Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Specialpedagog Ann-Britt Norin Elevhälsoenheten i Mora.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Specialpedagog Ann-Britt Norin Elevhälsoenheten i Mora."— Presentationens avskrift:

1 Specialpedagog Ann-Britt Norin Elevhälsoenheten i Mora

2 Förhållningssätt/ett anpassat arbetssätt •Kunskap om autismspektrumtillstånd •Kunskap om individen: individualisering •Lärande: strategier, meningsfullhet •Hjälpmedel och anpassningar •Livsperspektiv – kontinuitet •Bemötande: respektfullt, otraditionellt, lågaffektivt •Samverkan •Organisation

3 Personals förhållningssätt och bemötande utmärks av tilltro till….. • att alla kan utveckla sin förståelse • att alla kan lära sig • barn med autism anstränger sig för att förstå • barn med autism anstränger sig för att lära sig Personalens uppgift är att skapa förutsättningar och möjligheter för lärande och förståelse!

4 ”Autismvänlig miljö” För att bli oberoende och få en chans att förstå är eleven med autism beroende av att omgivningen förstår funktionsnedsättningen och vilka konsekvenser den får för den enskilda eleven

5 Bedömning/kartläggning – VAD? • Förmågor • Kommunikation – förstå och uttrycka • Intressen/motivation • Hur eleven reagerar på olika sinnesintryck • Utveckling • Motorik • Stress • Vad är avkopplande för eleven • Hur eleven förstår och lär sig • Behov nu och i framtiden •….Allt

6 Identifiera styrkor… Vad tycker eleven om att göra? Vad väljer eleven att göra på sin fritid? Vad frågar eleven om? Vad berättar eleven om? Vad vill eleven köpa? Vilka skolämnen/aktiviteter tycker eleven om? I vilka situationer har eleven mest roligt? När lyckas eleven bäst? Vilka skolämnen/aktiviteter/sociala situationer? Vad har eleven inget emot att göra? Det finns kanske saker som eleven inte vill göra i skolan/hemma/på fritids, men det finns kanske andra saker som eleven kan tänka sig att göra? Vilka är det?

7 Samtalsmattan = en teknik där man använder bilder för att: •ta reda på åsikter och värderingar •eleven kan delta i avgörande beslut

8 Bedömningar/kartläggningar varför? •Att kunna utgå från elevens perspektiv • Att förstå elevens ojämna utvecklingsnivå och lärande • Att skapa förutsättningar för utveckling och lärande • Att ha ett bra/roligt liv med meningsfulla aktiviteter • Mål/individuell utvecklingsplan

9 Grundläggande Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras kommunikation och att kunna kommunicera själv

10 Bedömning/kartläggning Mål/delmål Hjälpmedel och anpassningar Inlärning Utvärdering Meningsfulla aktiviteter

11 Samarbete och kontinuitet •Viktigt för generalisering av färdigheter och kunskaper •Tid och möjlighet att diskutera och planera •Respekt för olika prioritering och förutsättningar •Meningsfulla och användbara färdigheter nu och i framtiden

12 Vad menas med att något är meningsfullt? • Kontroll • Självständighet • Kul/intressant • Hanterbarhet • Användbarhet • Tydlighet

13 Vilka faktorer underlättar förmågan att fylla tiden med meningsfulla aktiviteter? •Erfarenheter av aktiviteter •Färdigheter att klara av aktiviteter •Föreställningsförmåga •Förmåga att välja •Kommunikativa färdigheter •Sociala färdigheter •Tillfällen till aktiviteter

14 Balans av aktiviteter •Planerade - Spontana/naturliga •Välkända - Nya •Lätta - Svåra •På egen hand - Med andra •Motiverande - ”Måsten” •Rörelse - Stilla

15 Aktivitetens syfte/funktion? •Stimulans - aktiverande •Vila - avkoppling - stressreducerande •Självständig - vara ifred •Förändringar/något nytt - det man erfarit, förstår sig på och kan påverka •Social - med andra •Intresse - nöje – fascination perceptuell upplevelse Mecka tillsammans

16 Meningsfulla aktiviteter och autism - Vad behöver vi förstå? Den kognitiva funktionsnedsättningen kan innebära att: •Det som syns, hörs, görs i nuet är det som finns. •Föremål ger sensationer. •Svårt med orsak-verkan. •Egna känslor och behov är drivkraften. •Svårt att vänta och skynda sig. Därför bör vi: •Göra miljön tydlig och lockande. •Utgå mycket från perceptionen. •Göra material och aktiviteter begripliga. •Kartlägga behov och intresse. •Se över balansen av aktiviteterna, undvika ”dötid”, minska stressen.

17 Hjälpmedel •Diktatur eller frihet? (Steven Degrieck, Lissabon 2003)

18 Hjälpmedel vid autism •Ingen metod •Redskap/verktyg för tänkande •Redskap/verktyg att använda i vardagen •Redskap för självständighet och egenkontroll

19 Hjälpmedel och anpassningar Individuella hjälpmedel Begriplighet, sammanhang, kompensation Anpassningar miljö/rum Sinnesintryck (perception), koncentration, framkomlighet Anpassningar lärande/krav Innehåll, aktiviteter, mål Kommunikation, sociala krav, meningsfullhet Anpassningar bemötande Kunskap, förståelse, respekt, perspektiv, grundsyn

20 Individuellt anpassade hjälpmedel som tydliggör mening och sammanhang •Var?organisation av rum •Vad? När? Med vem? schema/almanacka/planering •Vad? Hur mkt/länge, sen? arbetsordning/aktivitetsplanering •Hur?visuella instruktioner •Hur mycket/hur länge?bruksanvisningar •Vad, varför och hur?sociala berättelser, sociala manuskript, seriesamtal •Vad har hänt? dagbok •Uttrycka sigkommunikation

21 Vad? När? Med vem? Exempel på olika dagsscheman/planeringar

22 Vad? Hur mycket? Hur länge? Sen? Exempel på olika aktivitetsplaneringar/arbetsordningar

23 Hur? Exempel på olika Visuella instruktioner

24 Välja!

25 Sociala berättelser/sociala manuskript Vad? Varför? Hur?

26 Utvärdering

27 Om vi vill att eleven ska förstå vad han/hon ska göra bör vi: •skapa en tydlig miljö där man kan se och förstå vad man ska göra •visa hur mycket och vad som ska göras så att man på egen hand kan förstå det (konkret, visuell aktivitetsplanering) •göra varje uppgift/aktivitet tydlig och enkel att förstå på egen hand (förorganisera, visualisera) därför att: •placering av möbler och material ger impuls till aktivitet och visar på ett konkret sätt vad som är tänkt •det vill alla människor veta, viktigt att kunna själv! •vi behöver ”tjata”/korrigera mindre ofta, aktiviteten blir mer lustfylld, mindre personalkrävande

28 •Använd kommunikationsstöd (tecken, bildpärmar, kartor, text, pratapparater). •Uppmuntra all slags kommunikation: rörelser, ljud, blick, handlingar. • Få till positiva delade upplevelser genom rörelseaktiviteter, begripligt material och intressanta perceptuella upplevelser. •Gör miljön tydlig och intressant. •Ge information konkret (visa föremål, bilder). •Balansera aktiviteterna under dagen. • Få in stimulans och stöd i elevens naturliga vardagsmiljö. •Var medveten om att känslor smittar – använd den kunskapen Exempel på olika åtgärder som kan kompensera för elevers kommunikations svårigheter. Tänk på skillnaden mellan att locka till eller kräva kommunikation!

29 Viktiga kommunikativa färdigheter •Att kunna förmedla: mer, oj, wow, titta! •Att kunna förmedla vad man vill ha/vill göra •Att kunna be om hjälp •Att kunna förmedla ”jag vill inte/ färdig/ sluta” •Att kunna svara ja/nej

30 Målsättning: •Jag förstår! •Jag kan själv! •Jag vill! •Nej! •Ja! •Lämna mig ifred! •Det är roligt!

31 Gemensamt för personer med funktionsnedsättning. Brist på lek och rörelse Fler vuxenkontakter/ färre barnkontakter Mindre självständighet Oftast färre fritidsaktiviteter Annorlunda motorik och perception

32 Meningsfulla fysiska fritidsaktiviteter

33 Varför fysiska aktiviteter? • Fritids intresse för framtiden att ta med sig ut i livet. • Aktiviteter som man kan göra tillsammans med sin familj eller med sina kamrater. • Att eleverna ska ha KUL! • Spännande utmaningar, erfarenheter och upplevelser.

34 fortsättning……. • en mer varierad fritid. • sänker stressnivån • minskar förekomst av problembeteenden. • kräver ej förmåga till samspel (skidor, skridskor, jogging, ridning, inlines, cykling etc)

35 Hur? • Skapa motivation till att röra sig. (kort, tydligt och kul) • Variera de motoriska aktiviteterna. • Organisera / tydliggör aktiviteterna. • Förmedla hur mycket / hur länge/ hur många gånger och när det är slut! Använd ex. olika räknesystem, timer etc. • Visuella instruktioner ex. plastband, tejp dvs. olika färgmarkeringar som tydliggör olika banor och avgränsar ytor. • Avslappningsövningar /massage etc.

36 ”Alla som någon gång har försökt poppa popcorn i ett kylskåp vet att det inte riktigt fungerar. Det behövs rätt temperatur för att det ska bli riktiga popcorn som ”poppar”. Samma sak gäller för oss människor tror jag. Det behövs rätt temperatur och omgivning för att vi ska ”poppa”. Jonas Helgesson; (grabben i kuvösen bredvid, 2007)

37 Referenser Autism, Theo Peeters, Liber 1998 Hjälpmedelsboken, Gunilla Gerland, Pavus utbildning 2011 Barn som väcker funderingar, G Gerland och U Aspeflo Pavus utbildning Arbeta med Aspergers syndrom, Gunilla Gerland,Pavus utbildning 2010 Managing Family Meltdown, Linda Woodcock and Andrea Page, Jessica Kingsley Publisher, 2010 Den kompletta guiden till Aspergers syndrom. Tony Atwood, Cura Tänk om en bok om autism, Aspergers syndrom, ADHD och andra förmågor. Lotta Abrahamsson, Epago A Practical Guide to Autism, Fred R. Volkmar, Lisa A. Wiesner,John Wiley &Sons, Inc 2009 Autism från insidan, Hilde de Clercq, Intermedia Books Vilse i skolan. R. Green Cura 2009 Miffon, Nördar och Aspergers syndrom. Luke Jackson Cura Autism och Aspergers syndrom. Uta Frith Liber Barn med koncentrationssvårigheter. Björn Kadesjö Liber2008. Jag vill förstå K Göransson Stiftelsen Ala 1999 Se mig! Hör mig! Förstå mig! Winlund och Rosenström Bennhagen Stiftelsen ALA 2004 Autism and Asperger syndrom, Simon Baron-Cohen,Oxford University press, 2008


Ladda ner ppt "Specialpedagog Ann-Britt Norin Elevhälsoenheten i Mora."

Liknande presentationer


Google-annonser