Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur Redaktörer Lars Hultkrantz och Johan Nyström.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur Redaktörer Lars Hultkrantz och Johan Nyström."— Presentationens avskrift:

1 Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur Redaktörer Lars Hultkrantz och Johan Nyström

2 Grov ämnesindelning Makrosiffror • Läggs det för lite resurser på infrastruktur? Anders Vredin • Det reala behovet av infrastruktur – granskning av empirin och vägen framåt - Johan Nyström Förbättrad infrastruktur vs. andra behov • Finansiering av infrastruktur – är privatfinansiering ett alternativ? Urban Karlström • Mer vägar och mindre järnvägar? Runar Brännlund • Vet vi om transportinvesteringar är lönsamma? Lars Hultkrantz Politiska prioriteringar • Beslutninger om utbygging av infrastruktur i Norge – med fokus på konseptvalget Gro Holst Volden • Beslutsunderlag för trafikinvesteringar i landsbygd och stadsbygd Jan Owen Jansson • Spelet om resurserna Jan-Eric Nilsson

3 Läggs det för lite resurser på infrastruktur? Anders Vredin Bruttoinvesteringar Övriga fastigheter och infrastruktur (procent av BNP) 70-tal80-tal90-tal00-tal Sverige7,85,84,84,5 Genomsnitt7,276,2 Procent av BNP fastigheter och infrastruktur

4 Det reala behovet av infrastruktur – granskning av empirin och vägen framåt - Johan Nyström Granskning av -Nutek (2008), Årsbok SNS (2012), Enkla regler, svåra tider -Konjunkturinstitutet (2012), Konjunkturläget Mars Trafikverket (2012), Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050 Slutsatsen är att argumenten för att satsa mer på infrastruktur som förs fram i Sverige inte är väl underbyggda. Det finns inte fog för de uttalanden som görs om bristande satsningar på infrastruktur.

5 Finansiering av infrastruktur – är privatfinansiering ett alternativ? Urban Karlström • Sverige har mycket liten erfarenhet av att utnyttja privat finansiering av infrastruktur • Det är inte en väg till nya ekonomiska resurser, i slutändan kommer skattebetalarna eller brukaren som kommer betala • Däremot kan en OPS-lösning öka effektiviteten i byggandet och driften av infrastrukturprojekt • Borde testas i Sverige • Hasselgren återkommer till detta

6 Mer vägar och mindre järnvägar? Runar Brännlund Nettoinvesteringar relativt trafikarbete • Minskade på 90-talet • Ökade för järnväg under 00-talet • Fortsatt minska för väg, men långsammare Är prioriteringen rättvis? • Miljövinster dubbelräknas? • Restid: Värdet av arbete på resan dåligt känt

7 NNK i transportplaneringen 2009 (Eliasson och Lundberg 2011)

8 Vet vi om transportinvesteringar är lönsamma? Lars Hultkrantz • Starkt lönsamma projekt finns – men överväger inte • Fokus på ”relativ lönsamhet” – prioritering mellan objekt • Men också det bästa mått vi har på faktisk lönsamhet • Bör användas för att bedöma investeringsbehov • Värdet på budgetmedel måste prissättas rätt: – MCPF, kalkylränta – Sektorsövergripande riktlinjer behövs – även för t ex VSL/QALY • Systematiska snedvridningar: – Anläggningskostnader – Kalkylränta – Utnyttjandey underprissatt • Wider economic benefits: Krügers studie, inget starkt stöd i litteraturen för tillväxteffekter av transportinvesteringar

9 Beslutninger om utbygging av infrastruktur i Norge – med fokus på konseptvalget Gro Holst Volden • Transportpolitiken starkt politiserad, staten finansierar många projekt som primärt har lokal nytta, regionala fördelningsnycklar – CBA liten betydelse • Speglas i infrastrukturen: 0,2% motorväg • NOU 2012:16: CBA state of the art, sektorsövergripande • Konceptvalg: fokus på effektivitet i tidigt planeringsskede – Behov, mål, krav identifieras – Minst två konceptuellt olika UA tas fram – Bred samhällsekonomisk utvärdering görs • Infördes 2005, hittils 60 investeringar, hälften transport

10 Beslutsunderlag för trafikinvesteringar i landsbygd och stadsbygd Jan Owen Jansson • ”The Grand Transportation Mystique” – stora positiva externa effekter av nya vägar i ett redan väl utbyggt vägnät • För interurbana väg- och järnvägsinvesteringar är objektsanalys tillräcklig • För stora lokala/urbana investeringar kan behövas analys som kopplar trafikinfrastruktur till strategi för storstadsutveckling – särskilt i landet mellan stad och land • Interaktionen mellan bosättning och trafikutveckling

11 Spelet om resurserna Jan-Eric Nilsson • Exemplet Västlänken: 16mdr, NNK -0,55 • Centraliserat eller decentraliserat ansvar? • Politisk ekonomi: den egna valkretsen • Resultat: Nästan alla krafter verkar för mer infrastruktur • De samhällsekonomiska analysernas betydelse • Bör förankras utanför sektorn

12 Behöver vi mer infrastruktur? • Etablerad sanning, men • Vår slutsats: Det finns inget övertygande underlag som visar det

13 Våra förslag • Låt Trafikverket årligen redovisa projekt som har hög eller medelhög lönsamhet som grund för att bedöma anslagsbehov. • Utveckla sektorsövergripande metoder för samhällsekonomiska bedömningar: Statskontoret/ESV. • Förbered en reform av prissättning av användningen av infrastruktur: – Måste göras transportslagsövergripande – Paketreform: Koppla införande nödvändiga avgifter för att styra trafiken (inte finansiera) till beslut om ny infrastruktur


Ladda ner ppt "Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur Redaktörer Lars Hultkrantz och Johan Nyström."

Liknande presentationer


Google-annonser