Rådets arbete och resultat

En presentation över ämnet: "Rådets arbete och resultat"— Presentationens avskrift:

1 Rådets arbete och resultat
Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Försättssida, ska alltid vara med.

2 Utmaningar för energisystemet
Ökad komplexiteten kräver förändringar och anpassning av elnäten Integrera stora mängder förnybar och variabel elproduktion Integrera lokala distribuerade produktionskällor Förutse och hantera variationer i belastning (toppar och dalar) Bibehålla och förbättra dagens leveranskvalitet och leveranssäkerhet En förändrad elmarknaden som bidrar till utveckling av nya marknadslösningar och nya tjänster Stimulera till förbrukarflexibilitet Underlätta en effektivare elanvändning Medverka till ökat kundinflytande och aktivare kunder Mål för 2020 Minst 50 % förnybar energi av total energianvändningen Minst 10 % förnybar energi i transportsektorn Den förnybara elproduktionen ska öka med 25 TWh från 02 Planeringsram för vindkraft - årlig kapacitet på 30 TWh Energiintensiteten i den svenska ekonomin ska minska med 20 % jämfört med 2008 Utsläppen av växthusgaser i Sverige ska reducerats med 40 procent jämfört med år 1990 Vision användning av fossila bränslen för uppvärmning ska vara utfasade en fossiloberoende fordonsflotta ett hållbart och resurseffektivt energisystem utan nettoutsläpp av växthusgaser

3 Flexibilitet är nyckeln till framgång!
Hantering av den kontinuerliga balanshållningen Kortare tidshorisont på grund av vädervariationer Svårare att förutse kundbeteende - förbrukningsvariationer Hantera hög elförbrukning och låg vind- och solkraftproduktion Kortare driftstid för topplastanläggningar Kapacitetsersättning? Hantera låg elförbrukning och hög vind- och solkraftproduktion Negativa priser Exportmöjligheter, lagringsteknik

4 Flexibilitet är inte bara teknik!
Hur skapar vi tillräckligt starka incitament för aktiva kunder? Efterfrågeflexibilitet och prisbildning - marknadspåverkan Incitament för investeringar i smarta elnätslösningar – kostnads nyttofördelning Olika incitament för olika kundgrupper behövs Ekonomi Enkelhet Miljö, samhällsansvar Oberoende Attityder och normer

5 Vad har vi gjort och vad är på gång?

6 Fokusområden – inriktning
Smarta elnät i energisystemet - framtidsbedömningar och scenarioanalyser Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden – aktörsperspektiv och fokus på värdekedjan FoU, kunskapsförsörjning och teknikutveckling – koordineringsbehov, strategi och prioriteringar Informationssäkerhet och integritet – hot och risker, hinder och lösningar Näringslivsutveckling och internationella kontakter – Sveriges position – strategi och prioriteringar Standardisering och interoperabilitet – behandlas integrerat Efter denna inledning kring de utmaningar som vi måste hantera tänkte jag återknyta till våra fokusområden som Maria presenterade i sitt inledningsanförande. Smarta elnät berör många komplexa frågeställningar och det är viktigt att inte förlora helhetsperspektivet. Samtidigt behöver vi ökad kunskap och förståelse för hur olika aspekter av smarta elnät fungerar och vad som behöver göras inom respektive fokusområde för att en satsning på smarta elnät skall lyckas. Med hjälp av våra referensgrupper har vi under våren identifierat vilka kartläggningar och analyser som behöver göras inom respektive fokusområde och vilken typ av resultat vi förväntar oss att få fram. Det finns givetvis inte utrymme att gå in på alla dessa områden i detalj men jag tänkte ändå peka ut några betydelsefulla frågeställningar. System: Utveckla en konkret och gemensam bild av smarta elnäts roll i det hållbara energisystemet – modellanalyser Elmarknad: Kostnad nytto fördelning FoU: Myndighetsansvar splittrad finansiering Kommunikation och kunskapsspridning Standardisering – behandlas integrerat i referensgrupperna Organisation och myndighetsansvar – behandlas direkt av rådet här idag men jag skall försöka förmedla några axplock när det gäller de utmaningar vi har inom respektive område och samtidigt lyfta fram några av de resultat som vi hunnit få fram.

7 Systemanalyser Genomförare: NEPP (North Europe Power Perspectives)
Delresultat Olika politiska vägval ger mycket stora skillnader för utbyggnad av förnybar, variabel elproduktion i Europa Måttlig ökning av elanvändningen i Norden ger nettoelexport, som kan bli mycket stor på sikt i vissa scenarier Vilken överföringskapacitet (”kablar”) får vi till omvärlden? Omfattande utbyggnad av vind och sol ger radikalt minskade driftstider för termiska kraftverk Termiska kraftverk: Kommer de att bibehållas? Kommer reglerna på elmarknaden att ändras?

8 Systemanalyser – beräkningsfall*
Tillräcklig kapacitet i systemet, Med några få undantag får elproducenter bara betalt när man faktiskt producerar Inte intressant att ha produktion och nät för så få förväntade timmar Reglera systemet med låg förbrukning och mycket vindkraft en särskild utmaning Med 2011 års väder och förbrukning samt 30 TWh vindkraft skulle det ha varit ca 20 timmar då nettoförbrukningen understeg vattenkraftens lägsta möjliga produktion. I verkligheten uppstår dessutom stabilitetsproblem när andra kraftverk behöver reglera ner kraftigt. 2000 MW användes kortare än 55 timmar 2000 MW användes kortare än 35 timmar *Analyser genomförda av NEPP för samordningsrådet

9 Incitamentsstruktur - aktörsanalys
Hypotes Incitamenten på dagens marknad är inte tillräckliga för att stimulera till förbrukarflexibilitet och smarta elnätslösningar Syfte Kartlägga och analysera aktörer och nuvarande incitamentsstruktur Bedöma förutsättningar för en framtida incitamentsstruktur Utifrån samhällsnytta bedöma behov av att förstärka nuvarande incitament eller ändra incitamentsstrukturen Rapportering Hösten 2013 Kartlägga och analysera aktörer och nuvarande incitamentsstruktur inklusive förutsättningar för kundinflytande Bedöma förutsättningar för en framtida incitamentsstruktur Bedöma behov av att förstärka nuvarande incitament eller ändra incitamentsstrukturen utifrån samhällsnyttan Kartlägga och analysera nuvarande incitamentsstruktur och förutsättningar för kundinflytande • Inventering av aktörer, kundkategorier och behov • Kartlägga befintlig kunskap och praktiska erfarenheter om kundbeteende • Analysera nuvarande incitamentsstruktur och effekter av olika typer av incitament för olika aktörer och kundkategorier • Kartlägga kostnads/nyttofördelning mellan olika aktörer och kundkategorier Bedöma förutsättningar för en förändrad framtida incitamentsstruktur • Aktörsanalys och konsekvenser relaterat till framtida drivkrafter/hinder och incitamentsstruktur på mer detaljerad nivå med utgångspunkt i framtidsscenarier (från grupp 1). Bedöma behov av att förstärka nuvarande incitament eller ändra incitamentsstrukturen utifrån samhällsnyttan • Analysera hur förändringar i marknadsdesign och regelverk etc. kan påverka utvecklingen av smarta elnäts och dess möjligheter att bidra till ökat kundinflytande, hållbar utveckling och försörjningstrygghet. • Identifiera behov och samhällsekonomiska effekter av att på kort sikt förstärka drivkrafter och/eller påverka incitamentsstrukturen och nyttofördelning för olika aktörer och kundkategorier. • Identifiera behov och samhällsekonomiska effekter av att på lång sikt förstärka drivkrafter och/eller påverka incitamentsstrukturen och nyttofördelning för olika aktörer och kundkategorier. • Förslag till åtgärder

10 Kartläggning av forskningsprojekt
Genomförare: Ramböll Syfte Inventera och ge en så heltäckande bild som möjligt över forskningsaktiviteter i landet inom smarta elnät Tydliggöra svenska insatser på EU-nivå och internationellt Metod Enkät och kompletterande kvalitativa telefonintervjuer Rapportering Slutrapportering i mitten av juni 2013 Ramböll har fått i uppdrag av oss att genomföra en kartläggning av forskningsprojekt i Sverige som kan sägas falla inom definitionen av smarta elnät. Kartläggningens syfte är att inventera och ge en så heltäckande bild som möjligt över forskningsaktiviteter i landet. Projektetn ska finnas på TRL trappan upp till nivå ca 6-7. Det handlar alltså om forskningsprojekt Uppdraget påbörjades i mars och slutrapportering sker i mitten av juni Huvudsakliga datainsamlingen sker genom telefonintervjuer med projekten samt en tillhörande enkät som skickas ut som kompletterar intervjun. (Enkäten är en variant på/justering av den Europeiska JRC enkäten ) Datainsamlingen avslutas med en skriftlig rapport. Tillvägagångssättet möjliggör att aktörer kan tipsa vidare om fler projekt så att en så omfattande bild som möjligt kan ges över vad som pågår runt om i Sverige.

11 Förstudie risk och sårbarhetsanalys
Genomförare: 4CStrategies Syfte och metod: Identifiera risker/sårbarheter relaterade till förmåga att motstå driftstörningar och återställa systemet ISO metodik Rapportering i juni 2013 robusthet – normala driftstörningar resistans - onormala störningar t.ex. cyber atacker Restaurering – återställa återuppbygga systemet efter avbrott Integritetsfrågor en nyckelfråga - förebyggande insatser behövs för att undgå bakslag!

12 Vad händer i andra länder
Policystudie i samarbete med Tillväxtanalys Japan, Sydkorea, Kina, Indien, USA Fokus: Utmaningar, mål och strategier Implementering, konkreta resultat och framtidsmöjligheter Smarta elnät prioriterat med strategier på plats i samtliga länder Förnybar el och energieffektivisering centrala drivkrafter. Ökad försörjningstrygghet och lokalt oberoende också betydelsefullt. Sydkorea och Japan – centralstyrt och fokus på smarta hem Kina teknikorienterat med storskalig utbyggnad Indien småskalig försörjning och micronät – entreprenöriell inriktning

13 Företag inom smarta elnät
Genomförare: Business Sweden Syfte Vilken företag finns i Sverige som levererar eller skulle kunna leverera produkter och tjänster inom smarta elnät (utgångspunkt definitioner enligt IEA) Hur kan branschen karakteriseras övergripande Vilka slutsatser kan dras om Sveriges styrkor och svagheter Rapportering Rapport med kvalitativa bedömningar (april 2013) Databas över identifierade företag

14 Företag efter kategorier
Sammantaget visar denna kartläggning av företagbasen inom smarta elnät i Sverige på att Sverige har ett betydande antal företag verksamma inom smarta elnät med bred spridning över IEAs åtta kategorier. Medan system för avancerad mätning och energitjänster i byggnader är de kategorier med flest företag, anses antalet företag i sig inte kunna ses som ett mått på styrka inom området. De vitt skilda verksamhetsområdena för dessa företag leder vidare till slutsatsen att smarta elnät inte kan betecknas som en bransch med rådande definition. Wide-area monitoring and control Information and communication technology integration Renewable and distributed generation integration Transmission enhancement Distribution grid management Advanced metering infrastructure Electric vehicle charging infrastructure Customer-side systems

15 Resultat i sammandrag 135 företag verksamma inom smarta elnät Bred spridning mellan kategorierna – flest verksamma inom system för avancerad mätning Stora företag utgör en betydelsefull andel (20 %) och betydande andel micro och små företag ((65 %) Mer än hälften etablerade före år 2000 Företagskluster återfinns i storstäderna Övriga centrala aktörer: politik, akademi, användare, leverantörer av stödjande teknologi och möjliggörare

16 Slutsatser - framtida vägval
Företag med bred spridning över kategorier och kombination av små och stora företag Möjligheter till tillväxt genom stor andel små företag och potential från IT-företag Möjligheter att testa koncept och visa upp lösningar instrumentella för vidare försäljning Sverige står inför ett vägval mellan att främja en bred eller en nischad kompetens inom smarta elnät Ett annat vägval är om förutsättningarna företagens utveckling bör främjas i Sverige eller internationellt

17 Kommunikation Dialogforum Kunskapsplattformen www.swedishsmartgrid.se
Genomförda: kundinflytande på elmarknaden (2012), standardisering och innovation (mars 2013) Planerade: Elnätsföretagens roll och framtidens elnät – 7 maj 2013 Kunskapsplattformen