Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Linda Petersson, 2012 lin.petersson@gmail.com Utvecklingsstörning och autism från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik Linda Petersson, 2012 lin.petersson@gmail.com.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Linda Petersson, 2012 lin.petersson@gmail.com Utvecklingsstörning och autism från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik Linda Petersson, 2012 lin.petersson@gmail.com."— Presentationens avskrift:

1 Linda Petersson, 2012 lin.petersson@gmail.com
Utvecklingsstörning och autism från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik Linda Petersson, 2012

2 www.pedagogisktperspektiv.se info@pedagogisktperspektiv.se
Linda Petersson 2012 ©

3 Funktionsnedsättning/funktionshinder
Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionshinder bestäms av både funktionsnedsättningen hos en individ och de krav på den aktuella funktionen som ställs i en viss livssituation det vill säga skillnaden mellan krav och förmåga. (WHO) Funktionshinder är inte något som en person har; utan det är miljön som är funktionshindrande... Linda Petersson 2012 ©

4 Begrepp Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Begåvningshandikapp
Kognitiva funktionshinder Mental retadation Intellektuella funktionsnedsättningar Agnes är utvecklingsstörd, Agnes är autist... Agnes är en människa, en person som har ..... Linda Petersson 2012 ©

5 Utvecklingsstörning IQ under 70 Tecken innan 18 år
Nedsättning i två av tre adaptiva färdigheter (DSM-IV) Ett funktionsnedsättning som karaktäriseras av en samtidig nedsättning i intelligens och adaptiva färdigheter inom minst två av tre följande områden: Akademiska färdigheter, sociala färdigheter och praktiska färdigheter. (American Association on Mental Retardation, 2002 Linda Petersson 2012 ©

6 Utvecklingsstörning/ intellektuellfunktionsnedsättning
Kognitiva eller intellektuella funktionsnedsättningar; störning i hjärnans utveckling, långsammare utveckling: Lindrig utvecklingsstörning Måttlig utvecklingsstörning Grav/svår utvecklingsstörning Linda Petersson 2012 ©

7 Autismspektrum: Autism (Autisktiskt Syndrom) Aspergersyndom
Genomgripnadestörning i utvecklingen; utan närmare specifikation: UNS/ PDD-NOS (pervasive developmental disorder). Desintegrativstörning (Retts syndrom) Linda Petersson 2012 ©

8 Isbergsteorin utveckling i socialkommunikation, repetitivt intresse/beteende
Det vi ser! Förstå att/hur ens beteende påverkar andra, se sig själv ur andras perspektiv, förstå andras/sina egna känslor, förstå oskrivna regler, generalisera, förstå socialkommunikation, korrigera sitt beteende/ lära av misstag/lära om, kontrollera sina impulser… Theory of Mind, Central Koherense, Exekutiva funktioner, Sinnesbearbetning Linda Petersson 2012 ©

9 Och om jag hade pratat om astma…
Linda Petersson 2012 ©

10 Linda Petersson 2012© Psykologiska teorier Theory of mind/mentalisering (Leslie, Frith, Baron-Cohen 1985) Att förstå att man själv och andra har ett tanke och känsloliv som styr beteendet i olika situationer. Joint attention (mundy & Sigman 1989) (Hobson 1989, 1999) Weak central coherence theory (Frith, 1989, 2003,Happe 1994, 1995)Förmågan att skapa ett centralt sammanhang, foga samman detaljer till helhet samt använda sig av sammanhang för förståelse. )

11 Psykologiska teorier Exekutiva funktioner (Ozonoff mfl 1991) Planeringsfunktionen, målinriktad i tanke och i handling. Empathizizing-systemizing theory (Baron-Cohen, 2009) Skillnaden mellan empatisering (lågt) och systematisering (högt). Förklarar sociala/kommunikativa begränsningar (låg empatisering) och begränsningar av intresse/repitativt beteende (högre systematisering) Linda Petersson 2012 ©

12 Theory of mind/Joint attention
Exekutiva funktioner Central coherens Empathizing/ Systemizing theory Sinnes Bearbetning Linda Petersson 2012 ©

13 Funktionsnedsättningen
Förstå vad andra vet, kan förväntas veta. Förstå att/hur ens beteende påverkar andra/ Se sig själv ur andras perspektiv. Förstå andras/sina egna känslor. Förstå oskrivna regler. Utläsa ett sammanhangs betydelse, använda sammanhang för att förstå. Förstå abstraktioner Generalisera Förstå kommunikation Fatta beslut och välja Korrigera sitt beteende/ lära av misstag/lära om Kontrollera sina impulser Vara flexibel Organisera, planera och sätta igång Dela uppmärksamhet Sinnes bearbetningen -hyper Sinnes bearbetningen –hypo Linda Petersson 2012 ©

14 Nyckelbegrepp De kognitiva funktionsnedsättningarna (Theory of Mind, Central koherens, Exekutiva funktioner) bygger på: Förmågan att uppfatta och använda helheter samt sammanhang; Kontext/ sammanhangsförståelse Förmågan att föreställa sig; Föreställningsförmåga Contextblindness/mindblindness; ingen avsaknad men annorlunda. (Vermuelen, Peter) Nämna Peter Vermeulen som källa. Prata om blindhet som et sätt att förklara… Linda Petersson 2012 © 14

15

16 Samordning av intryck Att ta in och bearbeta och samordna sinnesintryck Att skilja viktig information från oviktig omvärld Tolka Filtrera/samordna Handlar/reagerar utifrån tolkning Detta gör att det är svårt att ta in från flera kanaler samtidigt; Se på mig, Avbryter processen bearbetainfo. Lawson Monotopic. Hyper= Översvämmas av intryck kan inte sortera bort Hypo=Hjärnan tar in mindre intryck än normalt Fluktera mellan…. Vi har inte tolkningsrätt. Mitt sätt att tolka är OK och handlar därefter. Finns inte bara en sanning att uppfatta världen på… Elin gräs; borsta tänder, vilmer badkar. Linda Petersson 2012 © 16

17 sinnen Syn – visuell perception Hörsel – auditiv perception Lukt Smak
Balans- vestibulära sinnet Beröring – taktila sinnet Rörelsesinne/kroppssinne – kinestetisk perception Balans=och kroppshållning Kin= i vilken ställning man har kroppen samt muskel Syn:För mycket synintryck gör tt allt flyer ihop,svårt att läsa, mycket intryck- Solglasögon. Pojke bakom mjölkpaket. Hörsel: Svårt att prata med en person om det är flera omkring, svårt att koncentrera sig på ”små” ljud, svårt att sova vid små ljud,-öronkopor, freestyle Lukt:Gammalbok, människors doft Smak: Annorlunda smak upplevelser:svårt att tugga, äta blandad mat, stark, svag… Balans: Elin, Obehagligt med fysisk akt.svårt med backar, halt, långsam, bedöma avstånd.. Känsel: Elin, sömmar, tandborstning. Hud/naglar… Kin: Ramla av stolen, stänga dörren, duka, långsam och klumpig, måste titta när göra. Linda Petersson 2012 © 17

18 Utvecklingskurva Linda Petersson 2012 ©

19 Annorlunda hjärnfunktioner
Kognitiva funktionsnedsättningar Perceptuella funktionsnedsättningar bemötande/undervisning/anpassning/ Det synbara beteendet ”ovanför vattenytan” Det vi ser! När vi har kunskap måste vi också ta på oss att vara elevens förespråkare. Vi måste rannsaka oss själva och hur vårt bemötande påverkar personen. Vi har makten att vara de som påverkar positivt och stärker personers självkänsla men vi kan genom vårt bemötande också vara de som stjälper. Det är vårt val… Linda Petersson 2012 © 19

20 Kunskap om och förståelse för funktionsnedsättningen,
bakomliggande orsaker. Kunskap om och förståelse för den enskilde individen och hans/hennes sätt att tänka och förstå, personens utvecklingsprofil Individualisering, hjälpmedel, undervisningsmål, lärande, planer, IUP och samarbete… Linda Petersson 2012 ©

21 Informella bedömningar/kartläggningar - vad bedöma?
Förmågor/kunskaper (starka & svaga) Kommunikation (uttryckande & förståelse) Intresse Sinnesintryck Utveckling Motorik Stress /affektkänslighet Sätt att koppla av Hur förstår och lär sig personen Organisations förmåga Självständighet Problemlösningsförmåga Vilka redskap/hjälpmedel behöver vi utveckla för att personens funktionsnedsättningar ska bli kompenserade? Det som vi har frågetecken kring kan vi bedöma. Det är viktigt att vi ser till att det finns en balans i vardagen för personen. Det ska finnas roliga aktivitetr men också sådana som är helt OK, att landa i… Linda Petersson 2012 ©

22 Informell bedömning/kartläggning
Observationer Intervjuer/samtal med: Personen med funktionsnedsättning Föräldrar Personal Arrangerad bedömning Olika informella bedömningar, Lätt att glömma bort personer med autism, kan fråga på konktreta sätt e x dagbok vad som hänt under dagen. Vardagsbedömningar sådana vi gör hela tiden men det kan vara bra att ta steget utanför.. Linda Petersson 2012 ©

23 Kompensation för funktionsnedsättningarna
Ingen metod Redskap/verktyg för tänkande och lärande, för vardagen samt för oberoende och egen kontroll. Designade för den enskilde individen och dennes behov; Ställ alltid frågan VARFÖR Ta till vara på de starka sidorna Ge konkret information vilket skapar förutsättningar för att själv kunna förstå Ge möjlighet för att kunna påverka Utvecklas tillsammans med personen som använder det Finnas till hands när personen har behov av det ... Linda Petersson 2012 ©

24 Kontroll Egen kontroll Yttre kontroll ” Control is the death of optimism and possibility” Lovett, 2005 Linda Petersson 2012©

25 Kompensation för funktionsnedsättningarna
Individuella hjälpmedel -Begriplighet, sammanhang, kompensation, sinnesintryck Anpassningar miljö/rum -Sinnesintryck (perception), koncentration, framkomlighet Anpassningar lärande/krav -Innehåll, aktiviteter, mål -Kommunikation, sociala krav, meningsfullhet Anpassningar bemötande -Kunskap, förståelse, respekt, perspektiv, grundsyn Linda Petersson 2012 ©

26 Kompensation -sinneshjälpmedel
Linda Petersson 2012 ©

27 Rutiner Utveckla bra rutiner som underlättar självständighet och flexibilitet: Strategier och aktiviteter som ska utföras på samma sätt varje gång. Avveckla dåliga rutiner: Rutiner som personen själv skapar i brist på anpassningar och hjälpmedel som förhindrar el försvårar förändringar eller utveckling. Linda Petersson 2012©

28 Hjälpmedel Diktatur eller frihet? (Steven Degrieck, Lissabon 2003)
Linda Petersson 2012 ©

29 Att tänka på Målet: Att han/hon själv ska kunna förstå och dra egna slutsatser Inlärningsstrategi; vilket stöd och hur arbeta bort stödet Utvärdera; hans/hennes självständighet, hur förhåller jag mig? Linda Petersson 2012 ©

30 Utveckling/lärande Bra och effektiv lärande miljö : Säker /pålitlig
Välbefinnande Lugn Bra och effektivt innehåll för lärande: Relevant att lära sig Motiverande Förstår Linda Petersson 2012 ©

31 Utveckling och lärande:
Individualisering = bedömningar Lärande strategier Aktiviteter Upplevelser Kommunikation Sätt att koppla av Något att göra Omväxling Utmaningar Fysisk aktivitet .... begripligt, intressant, lusfyllt, meningsfullt! Linda Petersson 2012 ©

32 Mål Kan innebära: Att barnet/eleven/personen utvecklar en ny förmåga, lär sig något nytt Att barnet/eleven /personen oftare eller i flera situationer använder en förmåga som redan finns Att barnet/eleven/personen får tillgång till upplevelser där syftet är att skaffa sig nya erfarenheter Att barnet/eleven/personen blir ännu bättre på något man redan kan Att må bra Att ha roligt Linda Petersson 2012 ©

33 Som hjälp att arbeta med mål/lärande
Vem valde målet? Verksamheten eller personen själv? Eller något däremellan? Hur användbart är målet i verkligheten? Hur konkret är målet? Är målet kompenserande eller korrigerande? Hur lätt är det för personen att uppnå målet? Bygger målen på intressen, styrkor… eller (Idé: Peter Vermuelen) Tänk på mål i mindre steg, delmoment. Utvärderingar mycket viktiga: vad fungerade bra/varför är målet uppnått? Eller motsatsen.. Inlärningsstrategi, hur lär sig personen? Samarbete Föräldrar och personal =4 Personen med autism =5 Verksamheten =1,Personalgruppen =2, Föräldrar =3, Föräldrar och personal =4, Personen med autism =5 Obsservera, Prova olika saker, Sortera, Frågeformulär, Betygsätta,Utvärdera Hur användbart är målet i den verkliga världen?,Kommer målet att öka hans/hennes oberoende?,Kommer målet att öka hans/hennes grad av kontroll? Vad innebär målet?,Vad är det han/hon ska göra?,Förstår personen målet?, Förstår du målet? Bara korrigerande =1, Både korrigerande och kompensation= 3, Bara kompensation= 5 Attraktiva mål, aktiviteter, På väg att lära sig, Intressen, Styrkor Linda Petersson 2012 ©

34 Demokrati/delaktighet lagar och konventioner
Regeringsformen: Varje medborgare är grundlagsskyddad mot frihetsberövningar och andra frihetsinskränkningar. Frihetsinskränkningar eller tvång får inte företas, dessa handlingar är straffbelagda enligt brottsbalken. Linda Petersson 2012 ©

35 Demokrati/delaktighet lagar och konventioner:
FN:s barnkonvention FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Skollag, läroplan, kursplan LSS Socialtjänstlag Diskrimineringslagen Linda Petersson 2012 ©

36 FNs Barnkonvention, www.unicef.se
Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Verksamheterna ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. Lagen mot kränkande behandling, Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. FNs Barnkonvention, Linda Petersson 2012 ©

37 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning; konventionens principer är följande; Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende Icke-diskriminering Fullständigt och faktiskt deltagande i samhället Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten Linda Petersson 2012 ©

38 Forts. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning; konventionens principer är följande; Lika möjligheter Tillgänglighet Jämställdhet mellan kvinnor och män, samt Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktions-hindrade barns rätt att bevara sin identitet. Linda Petersson 2012 ©

39 ”Era”elever/barn/ungdomar/vuxna har rätt...
Att mötas av en omgivning som har kunskap (generell & om enskilda personen), förståelse och empati. Att bli respekterad och känna egenvärde Att mötas av en omgivning som reflekterar över och utvärderar sitt bemötande Att mötas av en omgivning som ser tillit och bra relationer som en grund för lärande och positiv utveckling Att ha en hög grad av egen kontroll Att ha hjälpmedel och anpassningar som är designade utifrån den enskilda individen Linda Petersson 2012 ©

40 Era elever/barn/ungdomar/vuxna har rätt till...
Meningsfullt, motiverande och intressant lärande Meningsfulla, motiverande och intressanta aktiviteter Att ha ett rikt liv!!! Att ha en bra och passande skola, fritids, kortids..., där man trivs Utmaningar på en bra nivå Sätt att koppla av på, balans. Bra fysisk hälsa Bra psykisk hälsa Linda Petersson 2012©

41 Ha roligt och förmedla glädje!
Ni ”bör”... Bemöta låg affektivt Förebygga problemskapande situationer Ha strategier för att hantera problemskapande situationer/beteende Utgå från att personen gör så gott han/hon kan Var en representant och förespråkare för personen du arbetar för/med Inte glömma att: Ha roligt och förmedla glädje! Linda Petersson 2012 ©

42 rättvisa förödmjukelse glädje självkänsla delaktighet Maktmissbruk
kontrollerad Lust misslyckande Stolthet Egen kontroll kränkande inflytande olust Linda Petersson 2012 ©

43 ”Alla som någon gång har försökt poppa popcorn i ett kylskåp vet att det inte riktigt fungerar. Det behövs rätt temperatur för att det ska bli riktiga popcorn som ”poppar”. Samma sak gäller för oss människor tror jag. Det behövs rätt temperatur och omgivning för att vi ska ”poppa”.” Jonas Helgesson; (grabben i kuvösen bredvid, 2007) Linda Petersson 2012 ©

44 Tack till Anna, Yaasiin, Kalle, Jonathan, Ragda, Rana, Måns, Lars, Elin, Adama, Sammy, Leif, Tara, Erik, Abbe, Ahmed, Mohammed, Jimmy, Magnus, Patrick, Ali, Pamela, Jacob, Emina, Allan, Mustafa, Tomas, Mikael, Justin, Sara, Sara...Och många många fler...

45 Referenser: Ross Green (föreläsning, 2007) (explosiva barn, 2005)
Ellen Notbom, (ten things every child wishes you knew,2006) Birgitha Lindgen (- När jag blir stor ska jag bli Askungen, 1996) Leif Strandberg (Vygotskij i praktiken, 2006) Erik Sigsgaard (Utskälld, 2003) John Clements & Ewa Zarkowska (Behavioural Concerns & Autistic Spectrum Disorders, 2000) Gunilla Gerland (En riktig människa) Hilde De Clerke (mamma är det där ett djur eller människa, 2007) Marianne Brodin & Ingerid Hylander ( Själv-känsla, 2002) Anna Kåver & Åsa Nilsonne (Tillsammans medkänsla och bekräftelse, 2007) Roger Säljö & Eva Hjörne (Att platsa i en skola för alla, 2008) Luke Jackson (Freaks, Geeks & Asperger syndrom, 2002) Bo Hejilskov Jörgensen (föreläsningar) Helene Tranquist (föreläsningar) Linda Petersson 2012 ©

46 Referenser: Martin Hanbury (Positive Behaviour Strategies to support Children and Young people with autism, 2008) Elisabeth Råberg (Omsorg utan våld, konsten att möta människor med autism, 2008) Peter Vermeulen (föreläsning,2008) Joachim bauer (Varför jag känner som du känner, intuitiv kommunikation och hemligheten och hemligheten med spegelneuroner, 2007) Helene Tranquist, föreläsningar Peter Gärdenfors (Den meningssökande människan, 2006) Ross blackburne och Rita Jordan (föreläsning, 2002) Herbert Lovett ( Learning to listen, positive approaches and pepople with diffucult behavior, 2005) Robert Parish & friends ( Embracing Autism ) Linda Petersson 2012 ©

47 Referenser: Lusten att förstå, Gärdenfors, P, 2010, Natur och Kultur
Ross Blackburne och Rita Jordan (föreläsning, 2002) My sensory book, Kerstein, L, 2008, AAPC Autism and Asperger syndrom, the facts, Baron-Cohen, S, 2008, Oxford The Autsimspectrum in the 21 st century, 2010, JKP. Linda Petersson 2012©


Ladda ner ppt "Linda Petersson, 2012 lin.petersson@gmail.com Utvecklingsstörning och autism från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik Linda Petersson, 2012 lin.petersson@gmail.com."

Liknande presentationer


Google-annonser