Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Dygd- och plikt Elin Palm. Repetition Deontolgi; to deon, det som bör göras och logos, lära samt ethos, sedvänja. Utgångspunkten i moralen är vissa (på.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Dygd- och plikt Elin Palm. Repetition Deontolgi; to deon, det som bör göras och logos, lära samt ethos, sedvänja. Utgångspunkten i moralen är vissa (på."— Presentationens avskrift:

1 Dygd- och plikt Elin Palm

2 Repetition Deontolgi; to deon, det som bör göras och logos, lära samt ethos, sedvänja. Utgångspunkten i moralen är vissa (på olika sätt grundade) otvivelaktiga regler - plikter. Vissa handlingar utgör plikter (deras motsats är förbjudna), andra handlingar är tillåtna (det är rätt att utföra dem och att avstå från att utföra dem). Plikter är kategoriska d.v.s inte villkorade på något vis. Förgrundsfigur: Immanuel Kant,

3 Pliktbegreppet Tanken att något utgör en plikt kan uttryckas på olika vis. -Du är (moraliskt) skyldig att underrätta kunden. -Det är din (moraliska) plikt att underrätta kunden. -Du måste underrätta kunden. -Du bör underrätta kunden.

4 Vilka plikter finns? •Vanliga uppfattningar: Aldrig döda oskyldiga människor. Aldrig ljuga. Aldrig bryta löften. Aldrig behandla andra människor som medel/verktyg utan som ”mål i sig själva”.

5 Plikter är kategoriska •Moraliska plikter är kategoriska, de är nödvändiga, inte villkorade på eller beroende av andra målsättningar eller omständigheter. Ex. Ljug inte om du vill bli omtyckt (Villkorat). Ex. Ljug inte! (Kategoriskt) •Vi har inte plikter för att vi vill uppnå något annat utan plikterna föreligger oavsett vad vi vill eller önskar.

6 Vad motiverar reglerna? Vad garanterar att just dessa regler är de rätta? Oftast: Gud - jag kan känna plikten att följa budorden och att det är rätt att följa dem pga det är Guds vilja Samvetet - min inre röst säger mig vilka regler det är min plikt att följa Förnuftet - säger mig vilka regler det är rätt att följa.

7 Vad gör något till en plikt? •Kant: plikter följer ur det Kategoriska imperativet. Handla bara enligt den maxim som är sådan att du samtidigt kan vilja att den skulle bli allmän lag. •Maximer (handlingsregler) ska kunna universaliseras, dvs man ska kunna tänka sig att alla agerar likadant i samma situation. •Ur det kategoriska imperativet följer absoluta plikter.

8 Immanuel Kant ( ) Det kategoriska imperativet - gäller oberoende av individens egna syften och mål. Jmfr. hypotetiska imperativ - gäller under vissa villkor eller förutsättningar: "Om du vill bli omtyckt bör du vara artig". Behandla alltid andra människor som mål i sig aldrig som medel. Universaliserbarhet - det finns eviga principer som det alltid är fel att bryta mot oavsett konsekvenserna därav - "det är alltid fel att ljuga".

9 Immanuel Kant ( ) •Frihet – autonomi •Rationalitet & förnuft = den goda viljan är den kompass vi ska styra efter för att resonera rätt i moraliska frågor. •Kant menar att med förnuftets hjälp, finner vi våra plikter – vi ger lagar åt oss själva. •Dessa är nödvändiga – vi inser nödvändigheten. •Handlingar skall utföras av plikt – av viljans princip.

10 W.D. Ross metod för att avhjälpa det dilemma som pliktkollisioner kan ge upphov till. -prima facie-plikter (vid första påseende plikter) och kvarstående plikter (all things considered). -Vilken av två prima facie plikter som blir faktisk plikt inser vi enligt Ross intuitivt. Kritik: intuitionen är subjektiv

11 Typer av plikter Prima facie-plikt Plikt vid första påseendet Kvarstående plikt Den plikt man har när allt är inräknat Restplikt Plikt att ersätta när annan plikt har övertrumfat

12 Moralisk övergodhet •Vanlig plikt •Övergod plikt (supererogatory duty) •Vanlig distinktion i vardagsmoral •Distinktionen finns inte för utilitarister

13 Pliktetiken skiljer vanligen mellan Handlingar Det är fel att knuffa en icke simkunnig människa i djupt och iskallt vatten= utsätta henne för risk att drunkna. Underlåtelse Mindre felaktigt att inte hoppa i vattnet för att hjälpa samma person som ovan om hon ramlat i vattnet. Jmfr. här har handling och underlåtelse samma konsekvens - den icke simkunnige drunknar, så för konsekvensetikern är båda lika oriktiga.

14 Bikupa: Barn föds för att rädda syskon •Läs artikeln ”Barn föds för att rädda syskon” och diskutera utifrån ett Kantianskt perspeketiv om detta kan anses vara moraliskt försvarbart eller ej. •Motivera varför/varför inte.

15 DYGDETIK Hur ska vi leva? Dygdetiken försöker visa hur vi ska vara som människor snarare än vilka handlingar som är rätt/fel. Utvecklandet av en moralisk kompass och natur är i sig viktigt. Dygdetiken delar upp människonaturen i olika karaktärsdrag, där vissa är moraliskt eftertraktansvärda – dygder - och andra moraliskt förkastliga – laster.

16 Vad kännetecknar en dygd? Dygder är egenskaper som: -får oss att ”blomstra”, leva ut vår mänskliga natur -väcker vår oförställda beundran -har med vårt förnuft att göra -är bra för oss själva och för samhället

17 PLATON Den mänskliga själen består av tre delar: (1) förnuftsdelen (2) viljedelen (3) driftsdelen Mot dessa delar svarar tre dygder: vishet, mod, måttfullhet

18 Rättrådighet •En rättrådig person behärskar sin vilja och sitt begär mha förnuftet. Rättrådighet = förnämsta dygden. •Det grekiska ordet för dygd är areté - krigsguden Ares. Som krigsgud behärskar Ares krigskonsten, på samma sätt behärskar en hantverkare sitt hantverk. •En dygdig människa är duktig på att vara människa vilket kräver kunskap om de idéer som är grunden för värdena.

19 Allmänbegreppet godhetens idé •existerar oberoende av de enskilda situationer då vi använder begreppet "god" för att exempelvis beskriva en handling eller en person. •Godhetens idé är den måttstock vi använder oss av i de enskilda situationerna för att avgöra om de är goda - gemensam måttstock. •Hästens idé – idealhästen utan fel och brister - den goda hästen.

20 ARISTOTELES •Den Nicomacheanska etiken •Platons lärjunge. •Själen = tredelad. I grunden ligger idén om förverkligande. Eftersom växter har förmågan att ta upp näring, som stenar inte har måste de ha något som ger denna förmåga och därmed en viss sorts själar.

21 Aristoteles funktionsargument Växtsjälen + att ta upp näring Djursjälen + förmågan att förnimma och röra sig Förnuftssjälen endast människan har denna som ger henne förmågan att tänka rationellt Realisera inneboende potential/bestämning

22 Eudaimonia Dygden är vägen till ett fullständigt liv - Eudaimonia - i harmoni med människans natur. Två typer av dygder: (1) karaktärsdygder och (2) intellektuella dygder. De senare är viktigast.

23 Med hjälp av förnuftet •kan vi avgöra vilken handling som är den bästa. Vi väljer mellan ytterligheterna. Dygden mod finner vi till exempel mellan ytterligheterna feghet och dumdristighet: •Sofrosyne – den gyllene medelvägen •Eudaimonia – god demon, gott samhälle, förverkligande av dispositions.

24 Fonesis •Fonesis (phronesis/practical wisdom) - förmågan att avgöra vad som är rätt eller fel i en situation. •Förståelse för vad moral är och vad den specifika situationen kräver. •Det gäller att utveckla karaktären (process) för att kunna identifiera handlingsalternativ.

25 G.E.M Anscombe •dygdetiken = uppsving iom artikeln Modern Moral Philosophy -kan inte anta att det kan finnas moraliska regler utan att förutsätta ett övernaturligt lagstiftande väsen. Den enda vägen för modern ateistisk eller agnostisk moralfilosofi ligger i dygdetiken. Det bästa vi kan hoppas på är att etiken kan inspirera oss till att bli bättre människor.

26 Martha C. Nussbaum •Neoaristoteliker och dygdetiker. •Mot den traditionella moralfilosofins fokus på hur vi bör handla – istället: vilket slags liv bör vi leva? •Målet för människans liv är självförverkligande vilket uppnås genom att vi lever ett gott mänskligt liv sådant vi själva förstår det – förutsatt en basstruktur.

27 Problem •Relativism? •Bristande hänsyn till situationer där dygdiga personer utför ohyggliga handlingar samt sådana där odygdiga personer utför dygdiga handlingar. •Dygdetiken låter oss avgöra huruvida en persons handlande i en viss situation är rätt eller fel – enbart inspiration att utveckla moraliska karaktär. •Möjligen finns inte något handlande som är rätt/fel per definition enligt dygdetikern.

28 Dygdetikens vara eller icke vara •handlar om huruvida det är rimligt att förvänta sig att ett etiskt system skall kunna besvara frågorna om vad som utgör rätt och fel handlande eller om det högsta syfte är att inspirera oss att bli bättre människor - i enlighet med våra egna föreställningar om vad som utgör en "bra människa".


Ladda ner ppt "Dygd- och plikt Elin Palm. Repetition Deontolgi; to deon, det som bör göras och logos, lära samt ethos, sedvänja. Utgångspunkten i moralen är vissa (på."

Liknande presentationer


Google-annonser