Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kort presentation av Plan B av Lester R. Brown (I vår version) Doris Norrgård Almström Lars Almström www.svenskaplanb.se.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kort presentation av Plan B av Lester R. Brown (I vår version) Doris Norrgård Almström Lars Almström www.svenskaplanb.se."— Presentationens avskrift:

1 Kort presentation av Plan B av Lester R. Brown (I vår version) Doris Norrgård Almström Lars Almström

2 Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing

3 Earth Policy Institute böcker Worldwatch Institute 1974 Första boken 1963: Man, Land and Food 40 språk Hedersdoktor vid 25 universitet Civilisationens väg på svenska 2011

4

5 Lärdomar från Kina Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand - förbruka 98 miljoner fat olja/dag (Nu 87 miljoner totalt) - behöva asfaltera en area lika stor som hela risodlingen - ha 1100 miljoner bilar (Nu finns det 1000 miljoner totalt) - konsumera dubbelt så mycket papper som världen idag 2030 kan inkomsterna per person i Kina ha nått samma nivå som i dagens USA. Om kineserna då har samma konsumtionsmönster som amerikanerna har idag skulle Kina:

6 Lärdomar från Kina Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand - när alla konsumenter ska konkurrera på världsmarknaden om alla varor. - och inte heller för oss - och inte för Indien En sådan utveckling kommer inte att hålla för Kina Kort sagt: Plan A, alltså business-as-usual, kommer inte att kunna fortsätta länge till.

7

8 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Möjligheterna och hoten Alla lösningar som behövs finns Vi kan •Stabilisera folkmängden och utrota fattigdomen •Återställa jordens ekologiska system (och kostnaden är liten) •Stabilisera klimatet Civilisationen är illa ute •Jordens resurser överutnyttjas •Ekosystemen överbelastas •Matbrist •Oljebrist •Klimatförändring •Sönderfallande stater Men det är mycket bråttom

9

10 Ekonomerna tror på en ljus framtid •Den globala ekonomin har nästan tiodubblats sedan år Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Global BNP, •Därför förutspår världens ekonomer vanligen 3 % årlig tillväxt. •De tror nämligen gärna att gångna tiders starka ekonomiska utveckling betyder att också framtiden kommer att vara ljus. 10

11 Men vi är på väg mot en avgrund •Forskarna inom naturvetenskaperna ser att vårt sätt att leva förstör ekonomins naturliga grundvalar. Hur kan vi tro att ett ekonomiskt system som förstör sina naturliga grundvalar bara kan fortsätta växa? Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand •Mänskligheten överskrider de naturliga gränserna för grundvattnen, jordarna, fiskbestånden, skogarna och atmosfären. •I system efter system tar vi ut mer än vad naturen tål.

12 Varför blir vi inte rädda? Dan Gilbert, som är professor i psykologi vid Harvard, svarar så här: Människor reagerar starkast: När det är andra människor som gör nåt. När vi blir moraliskt upprörda. När förändringen är plötslig och drabbar nu genast. (http://vimeo.com/ ) - Men inget av dessa villkor gäller det som hotar oss nu.

13 Civilisationen har aldrig varit så illa ute •En uppsjö av samverkande trender hotar att kasta oss ut i ekonomiskt och politiskt kaos. Photo Credit: iStockPhoto / jgareri •Den extrema värmeböljan i Ryssland och den rekordstora översvämningen i Pakistan år 2010 var tidiga varningar av vad som väntar oss om vi fortsätter med business-as-usual.

14 Sommaren i Ryssland 2010 Photo Credit: iStockPhoto / Brasil2 Varje dag i början av augusti startade nya bränder. Kostnaderna för skogsskador och åter- ställning blev cirka 300 miljarder dollar. Den ryska spannmålsskörden minskade med 40 % till 60 miljoner ton. Värmeböljan och luftföroreningarna krävde mer än liv.

15 Livsmedelsfrågan är viktigast Photo Credit: iStockPhoto / Claudiad Lester Brown varnar för att livsmedelstillgången kan vara den svaga länken till och med för vår moderna civilisation. Antalet hungrande i världen har börjat öka igen. År 2009 översteg detta antal 1 miljard. Matpriserna stiger igen. Orsaken är långsiktiga trender i utbud och efterfrågan.

16 Efterfrågan ökar •Jordens befolkning ökar med 80 miljoner varje år. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand •Runt 3 miljarder människor försöker klättra uppför näringskedjan och äta mer köttprodukter som produceras av spannmål. •Livsmedel står numera mot fordonsbränslen: När produktionen av biobränslen ökar måste människorna konkurrera med bilarna om skördarna.

17 Livsmedel ställs mot bränsle Ökande oljepriser har gjort det lönsamt att omvandla spannmål till bränsle. Photo Credit: iStockPhoto / Dave Huss Majs som omvandlas till bränsle-etanol i USA användes 30 % av USAs spannmålsskörd till etanolproduktion. Om USA omvandlade hela sin spannmålsskörd till etanol skulle det bara räcka till 18 % av USAs bränslebehov.

18 Utbudet begränsas •Skördarnas avkastning ökar långsammare. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand •Åkermark förloras till andra användnings- områden. •Grundvattnen och floderna överutnyttjas. •Extremt väder och stigande temperaturer hotar skördarna. (Pakistan & Ryssland) •Öknarna brer ut sig.

19 Ett skakande fall: Saudiarabien •Saudiarabien har kraftigt subventionerat veteproduktionen och därigenom varit självförsörjande i mer än 20 år. Photo Credit: NASA •Med oljeborrningstekniker kunde man bevattna öknen från en akvifär som inte fylls på. •År 2008 meddelade man att akvifären var nästan tömd och att veteproduktionen måste fasas ut helt senast år •Saudiarabien kommer att tvingas importera all spannmål till sin befolkning på 30 miljoner.

20 Sönderfallande stater Photo Credit: iStockPhoto / William Walsh Matbrist, befolkningstillväxt och minskande naturresurser ökar pressen på regeringarna i svaga stater och de tenderar att falla sönder. Hur många kollapsande stater tål civilisationen innan den också börjar falla sönder? 20

21 De 20 värst drabbade sönderfallande staterna jämfört med de 20 starkaste på listan

22 Födseltal, antal barn per kvinna

23 Andel av befolkningen som är under 30 år (%)

24 Barnadödlighet 2010 Antal döda per 1000 levande födda

25 Plan B har fyra mål 1.Stabilisera folkmängden. Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough 2.Utrota fattigdomen. 3.Återställa jordens ekologiska system, som ju är ekonomins bas. 4.Stabilisera klimatet genom att minska koldioxidutsläppen med 80 % till år Om vi missar ett enda av dessa mål, så kommer vi troligen att missa alla.

26 ”Först slår vi fast vad som måste göras. Sedan gör vi det. Och först därefter frågar vi om det är möjligt.” (Paul Hawken, till en avgångsklass vid collage) Se filmen Blessed Unrest på YouTube.

27 Stabilisera folkmängden och utrota fattigdomen •Allmän grundläggande utbildning Photo Credit: iStockPhoto / Wallenrock •Avskaffande av analfabetism bland vuxna •Skollunchprogram i de 44 fattigaste länderna •Mödra- och barnavårdsinsatser i de 44 fattigaste länderna •Reproduktiv hälsa och familjeplanering •Allmän grundläggande hälsovård Årliga tilläggsanslag, totalt: 75 miljarder dollar

28 Återställa jorden •Plantera träd och återställa skogar Photo Credit:: Fundacion Zoobreviven •Bevara och bygga upp jordar •Skydda den biologiska mångfalden •Återställa fiskbestånden •Stabilisera grundvattnen •Plantera träd för att binda koldioxid Årliga tilläggsanslag, totalt: 110 miljarder dollar Återställa jordens ekologiska system, som ju är ekonomins bas.

29 Plan B-budgeten Årliga tilläggsanslag som behövs (miljarder dollar) Photo Credit: iStockPhoto / Achim Prill Grundläggande sociala mål75 Återställande av jorden110 Total Plan B-budget185 Dessa kostnader motsvarar en åttondel av världens årliga militärutgifter...

30 Pakistans översvämning 2010 •lade 1/5 av landet under vatten Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather Pakistan är ett exempel på hur de sociala och ekonomiska trender som vi står inför kan samverka – med farliga konsekvenser. •dödade 2000 människor och 1 miljon boskapsdjur •förstörde 2 miljoner hem •skadade eller förstörde grödor på 2,4 miljoner hektar •spolade bort vägar och broar 30

31 Pakistan 2010 – bakgrund •Befolkningen växer ohejdat och boskaps- hjordarna också. Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather •Människor och djur har skalat bort Pakistans naturliga växttäcke. •90 % av de ursprungliga skogarna i Indus dalgång är borta. •Temperaturen satte ett nytt rekord för Asien: 53 grader Celsius. •Avsmältningen från Himalayas glaciärer satte nya rekord.

32 Pakistans översvämning 2010 •För 20 år sedan, eller lite mer, valde Pakistan att definiera säkerhet främst i militära termer. När man borde ha investerat i att återskapa skog och skydda matjord, i utbildning och familjeplanering, bytte man bort dessa åtgärder mot upp- rustning och militär kapacitet. År 1990 var de militära utgifterna 15 gånger större än utgifterna för utbildning och 44 gånger större än utgifterna för sjukvård och familjeplanering. Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather •Följden är att Pakistan nu är en fattig, överbefolkad kärnvapen- makt med förstörd miljö, där 60 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva. •Vi kan skaka på huvudet åt sådan mänsklig dumhet, men är vi själva bättre? •I Sverige lägger vi 40 miljarder kronor om året på vår egen militär, när vi istället borde vara ett ledande exempel på vad en utvecklad stat kan göra för att rädda civilisationen. •Våra politiker, journalister och lärare blundar, i stället för att rädda våra barns och barnbarns framtid. Pakistan 2010 – bakgrund •För drygt 20 år sedan valde Pakistan att definiera säkerhet främst i militära termer. Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather •Följden är att Pakistan nu är en fattig, överbefolkad kärnvapenmakt med förstörd miljö, där 60 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva. •År 1990 var de militära utgifterna 15 gånger större än utgifterna för utbildning och 44 gånger större än utgifterna för sjukvård och familjeplanering. •När man borde ha investerat i att återskapa skog och skydda matjord, i utbildning och familjeplanering, bytte man bort dessa åtgärder mot upprustning och militär kapacitet. 30

33 Pakistans översvämning 2010 •För 20 år sedan, eller lite mer, valde Pakistan att definiera säkerhet främst i militära termer. När man borde ha investerat i att återskapa skog och skydda matjord, i utbildning och familjeplanering, bytte man bort dessa åtgärder mot upp- rustning och militär kapacitet. År 1990 var de militära utgifterna 15 gånger större än utgifterna för utbildning och 44 gånger större än utgifterna för sjukvård och familjeplanering. Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather •Följden är att Pakistan nu är en fattig, överbefolkad kärnvapen- makt med förstörd miljö, där 60 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva. •Vi kan skaka på huvudet åt sådan mänsklig dumhet, men är vi själva bättre? •I Sverige lägger vi 40 miljarder kronor om året på vår egen militär, när vi istället borde vara ett ledande exempel på vad en utvecklad stat kan göra för att rädda civilisationen. •Våra politiker, journalister och lärare blundar, i stället för att rädda våra barns och barnbarns framtid. Pakistans översvämning 2010 Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather •Vi kan skaka på huvudet åt sådan mänsklig dumhet, men är vi själva så mycket bättre? •I Sverige lägger vi 40 miljarder kronor om året på vår egen militär, när vi istället borde vara ett ledande exempel på vad en utvecklad stat kan göra för att rädda civilisationen. •Och vi lägger 23 miljarder kr varje år på att subventionera fossil energi (enligt OECD).

34 Vi måste omdefiniera “säkerhet” •Världen har ett arv från det förra seklet att säkerhet kan uttryckas i militära termer. Photo Credit: iStockPhoto / kryczka •Men de värsta hoten mot vår säkerhet är inte längre militära. •Klimatförändring, vattenbrist, tilltagande hunger och kollapsande stater: detta är de nya hoten mot vår säkerhet. •Vår viktigaste uppgift är därför att prioritera om bland de statliga utgifterna och öka anslagen till sådant som möter dessa nya faror.

35 Klimatförändringen Människan har funnits i år och under hela denna tid har atmosfärens halt av koldioxid legat under 280 ppm Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand -ända fram tills industrialiseringen startade för några hundra år sedan. Sedan dess har förbränningen av fossila bränslen höjt koldioxidhalten till dagens rekordnivå, 392 ppm. Det är denna höjda koldioxidhalt i atmosfären som driver klimatförändringen.

36 Klimatförändringen Det är inte våra nya utsläpp som orsakar dagens klimatförändring, utan alla de utsläpp som redan har gjorts. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Alltså kan man inte stoppa klimatförändringen genom små nedskärningar i våra nya utsläpp. Vi måste sänka koldioxidhalten i atmosfären – från dagens nivå 392 ppm till 350 ppm. Men hur ska det gå till?

37 GCP: De mänskliga koldioxidutsläppens öde (2010) uppdaterad från Canadell et al. 2007, PNAS 0,9 Gt kol/år 9,1 Gt kol/år Atmosfären 50 % 5,0 Gt kol/år Land 26 % 2,6 Gt kol/år Hav 24 % 2,4 Gt kol/år

38 GCP: De mänskliga koldioxidutsläppens öde (2010) uppdaterad från Canadell et al. 2007, PNAS 0,9 Gt kol/år 9,1 Gt kol/år Land 2,6 Gt kol/år Hav 2,4 Gt kol/år

39 GCP: De mänskliga koldioxidutsläppens öde (2010) uppdaterad från Canadell et al. 2007, PNAS 2 Gt kol/år Atmosfären - 3 Gt kol/år Land 2,6 Gt kol/år Hav 2,4 Gt kol/år

40 Klimatförändringen Alltså: land och hav kan bara ta hand om hälften av alla nya utsläpp. Resten hamnar i atmosfären. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Vi måste skära ner våra nya utsläpp med mer än hälften, så att land och hav kan binda mer än våra nya utsläpp: först då minskar koldioxidhalten i atmosfären. Jorden är redan för varm – och tiden är den knappaste resursen av alla. Men så länge vi bara skär ner våra nya utsläpp med % kommer halten koldioxid i atmosfären att fort- sätta att öka och driva på klimatförändringen ytterligare.

41 Smältande is •Havet stiger: Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand –Landisarna på Grönland och Västantarktis smälter i en allt snabbare takt. –Tillsammans innehåller de tillräckligt mycket vatten för att höja havet med 12 meter. –En havshöjning på 2 meter skulle kunna inträffa före år Klimatförändringen hotar att leda till livsmedelsbrist, kaos och gigantiska flyktingströmmar. –Men redan 1 meters havshöjning skulle översvämma viktiga jordbruksområden och skapa kaos i livsmedelsförsörjningen.

42 Smältande is Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand –Bergsglaciärerna i hela världen smälter bort snabbt. –Himalayas glaciärer förser Asiens stora floder med vatten under den torra årstiden, vilket är livsviktigt för jordbruket. –Om dessa glaciärer fortsätter att smälta i dagens takt kan floder som Gula floden, Chang Jiang, Ganges och Indus torka ut under torrperioden och vete- och risskördarna minska drastiskt. 42

43 Vi kan stabilisera klimatet Skär ner de globala nettoutsläppen av koldioxid med 80 % före år Photo Credit: iStockPhoto / Grafissimo Tre delmål: 1.Förbättra energieffektiviteten och strukturera om transportsystemen. 2.Stoppa avskogningen och plantera träd för att binda koldioxid. 3.Byt ut fossila bränslen mot förnybara. Då kan vi förhindra att den globala koldioxidhalten överstiger 400 ppm och på så sätt minimera den kommande temperaturhöjningen.

44 Förbättra energieffektiviteten •Bättre isolering i byggnader kan skära ner energibehovet med %. Photo Credit: iStockPhoto / James Jones •Lågenergibelysning kan spara energi motsvarande 700 kolkraftverk. (Totalt finns det cirka 2800.) •Med ständigt växande krav på apparater och vitvaror kan man spara lika mycket. •Industrin kan minska energibehoven kraftigt för de värsta utsläpparna. •Omläggning av transportsystemet mot mera järnväg, spårväg och snabba busslinjer ger stora energivinster.

45 Stoppa nettoavskogningen och plantera träd Photo Credit: iStockPhoto / AVTG •Om vi planterar träd och inför mer skonsam jordbearbetning och markanvändning kan vi både stabilisera jordarna och binda kol.

46 Byt ut fossila bränslen mot förnybara •Vind Photo Credit: iStockPhoto / Gary Milner •Sol •Geotermisk energi •Andra: småskalig vattenkraft, våg- och tidvattenkraft, vissa typer av biomassa

47 Installerad vindkraftskapacitet i världen, Vindkraft •Hörnsten i Plan B. Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough •Förekommer rikligt: Norddakota, Kansas och Texas skulle ensamma klara hela USAs energibehov. •Finns i varje land. •Blir allt billigare. •Kina investerar mest av alla stater i vind. •Vindkraft på land skulle kunna generera 40 gånger mer elektricitet än vad världen idag förbrukar ifrån alla slags källor sammanlagt. (Enligt USAs National Academy of Sciences.)

48 Solkraft •Solceller, solvärme- kraftverk och solfångare för värme och varmvatten. Photo Credit: iStockPhoto / Ekaterina Romanova Världens samlade produktion av solceller •Den solenergi som träffar jorden på bara 1 timme motsvarar det globala energibehovet för ett helt år.

49 Geotermisk energi •Värmen i jordskorpans översta 10 km innehåller gånger så mycket energi som de totala globala reserverna av olja och gas. Photo Credit: iStockPhoto / Xiaofeng Luo •Alla länder som ligger vid plattgränser kan utnyttja denna energiform.

50 James Hansen är en av världens främsta klimatforskare. Han är chef för NASAs Goddard Institute for Space Studies (GISS) och medlem av USAs högsta vetenskapliga råd National Academy of Sciences. Hansen anser att vi fortfarande kan stoppa klimatförändringen OM vi: a)lägger ner alla kolkraftverk i jämn takt från nu till år Då ska hälften vara borta år b)nöjer oss med att utvinna den konventionella oljan och gasen, dvs avstår från utvinning ur oljesand, eller på stora djup, eller i hittills orörda områden. c)planterar miljarder träd för att binda koldioxid ur atmosfären.

51 Hansen är forskaren som själv deltar aktivt i protester – t.ex. mot kolkraftverk och oljeutvinning från tjärsand. Han har berättat att han inte vill att att hans barnbarn en dag ska säga: ’morfar visste hur det skulle gå – men han gjorde inget’. Hansen menar att de senaste mätningarna av isarnas avsmältning visar att flera meters havshöjning före år 2100 är fullt möjligt. Lester Brown: Redan 1 meters havshöjning skulle skapa kaos i världens livsmedelsförsörjning. 51

52 Beror den senaste tidens svåra torka på klimatförändringen? Under basperioden drabbades högst 0,2 % av landarean av extremt varma somrar. Men numera drabbas nästan 10 % av landarean av extremt varma somrar. Detta är ett resultat av klimatförändringen. Hansens forskargrupp har nyligen publicerat en rapport som handlar om detta. Just detta ÄR klimatförändring, när vi få sådana förändrade mönster i verkligheten.

53 Jordens energibalans är rubbad. Störningen är ungefär 0,75 W/m2. Så länge energibalansen är positiv värms jorden upp – ytterligare. För att stoppa ytterligare uppvärmning måste vi eliminera obalansen på 0,75 W/m2. Hittills har temperaturen stigit med 0,8 grader över förindustriell nivå. För att eliminera obalansen måste koldioxidhalten i atmosfären minska till 350 ppm. Ju snabbare desto bättre…

54 Hur bråttom är det? James Hansen: Om vi skulle stoppa alla koldioxidutsläpp nu omedelbart, så skulle atmosfärens halt av koldioxid återgå till 350 ppm runt år Men om vi skjuter på ett sådant totalt stopp i 20 år så tar det 200 år längre tid för atmosfären att nå ner till 350 ppm. Lester Brown: Vi måste handla lika fort som om kriget var över oss.

55 Gör koldioxidutsläppen dyrare Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Både Hansen och Brown menar att utsläpp av koldioxid måste bli dyrare. Båda föreslår en omläggning av skattesystemet: Tax what you burn, not what you earn. Alltså: inför en stadigt stigande koldioxidskatt, men kompensera den med en skatteomläggning så att alla skatteintäkter återförs till allmänheten.

56 När Lester Brown var i Stockholm 2010 diskuterade vi livsstilsförändringar. Det finns en liten YouTube-film med Lesters syn på detta. Man hittar den på

57 Klockan går… Vi befinner oss i en kapplöpning mellan politiska och naturliga omslagspunkter. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Ingen vet hur mycket tid vi har kvar. Naturen avgör takten men vi kan inte se dess klocka. Hinner vi stänga alla kolkraftverk innan Grönlands istäcke kollapsar? Klarar vi att ta itu med orsakerna till de höga matpriserna och de sönderfallande staterna, innan själva civilisationen börjar brytas ner?

58 Norra ishavet Den tid vi har på oss förkortas av återkopplings- mekanismer, som förstärker klimatförändringen så att den förvärrar sig själv. Ex: - isarna minskar, då reflekteras mindre sol-ljus - permafrosten i Sibirien tinar och släpper ut metan - skogarna minskar på grund av bränder - haven absorberar mindre koldioxid när de blir varmare - markområden avger mer koldioxid när de blir varmare

59 Källa: Asgeir Sorteberg, (Bjerknes Center i Bergen) Norra ishavets sommar-is Sommarisens minsta omfattning 1979 – 1990 (i genomsnitt)

60 Sommarisens utbredning i Norra ishavet i september 2011

61 Sommarisens utbredning i Norra ishavet 6 september 2012 På kontinentalsockeln ligger enorma mängder metanhydrat, som är fruset metan.

62 Om att hejda sig i tid Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko Det finns en skrämmande parallell mellan sumerernas civilisation som gick under för 4000 år sedan och vår. Sumererna hade ett förbluffande högtstående samhälle, med ett sinnrikt bevattningssystem som möjliggjorde ett enastående spannmålsöverskott. Men det gick under – av livsmedelsbrist.

63 Om att hejda sig i tid Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko Lester Brown påpekar att vår civilisation hotas av samma öde. Sumererna gick under på grund av en mycket liten förändring i marken. Deras bevattning höjde salthalten i jorden och gjorde åkrarna obrukbara. Men vårt samhälle riskerar att gå under för att vi skapat en mycket liten förändring i luften. Vår förbränning höjer koldioxidhalten i atmosfären och rubbar klimatet. 50

64 Hur kan man komma igång? Att rädda civilisationen är ingen soffliggarsport. Lester R. Brown Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko Gör din insats Steg-för-steg - Läs första och sista kapitlet i Civilisationens väg – och prata med alla om den. - Byt elbolag till Bra miljöval eller köp andelar i vindkraftverk. - Ta upp klimatfrågan i din organisation. - Kör mindre bil och sluta flyga. - Handla mer rättvisemärkt och KRAV-märkt och minska din köttkonsumtion.

65 Valet är vårt Skall vi fortsätta med ”business-as-usual”, d.v.s. med en ekonomi som förstör naturens ekosystem tills vi utplånar oss själva? Photo Credit: iStockPhoto / kycstudio Eller... skall vi använda Plan B och bli den generation som lägger om riktningen och ser till att hållbara framsteg räddar civilisationen? Valet är vårt, men det kommer att vara avgörande för livet på jorden i all framtid.

66 Photo Credit: iStockPhoto / kycstudio Kanske kan du då svara: “Jag tog varningarna på allvar, tänkte på dig och gjorde allt som stod i min makt.” - Och vi hoppas att din lista på vad du gjorde blir lång och utförlig och att ditt barnbarn kommer att tänka på dig med stolthet och tacksamhet. Välj ett svar att ha till hands som du är stolt över, när ditt barnbarn en dag frågar: - Vad gjorde du för att hindra katastrofen? Till sist…

67 Mer om Plan B finns på Mer av James Hansen finns på Denna presentation kan laddas ner på (Anteckna dig gärna för vårt nyhetsbrev)

68 Källa: Koldioxidutsläpp per värme-enhet Trä ger större koldioxidutsläpp än kol vid förbränning för värmeproduktion. Men om trävaran kom från levande träd har man samtidigt tagit bort den kolsänka som trädet utgjorde. Och om man använde kalhuggning har man i själva avverknings- processen orsakat koldioxidutsläpp som en ny liten planta behöver 30 år för att binda. Men vi har högst 20 år på oss… Först om 30 år kan det nya växande trädet i så fall börja binda den koldioxid som vi släppte ut när vi eldade upp det. Och då tar det 70 år till att binda själva trädets kolmassa. Ved är inget förnybart bränsle på kort sikt.


Ladda ner ppt "Kort presentation av Plan B av Lester R. Brown (I vår version) Doris Norrgård Almström Lars Almström www.svenskaplanb.se."

Liknande presentationer


Google-annonser