läkemedel har 18-årsgräns och bör ej rekommenderas till ungdomar under 18 år. Undantag kan göras för nikotinläkemedel vid stark motivation, med mycket god kontroll över användningen och efter flera försök att sluta utan att lyckas och nikotinabstinens förekommit - i dessa fall bör läkare skriva recept. Källor: -Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. -Grimshaw GM, Stanton A. Tobacco cessation interventions for young people. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006 Issue 4.  -Horn K, Dino G, Hamilton C, Noerachmanto N. Efficacy of an Emergency Departmentbased Motivational Teenage Smoking Intervention. Prev Chronic Dis [serial online] 2007 Jan [date cited]. Available from: 2007/jan/06_0021.htm.

48 Rökavvänjning vid operation
Svensk studie Rökavvänjning 4 veckor före ortopedisk operation 58 % slutade röka 33 % rökfria fortfarande efter 1 år Antalet operationskomplikationer halverades Dansk studie Sårinfektioner minskade från 31 till 5% Hjärt-kärlkomplikationer minskade från 10 till 0% Lunginflammationer minskade Blodproppar i ben och lungor minskade Risken för ny operation minskade från 15 till 4% Den totala vårdtiden minskade med 2 dagar Mer info, se Hälso- och sjukvården kan göra stora besparingar med rökavvänjning före operation, och långtidseffekten är fullt i klass med resultatet från rökavvänjning i andra sammanhang. Källor: -Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. -Dansk studie från (Möller AM, Villebro N, Pedersen T, Tonnessen H. Effect of preoperative smoking intervention on …Lancet 2002; Jan 12;359(9301):114-7). -Svensk studie 2008 från Södersjukhuset: Lindström D. The impact of tobacco use on postoperative complications. Avhandling. Karolinska institutet Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport R 2009:17

49 Psykiskt sjuka Röker 2-4 ggr så mycket Blir mycket sjuka av rökningen
Får stora eknomiska problem Mår bra av att sluta röka Är oftast starkt nikotinberoende Vill sluta röka Kan sluta röka Positivt för grundsjukdomen Behöver mycket stöd Nikotinläkemedel rekommenderas Psykiskt sjuka (depressiva, människor med ångestsyndrom och schizofrena) röker 2-4 ggr så mycket som normalbefolkningen. Prevalensen av vissa sjukdomar är dubbelt så hög. Psykiskt sjuka vill sluta i ungefär samma utsträckning som andra. Psykiskt sjuka kan sluta röka ungefär samma utsträckning som andra (undantag de schizofrena som har lägre resultat, men också kan sluta röka om de är motiverade) Depressivitet och ångest minskar av rökstopp, och även schizofrenas grundsjukdom påverkas så att så kallade negativa symtom ofta blir bättre (passivitet). Abstinensperioden kan vara svårare för psykiskt sjuka, de behöver mycket stöd Nikotinläkemedel kan rekommenderas medan försiktighet bör iakttas med bupropion och vareniklin pga biverkningsspektrumet Källa: Rådgivning och tobaksavvänjning i psykiatrisk vård, beroendevård och socialt arbete. Yrkesföreningar mot tobak 2011.

50 Alkohol- och drogberoende
Röker mycket Blir mycket sjuka av rökningen Är oftast starkt nikotinberoende Kan sluta röka Större chans bli fri från alkohol om man slutar röka samtidigt Källa: Rådgivning och tobaksavvänjning i psykiatrisk vård, beroendevård och socialt arbete. Yrkesföreningar mot tobak

51 Förändringsprocessens stadier
5. VIDMAKTHÅLLANDE Fokus: Hålla fast vid beslutet. Vad kan du göra i olika situationer istället för att röka/snusa? Vid återfall Hur kan du göra istället i situationen? 4. HANDLING Fokus: Hur gör man för att må bra efter tobaksstoppet? Hur lindra abstinens och nikotinsug? Vad kan du göra i olika situationer istället för att röka/snusa? 3. BEREDD Fokus: Beslut och planering. Beslut Sätta stoppdatum? Metoder? Läkemedel? 2. INTRESSERAD Fokus: Väga för och emot. Fördelar med att sluta? Nackdelar, hinder/lösningar? 1. OINTRESSERAD Fokus: Väcka intresset. Vad är fördelarna med att röka/snusa tycker du? Någon fördel med att sluta? Bilder: Rökslutarprocessens stadier Kommentar: Här beskrivs en stadieorienterad modell som underlättar förståelsen av processen att gå från ointresse till intresse, beslut, förberedelse, handling och vidmakthållande och hur stödet kan utformas. Figuren beskriver de fem olika stadierna av motivation enligt Prochaska och DiClementes modell ”Stages of Change”. Förändringsberedskapen är större för varje stadium. Det gäller för behandlaren att få klienten att bli mer intresserad av att sluta röka, och alltså förflytta sig framåt i stadierna, genom att ha rätt fokus i samtalet. Hur lång tid det tar att gå igenom alla stadierna är mycket individuellt. Man kan pendla flera gånger fram och tillbaka mellan stadierna. I handlingsstadiet är återfall vanligt. Med ett professionellt samtal om tobaksvanor kan man stimulera klientens förändringsprocess så att hon går fortare framåt och successivt ökar sin förändringsberedskap till att sluta röka och snusa. ”Det här att du röker- hur ser du på det? Har du försökt sluta någon gång?” är exempel på bra inledande frågor. Samtal i motivationsstadium 1 - klienten är ointresserad av att sluta Den som är ointresserad av att sluta röka ser inte rökningen som något problem – i alla fall inte ett problem som personen tänker göra något åt inom den närmaste framtiden. Det kan bero på olika saker. Personen kanske resonerar ”jag vill leva så här, ett liv utan cigaretter är inget skönt liv” eller ”jag tror inte alla skadas av sin rökning, varför skulle just jag göra det”, eller har helt enkelt resignerat. Den omotiverades intresse behöver väckas. Klienten behöver komma på vad hon skulle kunna vinna på att sluta och vad hon förlorar på att fortsätta. Gå inte för fort fram, det är lätt att väcka motstånd. Det kan många gånger räcka med information om kopplingen mellan rökning och ohälsa. Samtal i motivationsstadium 2 - klienten är intresserad men osäker Den som är intresserad men osäker – ambivalent - behöver få hjälp att fundera på för- och nackdelar och själv komma fram till att fördelarna med att sluta röka är större än nackdelarna. Enkelt uttryckt: det man vinner måste vara värt det man måste betala, det man tycker man förlorar om man slutar. Utforska vinster, hinder och farhågor, hjälp till att hitta lösningar och ge stöd så att klienten kan börja tro att hon kan klara det. Samtal i motivationsstadium 3 - klienten förbereder sig för att sluta Klienten är tillräckligt motiverad, trygg och beredd att försöka sluta röka och behöver få kunskap om hur man gör på bästa sätt. Här är klienten aktiv och vill ha råd. Medverka till att sätta ett bestämt rökstopps­datum (gärna inom 1-2 veckor). Diskutera hinder, lösningar och metoder som hjälper. Samtal i motivationsstadium 4 - klienten handlar, dvs slutar Fokusera på vinsterna med rökstopp. Beröm även små framsteg. Hjälp till att hitta sätt att lindra röksug och abstinens. Det viktiga för att hindra återfall är att identifiera svåra situationer och mycket konkret planera vilka strategier man kan använda för att möta dem utan att röka. Samtal i motivationsstadium 5 - klienten vidmakthåller sitt nya beteende Fortsätt fråga hur det är och att ge bekräftelse. Fokusera på vinsterna med rökfriheten. Hjälp klienten att tänka att det gäller att hålla ut och - om det händer - att återfall och bakslag är lärosituationer. Källa: Holm Ivarsson B. Det motiverande samtalet om tobak. Statens folkhälsoinstitut;2003.

52 Hemsidor – innehåller en avdelning för den som vill sluta röka/snusa och en avdelning för professionella som vill hjälpa andra att sluta – Statens folkhälsoinstituts hemsida med material – om tobaksavvänjning och handledning – utbildningsprogram i motiverande samtal MI om tobak Sluta-röka-program på Internet: och


Ladda ner ppt "En bildserie om tobaksavvänjning"

Liknande presentationer


Google-annonser