Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vad skapar samverkan för samhällsnytta? Projektinformationsdag 2014-03-19 Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå Sven Vikberg, payoff AB Utvärdering av sociala.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vad skapar samverkan för samhällsnytta? Projektinformationsdag 2014-03-19 Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå Sven Vikberg, payoff AB Utvärdering av sociala."— Presentationens avskrift:

1 Vad skapar samverkan för samhällsnytta? Projektinformationsdag Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå Sven Vikberg, payoff AB Utvärdering av sociala investeringar

2 Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en långsiktig kundnytta payoff utvärdering och analys

3 Detta tänkte jag prata om • Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta skapas för målgruppen och ger en möjlighet att diskutera om resurserna använts effektivt – några erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi utvärderat) • Lämna kostnadsfixering och istället se sociala satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka kostnader kan undvikas om vi gör detta? • Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad satsning skall skapa positiva resultat och effekter för samhället, ägarna och individerna

4 Reflektion • Vad är egentligen ett bra resultat av ett arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet och hur vet vi det i så fall?

5 Några utgångspunkter • Vad säger egentligen resultatet av en samhälls- ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat projekt? • Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten? • Vad innebär en känslighetsanalys?

6 Några utgångspunkter • Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i samverkan kunnat uträtta? • Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn- liggöras och tas tillvara?  Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt  Lärande, mervärden och framgångsfaktorer  Spridning och implementering

7 • Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i första hand upp och styrs avseende kostnader och intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella budgetåret • Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor av under många år och skolans budget följs upp främst ur ett kostnadsperspektiv • Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller synliggörs Varför visa på samhällsekonomisk nytta?

8 • Hushållning med gemensamma och begränsade resurser för att uppfylla mål • Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre sikt • Vad en satsning kostar och vem som finansierar? • Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra som vanligt? Vår syn på ekonomi

9 • Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte helheten • Vi underskattar dessa kostnader • Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer Därför  Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering (i samverkan)  Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande  Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra procent Samhällsutvecklingen ur ett socioekonomiskt perspektiv

10 Deltagare år Hoppade av gymn. Ev. praktik skolan ARiS våren hösten 2013 FK aktivitetsersättning KomVux Några dagar Studier Någon månad Vuxen psykiatrin BUP Trauma Samtalsbehandling Terapi psykiatrin Sjukgymnast samtalskontakt Hemma sittande BAS Arbetsterapi/ Psykiatrin Samtalskontakt 2 ggr/v i 1,5 år Arbetsterapeutisk kartl. + behandling AF SIUS Samtal/möten Hitta arb. plats/praktik Inskolning PROJEKT Arbetsprövning 4 tim./4ddg/v 9 mån Heltidsanställning med lönebidrag UVA feb 2014 Yrkesinriktning klar Redo för arbete Klar med rehab. Vill själv ha en lösning SIUS Särskild introduktion och uppföljningsstöd Uppföljning Upp till ett år

11 Projektkostnad Nytta Produktion Lägre resursförbrukning Egna kostnader Externa kostnader Livskvalitet Samhällsekonomiskt perspektiv - sammanfattning -

12 Samhällets ekonomi Individ/hushåll Offentlig sektor Privata företag Kommun/stad Landsting/region Stat Försäkringar Livskvalitet/mjuka värden Samhället /BNP kr 0 kr kr kr kr kr Samhällets kostnader och intäkter fördelas ut på de olika sektorerna via våra finansiella system Samhällets uppbyggnad kan illustreras på följande sätt: Från ekon. bistånd + 10 läkarbesök/kurator till heltidsarbete kr

13

14 • Barn och unga • Arbetsför i åldern 16 – 67/69? • Ålderdomen • Hur skall resurserna fördelas? Välfärdens tre faser i livet

15 Försörjningsbördan Norrbottens län 1985–2040 Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna år. För åren har försörjningsbördan skrivits fram med ett antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

16 Samhällsekonomiskt perspektiv • Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)  Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i Västerås  Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning  Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognos- ticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande  Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

17 Samhällsekonomiskt perspektiv • Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)  Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad  Trygghetslarm, Östersunds kommun  Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett bostadsområde  Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

18 Vad visar våra utvärderingar? • Potential, kr • Verkningsgrad, 14 % • Projektkostnad, kr • Lönsamhet ett år, kr • Lönsamhet fem år, kr • Återbetalningstid nio månader

19 • Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser skapar bra förutsättningar för många i målgruppen att nå egenförsörjning • Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar intäkter och minskade kostnader främst för kommuner och landsting • Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna förbättrar sin ekonomi rejält Några erfarenheter

20 • Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer jämlik hälsa och riktade satsningar • Stödjande strukturer för kommunikation inom och mellan berörda organisationer • Möjlighet att genomföra samordnade kompetens- utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro till varandras kunskap och arbetssätt • Samordnad styrning strategiskt och operativt • Skapar tydliga incitament för både individ och aktörer Några fördelar med samverkan

21 • Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv • Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta och det borde kunna göras, det är inte raketforsk- ning vi håller på med! • Vi skulle då också kunna väga samman den totala nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det organisatoriska perspektivet, för deltagarna och samhället Vi skulle vilja utveckla

22 • Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom program- område 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samord- ningsförbunden • Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och effekter • Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för att både ge bra resultat för målgruppen och påverka organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde Lärande utvärdering

23 • Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter • Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter för att utveckla dessa istället för att rigga projekt • Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara bättre och implementering står på dagordningen i många projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska förändringar av ordinarie verksamheter Några trender

24 • Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering, organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och effekter • Genomförande; följs syfte och mål, genomförs aktiviteterna och uppnås resultat och effekter • Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre sikt? En social satsning har tre faser

25 Syftet är att:  Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning  Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den aktör som är mest lämpad  Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas situation och försörjning  Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och styrning med fokus på helheten och långsiktighet Målet är att:  Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning och insats (operationaliseras)  Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och samverkan (strategisk lan och aktiviteter)  Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader Optima-för fler i arbete

26 • Aktiviteter för att nå målen • Operativa mål som är SMARTA • Fokus på resultat och effekter på kort och medellång sikt Optima-för fler i arbete

27 • Sociala investeringsfonder ger utrymme både för entreprenörer och innovationer, men bör drivas av flera organisationer/myndigheter • Samordningsförbunden och förhoppningsvis även kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar för att utveckla ordinarie verksamheter med eller utan projekt • Näringslivet och övriga företag inser värdet av att förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar fart” Till sist, det finns hopp…

28 Funderingar och reaktioner?

29 payoff utvärdering och analys • Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig” finns att ladda ner på

30 • • Claes Malmquist  Tel: 076 –  E-post: • Sven Vikberg  Tel: 076 –  E-post: • Jonas Huldt  Tel: 076 –  E-post: payoff kontakt


Ladda ner ppt "Vad skapar samverkan för samhällsnytta? Projektinformationsdag 2014-03-19 Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå Sven Vikberg, payoff AB Utvärdering av sociala."

Liknande presentationer


Google-annonser