Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kort presentation av Plan B

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kort presentation av Plan B"— Presentationens avskrift:

1 Kort presentation av Plan B
av Lester R. Brown (I vår version) Doris Norrgård Almström Lars Almström 1

2 Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing

3 Första boken 1963: Man, Land and Food
Worldwatch Institute 1974 50 böcker 40 språk Earth Policy Institute 2001 Hedersdoktor vid 25 universitet Civilisationens väg på svenska 2011

4

5 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
Lärdomar från Kina Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand 2030 kan inkomsterna per person i Kina ha nått samma nivå som i dagens USA. Om kineserna då har samma konsumtionsmönster som amerikanerna har idag skulle Kina: - konsumera dubbelt så mycket papper som världen idag - ha 1100 miljoner bilar (Nu finns det 1000 miljoner totalt) - behöva asfaltera en area lika stor som hela risodlingen - förbruka 98 miljoner fat olja/dag (Nu 87 miljoner totalt)

6 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
Lärdomar från Kina Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand En sådan utveckling kommer inte att hålla för Kina - och inte för Indien - och inte heller för oss - när alla konsumenter ska konkurrera på världsmarknaden om alla varor. Kort sagt: Plan A, alltså business-as-usual, kommer inte att kunna fortsätta länge till.

7

8 Möjligheterna och hoten
Civilisationen är illa ute Vi kan Jordens resurser överutnyttjas Stabilisera folkmängden och utrota fattigdomen Ekosystemen överbelastas Återställa jordens ekologiska system (och kostnaden är liten) Matbrist Oljebrist Stabilisera klimatet Klimatförändring Alla lösningar som behövs finns Sönderfallande stater Men det är mycket bråttom 8 8 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

9

10 Ekonomerna tror på en ljus framtid
Den globala ekonomin har nästan tiodubblats sedan år 1950. Global BNP, Därför förutspår världens ekonomer vanligen 3 % årlig tillväxt. De tror nämligen gärna att gångna tiders starka ekonomiska utveckling betyder att också framtiden kommer att vara ljus. 10 10 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

11 Men vi är på väg mot en avgrund
Forskarna inom naturvetenskaperna ser att vårt sätt att leva förstör ekonomins naturliga grundvalar. Mänskligheten överskrider de naturliga gränserna för grundvattnen, jordarna, fiskbestånden, skogarna och atmosfären. I system efter system tar vi ut mer än vad naturen tål. Hur kan vi tro att ett ekonomiskt system som förstör sina naturliga grundvalar bara kan fortsätta växa? 11 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

12 Varför blir vi inte rädda?
Dan Gilbert, som är professor i psykologi vid Harvard, svarar så här: Människor reagerar starkast: När det är andra människor som gör nåt. När vi blir moraliskt upprörda. När förändringen är plötslig och drabbar nu genast. - Men inget av dessa villkor gäller det som hotar oss nu. (http://vimeo.com/ )

13 Civilisationen har aldrig varit så illa ute
En uppsjö av samverkande trender hotar att kasta oss ut i ekonomiskt och politiskt kaos. Den extrema värmeböljan i Ryssland och den rekordstora översvämningen i Pakistan år 2010 var tidiga varningar av vad som väntar oss om vi fortsätter med business-as-usual. Photo Credit: iStockPhoto / jgareri

14 Photo Credit: iStockPhoto / Brasil2
Sommaren i Ryssland 2010 Varje dag i början av augusti startade nya bränder. Kostnaderna för skogsskador och åter-ställning blev cirka 300 miljarder dollar. Värmeböljan och luftföroreningarna krävde mer än liv. Den ryska spannmålsskörden minskade med 40 % till 60 miljoner ton. 14 Photo Credit: iStockPhoto / Brasil2

15 Livsmedelsfrågan är viktigast
Lester Brown varnar för att livsmedelstillgången kan vara den svaga länken till och med för vår moderna civilisation. Antalet hungrande i världen har börjat öka igen. År 2009 översteg detta antal 1 miljard. Matpriserna stiger igen. Orsaken är långsiktiga trender i utbud och efterfrågan. 15 Photo Credit: iStockPhoto / Claudiad

16 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
Efterfrågan ökar Jordens befolkning ökar med 80 miljoner varje år. Runt 3 miljarder människor försöker klättra uppför näringskedjan och äta mer köttprodukter som produceras av spannmål. Livsmedel står numera mot fordonsbränslen: När produktionen av biobränslen ökar måste människorna konkurrera med bilarna om skördarna. 16 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

17 Majs som omvandlas till bränsle-etanol i USA 1980-2010
Livsmedel ställs mot bränsle Majs som omvandlas till bränsle-etanol i USA Ökande oljepriser har gjort det lönsamt att omvandla spannmål till bränsle. 2011 användes 30 % av USAs spannmålsskörd till etanolproduktion. Om USA omvandlade hela sin spannmålsskörd till etanol skulle det bara räcka till 18 % av USAs bränslebehov. Photo Credit: iStockPhoto / Dave Huss

18 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
Utbudet begränsas Skördarnas avkastning ökar långsammare. Åkermark förloras till andra användnings- områden. Öknarna brer ut sig. Grundvattnen och floderna överutnyttjas. Extremt väder och stigande temperaturer hotar skördarna. (Pakistan & Ryssland) Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

19 Ett skakande fall: Saudiarabien
Saudiarabien har kraftigt subventionerat veteproduktionen och därigenom varit självförsörjande i mer än 20 år. Med oljeborrningstekniker kunde man bevattna öknen från en akvifär som inte fylls på. År 2008 meddelade man att akvifären var nästan tömd och att veteproduktionen måste fasas ut helt senast år 2016. Saudiarabien kommer att tvingas importera all spannmål till sin befolkning på 30 miljoner. 19 Photo Credit: NASA

20 Sönderfallande stater
Matbrist, befolkningstillväxt och minskande naturresurser ökar pressen på regeringarna i svaga stater och de tenderar att falla sönder. Hur många kollapsande stater tål civilisationen innan den också börjar falla sönder? Sedan år 1988 har Rotary International bidragit med imponerande 800 miljoner dollar till detta projekt. Sponsrad av denna sammanslutning har Global Polio Eradication Initiative kunnat bidra till att antalet insjuknade i polio i världen sjönk från ungefär om året 1988 till under 700 år 2003. År 2003 återstod det bara några få fickor av polio, de flesta i Nigeria, Indien, Pakistan, Niger, Tchad och Burkina Faso. Då stoppades emellertid vaccinationerna i några av de till övervägande del muslimska delstaterna i norra Nigeria på grund av ett rykte om att vaccinering kunde skapa sterilitet eller sprida AIDS. Mot slutet av år 2004, sedan den felaktiga informationen hade rättats till, återupptogs Men under uppehållet hade polion etablerat sig igen i åtskilliga länder, vilket medförde att det totala antalet infekterade år 2006 åter stigit till nästan 2000 Trots dessa bakslag startade det internationella samfundet i början av 2009 ett nytt större åtgärdspaket för att utrota polion. Detta är en 630 mil-joner dollars satsning från Gates Foundation, Rotary International och regeringarna i Storbritannien och Tyskland. Paul Harris föddes 1868 i den lilla staden Racine i Wisconsin 20 20 Photo Credit: iStockPhoto / William Walsh

21 De 20 värst drabbade sönderfallande staterna jämfört med de 20 starkaste på listan

22 Födseltal, antal barn per kvinna

23 Andel av befolkningen som är under 30 år (%)

24 Antal döda per 1000 levande födda
Barnadödlighet 2010 Antal döda per 1000 levande födda

25 Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough
Plan B har fyra mål Stabilisera folkmängden. Utrota fattigdomen. Återställa jordens ekologiska system, som ju är ekonomins bas. Stabilisera klimatet genom att minska koldioxidutsläppen med 80 % till år 2020. Om vi missar ett enda av dessa mål, så kommer vi troligen att missa alla. 25 Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough

26 (Paul Hawken, till en avgångsklass vid collage)
”Först slår vi fast vad som måste göras. Sedan gör vi det. Och först därefter frågar vi om det är möjligt.” (Paul Hawken, till en avgångsklass vid collage) Se filmen Blessed Unrest på YouTube.

27 Stabilisera folkmängden och utrota fattigdomen
Allmän grundläggande utbildning Avskaffande av analfabetism bland vuxna Skollunchprogram i de 44 fattigaste länderna Mödra- och barnavårdsinsatser i de 44 fattigaste länderna 800 miljoner vuxna analfabeter Reproduktiv hälsa och familjeplanering Allmän grundläggande hälsovård Årliga tilläggsanslag, totalt: 75 miljarder dollar 27 Photo Credit: iStockPhoto / Wallenrock

28 Photo Credit:: Fundacion Zoobreviven
Återställa jorden Återställa jordens ekologiska system, som ju är ekonomins bas. Plantera träd och återställa skogar Bevara och bygga upp jordar Skydda den biologiska mångfalden Återställa fiskbestånden Stabilisera grundvattnen Plantera träd för att binda koldioxid Årliga tilläggsanslag, totalt: 110 miljarder dollar 28 Photo Credit:: Fundacion Zoobreviven

29 Plan B-budgeten Årliga tilläggsanslag som behövs (miljarder dollar)
Grundläggande sociala mål 75 Återställande av jorden 110 Total Plan B-budget 185 Dessa kostnader motsvarar en åttondel av världens årliga militärutgifter... 29 Photo Credit: iStockPhoto / Achim Prill

30 Pakistans översvämning 2010
lade 1/5 av landet under vatten dödade 2000 människor och 1 miljon boskapsdjur förstörde 2 miljoner hem skadade eller förstörde grödor på 2,4 miljoner hektar spolade bort vägar och broar Pakistan är ett exempel på hur de sociala och ekonomiska trender som vi står inför kan samverka – med farliga konsekvenser. 30 30 Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather

31 Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather
Pakistan 2010 – bakgrund Befolkningen växer ohejdat och boskaps-hjordarna också. Människor och djur har skalat bort Pakistans naturliga växttäcke. 90 % av de ursprungliga skogarna i Indus dalgång är borta. Temperaturen satte ett nytt rekord för Asien: 53 grader Celsius. Avsmältningen från Himalayas glaciärer satte nya rekord. 31 Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather

32 Pakistans översvämning 2010
Pakistan 2010 – bakgrund Pakistans översvämning 2010 För 20 år sedan, eller lite mer, valde Pakistan att definiera säkerhet främst i militära termer. När man borde ha investerat i att återskapa skog och skydda matjord, i utbildning och familjeplanering, bytte man bort dessa åtgärder mot upp-rustning och militär kapacitet. År 1990 var de militära utgifterna 15 gånger större än utgifterna för utbildning och 44 gånger större än utgifterna för sjukvård och familjeplanering. För drygt 20 år sedan valde Pakistan att definiera säkerhet främst i militära termer. När man borde ha investerat i att återskapa skog och skydda matjord, i utbildning och familjeplanering, bytte man bort dessa åtgärder mot upprustning och militär kapacitet. Följden är att Pakistan nu är en fattig, överbefolkad kärnvapen-makt med förstörd miljö, där 60 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva. År 1990 var de militära utgifterna 15 gånger större än utgifterna för utbildning och 44 gånger större än utgifterna för sjukvård och familjeplanering. Vi kan skaka på huvudet åt sådan mänsklig dumhet, men är vi själva bättre? I Sverige lägger vi 40 miljarder kronor om året på vår egen militär, när vi istället borde vara ett ledande exempel på vad en utvecklad stat kan göra för att rädda civilisationen. Våra politiker, journalister och lärare blundar, i stället för att rädda våra barns och barnbarns framtid. Följden är att Pakistan nu är en fattig, överbefolkad kärnvapenmakt med förstörd miljö, där 60 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva. 30 32 Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather

33 Pakistans översvämning 2010
För 20 år sedan, eller lite mer, valde Pakistan att definiera säkerhet främst i militära termer. När man borde ha investerat i att återskapa skog och skydda matjord, i utbildning och familjeplanering, bytte man bort dessa åtgärder mot upp-rustning och militär kapacitet. År 1990 var de militära utgifterna 15 gånger större än utgifterna för utbildning och 44 gånger större än utgifterna för sjukvård och familjeplanering. Vi kan skaka på huvudet åt sådan mänsklig dumhet, men är vi själva så mycket bättre? I Sverige lägger vi 40 miljarder kronor om året på vår egen militär, när vi istället borde vara ett ledande exempel på vad en utvecklad stat kan göra för att rädda civilisationen. Följden är att Pakistan nu är en fattig, överbefolkad kärnvapen-makt med förstörd miljö, där 60 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva. Pressmeddelande : I budgetpropositionen för 2013 kommer regeringen att föreslå att Försvarsmaktens anslag ökar med 300 miljoner kronor 2013 och 2014 och därefter 200 miljoner kronor årligen. OECD:s Simon Upton, tidigare miljöminister i Nya Zeeland och nu chef för OECD:s klimatarbete: Men även i Sverige subventioneras alltså fossila bränslen, 23 miljarder kronor under 2010 enligt OECD. Och vi lägger 23 miljarder kr varje år på att subventionera fossil energi (enligt OECD). Vi kan skaka på huvudet åt sådan mänsklig dumhet, men är vi själva bättre? I Sverige lägger vi 40 miljarder kronor om året på vår egen militär, när vi istället borde vara ett ledande exempel på vad en utvecklad stat kan göra för att rädda civilisationen. Våra politiker, journalister och lärare blundar, i stället för att rädda våra barns och barnbarns framtid. 33 Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather

34 Vi måste omdefiniera “säkerhet”
Världen har ett arv från det förra seklet att säkerhet kan uttryckas i militära termer. Men de värsta hoten mot vår säkerhet är inte längre militära. Klimatförändring, vattenbrist, tilltagande hunger och kollapsande stater: detta är de nya hoten mot vår säkerhet. Vår viktigaste uppgift är därför att prioritera om bland de statliga utgifterna och öka anslagen till sådant som möter dessa nya faror. Photo Credit: iStockPhoto / kryczka

35 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
Klimatförändringen Människan har funnits i år och under hela denna tid har atmosfärens halt av koldioxid legat under 280 ppm - ända fram tills industrialiseringen startade för några hundra år sedan. Sedan dess har förbränningen av fossila bränslen höjt koldioxidhalten till dagens rekordnivå, 392 ppm. Det är denna höjda koldioxidhalt i atmosfären som driver klimatförändringen. 35 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

36 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
Klimatförändringen Det är inte våra nya utsläpp som orsakar dagens klimatförändring, utan alla de utsläpp som redan har gjorts. Alltså kan man inte stoppa klimatförändringen genom små nedskärningar i våra nya utsläpp. Vi måste sänka koldioxidhalten i atmosfären – från dagens nivå 392 ppm till 350 ppm. Men hur ska det gå till? 36 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

37 0,9 Gt kol/år Atmosfären 50 % 5,0 Gt kol/år Land 26 % 2,6 Gt kol/år
Hav 24 % 2,4 Gt kol/år 9,1 Gt kol/år GCP: De mänskliga koldioxidutsläppens öde (2010) uppdaterad från Canadell et al. 2007, PNAS 37

38 0,9 Gt kol/år Land 2,6 Gt kol/år 9,1 Gt kol/år Hav 2,4 Gt kol/år 38
GCP: De mänskliga koldioxidutsläppens öde (2010) uppdaterad från Canadell et al. 2007, PNAS 38

39 Atmosfären - 3 Gt kol/år Land 2,6 Gt kol/år 2 Gt kol/år Hav
GCP: De mänskliga koldioxidutsläppens öde (2010) uppdaterad från Canadell et al. 2007, PNAS 39

40 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
Klimatförändringen Alltså: land och hav kan bara ta hand om hälften av alla nya utsläpp. Resten hamnar i atmosfären. Vi måste skära ner våra nya utsläpp med mer än hälften, så att land och hav kan binda mer än våra nya utsläpp: först då minskar koldioxidhalten i atmosfären. Men så länge vi bara skär ner våra nya utsläpp med % kommer halten koldioxid i atmosfären att fort-sätta att öka och driva på klimatförändringen ytterligare. Jorden är redan för varm – och tiden är den knappaste resursen av alla. 40 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

41 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
Smältande is Havet stiger: Landisarna på Grönland och Västantarktis smälter i en allt snabbare takt. Tillsammans innehåller de tillräckligt mycket vatten för att höja havet med 12 meter. En havshöjning på 2 meter skulle kunna inträffa före år 2100. Men redan 1 meters havshöjning skulle översvämma viktiga jordbruksområden och skapa kaos i livsmedelsförsörjningen. Klimatförändringen hotar att leda till livsmedelsbrist, kaos och gigantiska flyktingströmmar. 41 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

42 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
Smältande is Bergsglaciärerna i hela världen smälter bort snabbt. Himalayas glaciärer förser Asiens stora floder med vatten under den torra årstiden, vilket är livsviktigt för jordbruket. Om dessa glaciärer fortsätter att smälta i dagens takt kan floder som Gula floden, Chang Jiang, Ganges och Indus torka ut under torrperioden och vete- och risskördarna minska drastiskt. 42 42 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

43 Vi kan stabilisera klimatet
Skär ner de globala nettoutsläppen av koldioxid med 80 % före år 2020. Tre delmål: Förbättra energieffektiviteten och strukturera om transportsystemen. Stoppa avskogningen och plantera träd för att binda koldioxid. Byt ut fossila bränslen mot förnybara. Då kan vi förhindra att den globala koldioxidhalten överstiger 400 ppm och på så sätt minimera den kommande temperaturhöjningen. 43 Photo Credit: iStockPhoto / Grafissimo

44 Förbättra energieffektiviteten
Bättre isolering i byggnader kan skära ner energibehovet med %. Lågenergibelysning kan spara energi motsvarande kolkraftverk. (Totalt finns det cirka 2800.) Med ständigt växande krav på apparater och vitvaror kan man spara lika mycket. Industrin kan minska energibehoven kraftigt för de värsta utsläpparna. Omläggning av transportsystemet mot mera järnväg, spårväg och snabba busslinjer ger stora energivinster. 44 Photo Credit: iStockPhoto / James Jones

45 Stoppa nettoavskogningen och plantera träd
Om vi planterar träd och inför mer skonsam jordbearbetning och markanvändning kan vi både stabilisera jordarna och binda kol. 45 Photo Credit: iStockPhoto / AVTG

46 Byt ut fossila bränslen mot förnybara
Vind Sol Geotermisk energi Andra: småskalig vattenkraft, våg- och tidvattenkraft, vissa typer av biomassa 46 Photo Credit: iStockPhoto / Gary Milner

47 Installerad vindkraftskapacitet i världen, 1980-2008
Hörnsten i Plan B. Installerad vindkraftskapacitet i världen, Förekommer rikligt: Norddakota, Kansas och Texas skulle ensamma klara hela USAs energibehov. Finns i varje land. Blir allt billigare. Kina investerar mest av alla stater i vind. Vindkraft på land skulle kunna generera 40 gånger mer elektricitet än vad världen idag förbrukar ifrån alla slags källor sammanlagt. (Enligt USAs National Academy of Sciences.) 47 Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough

48 Världens samlade produktion av solceller 1975-2008
Solkraft Världens samlade produktion av solceller Solceller, solvärme- kraftverk och solfångare för värme och varmvatten. Den solenergi som träffar jorden på bara 1 timme motsvarar det globala energibehovet för ett helt år. 48 Photo Credit: iStockPhoto / Ekaterina Romanova

49 Photo Credit: iStockPhoto / Xiaofeng Luo
Geotermisk energi Värmen i jordskorpans översta 10 km innehåller gånger så mycket energi som de totala globala reserverna av olja och gas. Alla länder som ligger vid plattgränser kan utnyttja denna energiform. 49 Photo Credit: iStockPhoto / Xiaofeng Luo

50 James Hansen är en av världens främsta klimatforskare
James Hansen är en av världens främsta klimatforskare. Han är chef för NASAs Goddard Institute for Space Studies (GISS) och medlem av USAs högsta vetenskapliga råd National Academy of Sciences. Hansen anser att vi fortfarande kan stoppa klimatförändringen OM vi:   a) lägger ner alla kolkraftverk i jämn takt från nu till år Då ska hälften vara borta år 2020.   b) nöjer oss med att utvinna den konventionella oljan och gasen, dvs avstår från utvinning ur oljesand, eller på stora djup, eller i hittills orörda områden.     c) planterar miljarder träd för att binda koldioxid ur atmosfären.

51 Hansen är forskaren som själv deltar aktivt i protester – t. ex
Hansen är forskaren som själv deltar aktivt i protester – t.ex. mot kolkraftverk och oljeutvinning från tjärsand. Han har berättat att han inte vill att att hans barnbarn en dag ska säga: ’morfar visste hur det skulle gå – men han gjorde inget’. Hansen menar att de senaste mätningarna av isarnas avsmältning visar att flera meters havshöjning före år 2100 är fullt möjligt. Lester Brown: Redan 1 meters havshöjning skulle skapa kaos i världens livsmedelsförsörjning.   51

52 Beror den senaste tidens svåra torka på klimatförändringen?
Hansens forskargrupp har nyligen publicerat en rapport som handlar om detta. Under basperioden drabbades högst 0,2 % av landarean av extremt varma somrar. Men numera drabbas nästan 10 % av landarean av extremt varma somrar. Detta är ett resultat av klimatförändringen. Just detta ÄR klimatförändring, när vi få sådana förändrade mönster i verkligheten.

53 Jordens energibalans är rubbad. Störningen är ungefär 0,75 W/m2.
Så länge energibalansen är positiv värms jorden upp – ytterligare. Hittills har temperaturen stigit med 0,8 grader över förindustriell nivå. För att stoppa ytterligare uppvärmning måste vi eliminera obalansen på 0,75 W/m2. För att eliminera obalansen måste koldioxidhalten i atmosfären minska till 350 ppm. Ju snabbare desto bättre…

54 Hur bråttom är det? Lester Brown: Vi måste handla lika fort som om kriget var över oss. James Hansen: Om vi skulle stoppa alla koldioxidutsläpp nu omedelbart, så skulle atmosfärens halt av koldioxid återgå till 350 ppm runt år 2050. Men om vi skjuter på ett sådant totalt stopp i 20 år så tar det 200 år längre tid för atmosfären att nå ner till 350 ppm.

55 Gör koldioxidutsläppen dyrare
Både Hansen och Brown menar att utsläpp av koldioxid måste bli dyrare. Båda föreslår en omläggning av skattesystemet: Tax what you burn, not what you earn. Alltså: inför en stadigt stigande koldioxidskatt, men kompensera den med en skatteomläggning så att alla skatteintäkter återförs till allmänheten. 55 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

56 När Lester Brown var i Stockholm 2010 diskuterade vi
När Lester Brown var i Stockholm 2010 diskuterade vi livsstilsförändringar. Det finns en liten YouTube-film med Lesters syn på detta. Man hittar den på

57 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand
Klockan går… Vi befinner oss i en kapplöpning mellan politiska och naturliga omslagspunkter. Ingen vet hur mycket tid vi har kvar. Naturen avgör takten men vi kan inte se dess klocka. Klarar vi att ta itu med orsakerna till de höga matpriserna och de sönderfallande staterna, innan själva civilisationen börjar brytas ner? Hinner vi stänga alla kolkraftverk innan Grönlands istäcke kollapsar? 57 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

58 Den tid vi har på oss förkortas av återkopplings-
mekanismer, som förstärker klimatförändringen så att den förvärrar sig själv. Ex: - isarna minskar, då reflekteras mindre sol-ljus - permafrosten i Sibirien tinar och släpper ut metan - skogarna minskar på grund av bränder - haven absorberar mindre koldioxid när de blir varmare - markområden avger mer koldioxid när de blir varmare Norra ishavet

59 Källa: Asgeir Sorteberg, (Bjerknes Center i Bergen)
Norra ishavets sommar-is Sommarisens minsta omfattning 1979 – 1990 (i genomsnitt) Källa: Asgeir Sorteberg, (Bjerknes Center i Bergen)

60 Sommarisens utbredning i Norra ishavet i september 2011
Orange linje är medianen

61 Sommarisens utbredning i Norra ishavet 6 september 2012
På kontinentalsockeln ligger enorma mängder metanhydrat, som är fruset metan. Orange linje är medianen

62 Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko
Om att hejda sig i tid Det finns en skrämmande parallell mellan sumerernas civilisation som gick under för 4000 år sedan och vår. Sumererna hade ett förbluffande högtstående samhälle, med ett sinnrikt bevattningssystem som möjliggjorde ett enastående spannmålsöverskott. Men det gick under – av livsmedelsbrist. 62 Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko

63 Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko
Om att hejda sig i tid Lester Brown påpekar att vår civilisation hotas av samma öde. Sumererna gick under på grund av en mycket liten förändring i marken. Deras bevattning höjde salthalten i jorden och gjorde åkrarna obrukbara. Men vårt samhälle riskerar att gå under för att vi skapat en mycket liten förändring i luften. Vår förbränning höjer koldioxidhalten i atmosfären och rubbar klimatet. 50 63 Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko

64 Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko
Hur kan man komma igång? Att rädda civilisationen är ingen soffliggarsport. Lester R. Brown Gör din insats Steg-för-steg Läs första och sista kapitlet i Civilisationens väg – och prata med alla om den. Byt elbolag till Bra miljöval eller köp andelar i vindkraftverk. Handla mer rättvisemärkt och KRAV-märkt och minska din köttkonsumtion. Kör mindre bil och sluta flyga. Ta upp klimatfrågan i din organisation. 64 Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko

65 Photo Credit: iStockPhoto / kycstudio
Valet är vårt Skall vi fortsätta med ”business-as-usual”, d.v.s. med en ekonomi som förstör naturens ekosystem tills vi utplånar oss själva? Eller... skall vi använda Plan B och bli den generation som lägger om riktningen och ser till att hållbara framsteg räddar civilisationen? Valet är vårt, men det kommer att vara avgörande för livet på jorden i all framtid. 65 Photo Credit: iStockPhoto / kycstudio

66 Photo Credit: iStockPhoto / kycstudio
Till sist… Välj ett svar att ha till hands som du är stolt över, när ditt barnbarn en dag frågar: - Vad gjorde du för att hindra katastrofen? Kanske kan du då svara: “Jag tog varningarna på allvar, tänkte på dig och gjorde allt som stod i min makt.” - Och vi hoppas att din lista på vad du gjorde blir lång och utförlig och att ditt barnbarn kommer att tänka på dig med stolthet och tacksamhet. 66 Photo Credit: iStockPhoto / kycstudio

67 Mer om Plan B finns på www.svenskaplanb.se
Mer av James Hansen finns på Denna presentation kan laddas ner på (Anteckna dig gärna för vårt nyhetsbrev)

68 Källa: www.iea.lth.se/ephu/EPHU_3_110325.pdf
Koldioxidutsläpp per värme-enhet Trä ger större koldioxidutsläpp än kol vid förbränning för värmeproduktion. Men om trävaran kom från levande träd har man samtidigt tagit bort den kolsänka som trädet utgjorde. Och om man använde kalhuggning har man i själva avverknings- processen orsakat koldioxidutsläpp som en ny liten planta behöver 30 år för att binda. Källa: 30 för att binda kolet: enl professor Anders Lindroth Först om 30 år kan det nya växande trädet i så fall börja binda den koldioxid som vi släppte ut när vi eldade upp det. Och då tar det 70 år till att binda själva trädets kolmassa. Men vi har högst 20 år på oss… Ved är inget förnybart bränsle på kort sikt. Källa:


Ladda ner ppt "Kort presentation av Plan B"

Liknande presentationer


Google-annonser