Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vägval för resurseffektiv effektivisering

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vägval för resurseffektiv effektivisering"— Presentationens avskrift:

1 Vägval för resurseffektiv effektivisering
Denna presentation har tagits fram av Svensk Fjärrvärme. Den beskriver översiktligt de problem som uppstår till följd av att man i flera olika regelverk som är under förändring mäter energieffektivisering som minskad mängd köpt energi, utan att ta hänsyn till vilken sorts energi som sparas eller vilken effekt detta får på miljö, ekonomi och försörjningstrygghet. Till ytterligare stöd finns Svensk Fjärrvärmes remissvar på regeringens skrivelse om Nära noll-energibyggnader, PM II. (http://www.svenskfjarrvarme.se/Asikter/Remisser/Remissvar/Energieffektivisering1/) Vägval för resurseffektiv effektivisering

2 Fjärrvärme Hett vatten levereras i rörsystem under alla svenska tätorter Värmer ca 4 miljoner svenskar med hög leveranssäkerhet och låg miljöpåverkan uppfattas som bekvämt och prisvärt Tar vara på resurser som annars går till spillo Görs med främst förnybar och återvunnen värme: från avfall, industriell restvärme, kraftvärmeproduktion Tack vare fjärrvärme har Sverige nått klimatmålen Andra uppvärmningsformer, t.ex. värmepumpar, är effektiva komplement dit fjärrvärmenät inte når Men detta kan snart vara historia… Fjärrvärme är en teknik där vi värmer bostäder, lokaler och industrier med hett vatten. Vattnet pumpas ut i rör under marken och ger både värme och varmvatten till kunderna. Idag står fjärrvärme för mer än häften av Sveriges uppvärmning. Leveranssäkerheten är hög, det är ytterst sällan avbrott i värmeleveranserna, och oftast märker inte ens kunderna av det. Fjärrvärmenät över hela Sverige tar tillvara resurser som annars går till spillo, som rester från skogen, avfall, värme från elproduktion och restvärme från industrin. När vi energiåtervinner avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas på annat sätt, löser vi samtidigt ett samhällsproblem. Och när el och värme görs samtidigt, i kraftvärmeverk utnyttjas bränslet mer effektivt än om de produceras var för sig. Fjärrvärmesektorn levererar idag minst lika mycket förnybar el som vindkraften, oavsett väder. Fjärrvärmen har ersatt olja i den egna produktionen och olja och direktverkande el i enskilda hus, med värme producerad av förnybar och återvunnen värme. Det har minskat Sveriges utsläpp från uppvärmning ca 12 miljoner ton koldioxid. Detta är den främsta enskilda orsaken till att Sverige har nått klimatmålen, enligt Naturvårdsverket. Det här tror jag de flesta låter bra – och få kan tänka sig ett svenskt samhälle utan fjärrvärme, även om energianvändningen för uppvärmning minskar. Ändå kan detta bli ett faktum, om regelverken för energieffektivisering fortsätter att utvecklas som vi ser nu. Vägval för resurseffektiv effektivisering

3 Ett vägval för framtiden
Vi står inför ett vägval i arbetet med att effektivisera energianvändning för bostäder och lokaler Ändrad kurs kan ge drastiska konsekvenser för energisystemet En rad initiativ tas just nu hos regering, myndigheter och kommuner för att snabbare nå mål om en mer effektiv energianvändning i bebyggelsen. Dessa initiativ innebär sammantaget en kraftigt ändrad riktning för arbetet med energieffektivisering i Sverige Gemensamt för dessa initiativ är att de utgår från att man ska uppnå energieffektivisering genom en minskning av köpt energi, utan att ta hänsyn till den totala användningen av energiresurser. Det kan radikalt komma att påverka förutsättningar och inriktningen på arbetet med energieffektivisering i bostäder och lokaler och riskerar att kraftigt försämra förutsättningarna för fjärrvärmen i Sverige. Detta sker utan analys av vilka konsekvenser detta innebär för energisystemet, miljön, samhällsekonomin och försörjningstryggheten. På dagens värmemarknad konkurrerar olika uppvärmningsalternativ, och kunden kan välja det han eller hon vill ha, utifrån de aspekter som väger tyngst hos den personen – pris, miljöpåverkan, bekvämlighet, valfrihet. Fokus på köpt energi i energieffektiviseringsmålen styr kraftfullt mot individuella lösningar i varje byggnad och diskvalificerar gemensamma uppvärmningsformer, så kunden kan inte längre välja fritt. Vägval för resurseffektiv effektivisering

4 Valet står mellan två sätt att beräkna energieffektivisering för uppvärmning
Mäta effektivisering utifrån mängden köpt energi. Antalet köpta kilowattimmar ska minska, oavsett hur de producerats Mäta effektivisering utifrån hur vi hushållar med prima energiresurser Det finns två sätt att beräkna energieffektivisering 1. Mäta effektivisering utifrån mängden köpt energi. Det kortsiktigt enklaste och billigaste sättet att nå detta mål är inte att förbättra klimatskalet på byggnaden, utan att installera en eldriven värmepump. Det leder till att fjärrvärme ersätts med uppvärmning baserad på el, och vi missar möjligheten att ta tillvara energiresurser i samhället som annars går till spillo, exempelvis värmen vid samtidig elproduktion i kraftvärmeverk, avfallsförbränning och industrier. 2. Mäta effektivisering utifrån hur hela energisystemet påverkas och hur vi kan utnyttja energiresurser på mest effektivt sätt. Då kan fjärrvärmen fortsätta öka andelen förnybar och återvunnen energi, och värma med resurser som annars gått till spillo. På så sätt minskar den totala användningen av energiresurser. Vägval för resurseffektiv effektivisering

5 Vad är en kilowattimme värme?
Den kan komma från: El -förnybar, kärnkraft, fossil Fjärrvärme - förnybar, återvunnen, fossil Olje- eller gaspanna Pelletspanna Solpaneler, osv… Vilken ska minska? Man kan få värme på olika sätt. Med fokus på att minska antalet köpta kilowattimmar tas ingen hänsyn till produktionskällan och hur mycket energiresurser som går åt i produktionen. Vi tycker att det ska ha betydelse vilken kilowattimme som sparas, men inte var i energisystemet besparingen sker. Vägval för resurseffektiv effektivisering

6 Flera regelverk i förändring riskerar att leda till ökad resursanvändning
Nu gällande nybyggnadsregler diskriminerar kollektiva uppvärmningsformer Kommunala byggregler med samma eller högre krav, som utgår från köpt energi Regeringsförslag om framtida byggregler från 2020 utgår från samma princip Miljömål om 50 procent minskning av köpt energi i bebyggelsen omöjliggör fjärrvärme även i befintliga byggnader Det är i huvudsak fyra regelverk som nu förändras: De byggregler för nybyggnad som infördes 1 januari i år diskriminerar kollektiva uppvärmningsformer jämfört med individuella. Dessa regler tar inte heller hänsyn till vilken mängd eller typ av energiresurser som använts. Allt fler kommuner inför lokala miljöprogram med egna krav på energianvändning i byggnader. Olika krav i olika kommuner är i sig problematiskt, vilket gjort att regeringen tillsatt en utredning i frågan. De flesta av dessa regler utgår från ”köpt energi” och omöjliggör därmed fjärrvärme. Vi ser fjärrvärmeföretag som inte ens får frågan vid planering av nybyggnation och fall där den som önskat byta från värmepump och ansluta fjärrvärme, fått beskedet att detta skulle försämra byggnadens tekniska egenskaper. I mars 2012 kommer en proposition som ska slå fast de framtida byggreglerna, för de så kallade Nära noll-energibyggnaderna, som ska gälla i alla EU-länder från I den promemoria som remitterats inför detta, som kallas PMII, har regeringen än en gång tagit sin utgångspunkt i ”köpt energi”. Om regeringen inte ändrar detta kommer samma snedvridning av konkurrens fortsatt gälla under mycket lång tid framöver. Till sist finns även Riksdagens miljömål om att halvera mängden använd energi i bebyggelse där det inte är tydligt hur det ska uppnås. Detta mål togs upp i PMII och indikerade att det skulle uppnås genom att räkna köpt energi. Om man detta blir fallet kommer även befintliga byggnader stå inför en situation där fjärrvärme utesluts som uppvärmningsalternativ. Vägval för resurseffektiv effektivisering

7 Hur kunde det bli så här? Regeringens politiska mål har en annan inriktning
Vägval för resurseffektiv effektivisering

8 Regeringens övergripande mål för energieffektivisering
”Ett effektivt utnyttjande av resurser, inklusive energi, utgör grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling” ”Att effektivisera användningen av energi är ett medel för att minska utsläppen av växthusgaser. Det bidrar även till ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv och en tryggare energiförsörjning.” Budgetpropositionen för 2012, Prop.2011/12:1 Det finns politisk samsyn om ett energieffektivisering är en viktig faktor för att uppnå klimat-, energi- och näringspolitiska mål. Grunden för den nuvarande svenska politiken finns i den klimat- och energipolitiska överenskommelse som regeringen träffade 2009, och som antogs av riksdagen i propositionerna ”En sammanhållen klimat- och energipolitik” (prop.2008/09:162 och 2008/2009:163). Dessa båda citat är från regeringens budgetproposition för 2012, som är det senaste utrycket för de politiska skälen för energieffektivisering. Fördelarna med effektiv användning av energi är många men det som brukar lyftas fram är minskad klimatpåverkan, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Styrmedel och åtgärder för ökad energieffektivitet bör därför bedömas mot dessa tre aspekter. Vägval för resurseffektiv effektivisering

9 Energieffektiviseringsmål
Sektorsövergripande mål om 20 procent minskad energiintensitet (tillförd energi/BNP) Sektorsmål om att energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska med procent till år 2020 och procent till år i förhållande till användningen år 1995 Riksdagen har antagit flera mål för energieffektivisering. Det finns även en rad program, informationskampanjer, byggregler med mera som syftar till mer effektiv energianvändning. Det övergripande målet är att energiintensiteten i den svenska ekonomin ska minska med 20 procent mellan 2008 och Målet avser mängden tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser. Till detta finns ett av Riksdagens antagna miljömål (Prop. 2009/10:155 Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete) och ”God Bebyggd miljö” som innehåller ett mål om minskad och på sikt halverad användning av energi i bostäder och lokaler. När bägge dessa mål infördes poängterade regeringen, respektive Riksdagen, att man skulle ha ett systemperspektiv och ta hänsyn till att energin har olika egenskaper beroende på hur den framställts. I propositionerna ”En sammanhållen klimat- och energipolitik” uttalade regeringen att ett effektivt utnyttjande av resurser, inklusive energi, utgör grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling. Målsättningen är att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror. Olika energikällor och energibärare har i det sammanhanget olika betydelse. Vägval för resurseffektiv effektivisering

10 Politisk inriktning ”Energicertifikatet bör också ge information om uppvärmningens och kylningens faktiska inverkan på byggnadens energibehov, om byggnadens förbrukning av primärenergi och om dess koldioxidutsläpp.” Direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda ”Fjärrvärme och kraftvärme ger möjlighet att ta till vara energi som annars går förlorad och att utnyttja samhällets energiresurser så effektivt som möjligt” prop 2008/09:162 ”En sammanhållen klimat- och energipolitik” Trenden är att i allt större grad ta helhetsperspektiv. Detta har uttalats såväl inom EU som av den svenska regeringen. I EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, dvs det som regeringens promemoria, PMII, syftar till att genomföra, tas utöver Nära nollenergi-byggnaderna också frågan om energicertifikat (de s.k. energideklarationerna) för byggnader upp. I detta sammanhang betonar EU vikten av att se på värmebehov i ett helhetsperspektiv och utöver energibehovet väga in hela användningen av energiresurser och koldioxidutsläpp. I Klimat- och energipropositionen, som lägger fast den övergripande inriktningen för svensk energipolitik och beslutats av Riksdagen, betonas just fjärrvärmens unika förutsättningar att ta till vara energiresurser som annars går förlorade och nå maximal nytta på systemnivå. Vägval för resurseffektiv effektivisering

11 Det politiska målet är effektiv användning av resurser
Politiskt har man allt mer betonat systemtänkande för att nå ett antal mål Att utnyttja tillgängliga resurser, som råvaror och energi, på ett effektivt sätt är en förutsättning för konkurrenskraft Bygger på analysen att minskad användning av energiresurser leder till målen Sammantaget ska dessa mål styra mot ökad energieffektivisering i olika sektorer av samhället och när de beslutats har man tydligt betonat systemperspektiv och en optimering av det totala resursanvändningen, däribland energiresurser. Förbättrad resurseffektivt ses som ett medel att nå miljö- och klimatmål, energipolitiska mål och för ökad konkurrenskraft och sysselsättning. Vår slutsats är att det politiska målet som ska nås med energieffektivisering är att vi ska använda resurserna mer effektivt. Denna inriktning hotas nu av ett antal förslag och beslut från regering, myndigheter och kommuner/regioner. Vägval för resurseffektiv effektivisering

12 Att reglera mängden ”köpt energi” leder inte till att de politiska målen nås
Låter byggreglerna styra energiförsörjningen i nya byggnader På sikt även vid ombyggnad? Tar inte hänsyn till vilken mängd eller sorts energiresurs som använts för en köpt kWh Kan ge ökad total energiresursanvändning Ger inte mer energieffektiva byggnader Byggnader står i flera hundra år, medan energisystemet är i ständig förändring. Olika energiresurser har olika miljöpåverkan och det är även stor skillnad om det är återvunnen energi eller om man använder en jungfrulig energiråvara. Byggreglerna i sin nuvarande form styr valet av energikälla snarare än energianvändningen, när de borde styra utformningen av byggnaden och dess energiprestanda. Detta kan ge drastiska konsekvenser för fjärrvärme, elmarknad, avfallshantering, bioenergi och kommunal ekonomi. Regler som styr energiförsörjningen bör ta fasta på användningen av energiresurser och inte låta det som förefaller rationellt i varje byggnad för sig bli norm, utan effekterna på hela energisystemet behöver räknas med. Regler som baseras på köpt energi kan förefalla ge lägre energianvändningen i det enskilda huset men leda till ökad resursanvändning i samhället i stort. Vägval för resurseffektiv effektivisering

13 Diskriminerar gemensamma lösningar
A - solpanel på fastigheten B - delar solpanel med grannen Köpt energi mäts vid husväggen Energianläggningens placering blir avgörande om man mäter byggnadens energianvändning som köpt energi. När man mäter vid husväggen = köpt energi, så omöjliggör man samarbetsinriktade lösningar, som exempelvis en gemensam solvärmeanläggning på radhuslängans garagetak eller fjärrvärme. För fjärrvärmen tar man till exempel inte hänsyn till om den är energieffektiv genom effektiv distribution, användning av överskottsvärme eller om den är producerad på skogsrester. Här placeras exakt samma solpanel (eller vindkraftverk eller annan energianläggning) på ett Fastighet A:s tak. Den värme som panelen producerar räknas inte som ”köpt energi” och installationen av den leder därför till att fastighet A får en förbättrad energiprestanda enligt byggregelverket. I Fastighet B har man valt att installera exakt samma energianläggning (i vårt fall en solpanel) på grannens tak, kanske för att det ligger bättre. Kostnad, effekt och antal KWh är detsamma, dock kommer den värme som panelen levererar enligt nuvarande regler räknas som ”köpt energi”, och därmed försämra Fastighet B:s energiprestanda utifrån byggregelverket. Den samlade effekten på de mål man vill nå genom energieffektiviseringen, både vad gäller användning av energiresurser och miljöpåverkan, är densamma, men installationen av solpanelen kommer inte räknas som energieffektivisering för Fastighet B eftersom mängden köpt energi inte minskar. A - minskar mängden köpt energi B – minskar inte mängden köpt energi Vägval för resurseffektiv effektivisering

14 räkneexempel För att visa hur de olika sätten att beräkna energieffektivisering påverkar energianvändningen har vi tagit fram ett par exempel för ett fjärrvärmevärmt hus. I det ena installeras en bergvärmepump för att minska energianvändningen, i det andra fortsätter man med fjärrvärme med en lika stor besparing. Vägval för resurseffektiv effektivisering

15 Utgångspunkter för räkneexempel – befintlig bebyggelse
Utgår från genomsnittliga värden Utgångspunkt 60 procent minskad energi-användning för uppvärmning och varmvatten Nils Holgersson-hus, använder kWh/år Primärenergifaktor för fjärrvärme 0,29, för el 1,9 Pris för fjärrvärme 0,77kr/kWh, el 1,50 kr/kWh Varje byggnad är unik, priser på el och fjärrvärme varierar, men utifrån genomsnittliga värden kan man bedöma storleksordningen på effekterna. Konsekvenserna av att räkna minskad energi i befintlig bebyggelsen genom en minskning av den köpta energin illustreras bäst genom ett exempel. Detta är inte en helt enkelt, då alla beräkningar bygger på ett antal antaganden om värmebehov, elmix, kostnader med mera. I exemplet utgår vi från att flerbostadshuset är ett typiskt hus som används i statistiska sammanhang: 1000 kvm uppvärmd area, 15 lägenheter, 193 000 kWh värmebehov (ett s.k. Nils Holgersson-hus). Vidare görs antaganden utifrån svenska och nordiska genomsnitt. När el framställs går det idag, i genomsnitt i Norden, åt ca 1,9 kWh primära energiresurser för att framställa 1 kWh el (de som köpte ej ursprungsspecificerad el, dvs exemplet avser dem som inte gjort ett aktivt val) medan det i Sverige går åt i genomsnitt ca 0,29 kWh primära energiresurser för att framställa 1 kWh fjärrvärme. Priserna är genomsnittspriser över året inklusive moms. Vägval för resurseffektiv effektivisering

16 Köpt energi mäts vid husväggen
Exempel: Mäta energianvändning som ”köpt energi” Köpt energi mäts vid husväggen El Värmepump i hus Avgränsningen vid husväggen och mätning av ”köpt energi” har fördelen att den är enkel att mäta men den tar ingen hänsyn till vilken typ av kWh som sparas. Ett exempel är en eldriven värmepump i huset som innebär lägre antalet köpta kilowattimmar el jämfört med om värmen framställt utanför husets väggar och alla kWh värme som används syns på fakturan. Det blir billigare med en installation av en värmepump för fastighetsägaren än att vidta åtgärder för att minska det verkliga värmebehovet, vilket måste uppnås med investeringar i t ex nya fönster eller tilläggsisolering. Att enbart sätta krav på lägre mängd ”köpt energi” innebär dock att ingen hänsyn tas till vilka energiresurser som använts när den producerats. El krävs för att driva värmepump. Miljöpåverkan av denna el bestäms till stor del av hur denna el produceras, genom vatten, vind eller sol, kärnkraft eller fossila bränslen. Men även miljöpåverkan av annan uppvärmning, som t ex fjärrvärme, beror på hur denna värme producerats. Energiresurser Fjärrvärme Vägval för resurseffektiv effektivisering

17 Energieffektivisering med värmepump i ett fjärrvärmehus, kriteriet ”köpt energi”
Före Efter Förändring Köpt energi 190 MWh 77 MWh - 60 % - varav el 49 MWh - varav fjv 29 MWh Avskrivning VP 60 tkr Total energikostnad 146 tkr 98 tkr - 33 % Totala energi-resurser 55 MWh 101 MWh + 85 % Beräkningen är gjord för ett så kallat Nils Holgersson-hus. Köpt energi: En minskad användning av köpt energi nås genom att installera en bergvärmepump (bvp). En bergvärmepump dimensioneras ofta för att täcka 85 % av värmebehovet med en uppväxlingsgrad el till värme på 3,3. Efter installationen får man istället för 190 MWh fjärrvärme köpa 49 MWh el till bvp och 29 MWh fjärrvärme för resten av värmebehovet. Mängden ”köpt energi” minskar från 190 MWh till 77 MWh, dvs en minskning av köpt energi med 60 procent. Energiresursanvändning: Den köpta energin minskar med 60 procent. Innan åtgärden användes 55 MWh primära energiresurser (190 x 0,29). Efter åtgärden används 29 MWh fjärrvärme = 8 MWh primärenergi (29 x 0,29), och 49 MWh el = 91 MWh primärenergi (49 x 1,9). Sammantaget ökade användningen av primära energiresurser från 55 MWh/år till 101 MWh/år, dvs en ökning med 85 procent (baserat på antagandet att energisystemet ser ut som det gör idag) Energikostnad: Den totala energikostnaden, givet ett elpris på 1,50 kr/kWh, fjärrvärme 0,77 kr/kWh, blir i det närmaste oförändrad. Kostnad för installation: En bergvärmepumpsinstallation har en investeringskostnad på kr. (källa: Fortum) Med 18 års avskrivningstid (källa Energimyndigheten) ger det en annuitet på 60 tkr/år. Slutsats: Den köpta energin minskar med 60 procent och kostnaderna för energianvändningen minskar med 33 procent, men samtidigt ökar den totala energiresursanvändningen med 85 procent. Besparingen på kr/år för minskad energikostnad täcker inte annuiteten för investeringen på kr/år Vägval för resurseffektiv effektivisering

18 Exempel: Mäta energianvändning som användning av energiresurser
Total användning av energiresurser i systemet mäts El Kraftvärmeverk Återvunna energiresurser Att mäta energianvändningen som användning av energiresurser (mätt som primärenergi) ger ett mer rättvisande mått på energianvändningen sett till hela systemet. Det relevanta måttet för att visa hur energieffektiv själva byggnaden är att ange byggnadens värmebehov eller nettoenergianvändning. Fjärrvärmen är en kollektiv lösning, där det som mäts vid fastigheten är mängden värme i form av varmt vatten. Fjärrvärmen kombinerar, integrerar och tar tillvara lokala energiresurser som rester från skog och annan biomassa, restvärme från industri och värme från avfallsförbränning och elproduktion, energi som annars gått till spillo och gett upphov till kostnader för kylning. Varje fjärrvärmenät har sin specifika bränslemix och den mängd energiresurs som används för att värma en byggnad behöver därmed beräknas för varje fjärrvärmenät. Värmepump Restvärme från industri Vägval för resurseffektiv effektivisering

19 Energieffektivisering med fjärrvärme, mätning energiresurser
Före Efter Förändring Köpt energi 190 MWh 77 MWh - 60 % - varav el - varav fjv 190 77 Avskrivning investering 600 tkr Total energikostnad 146 tkr 60 tkr Totala energi-resurser 55 MWh 22 MWh Tabellen visar att om energieffektivisering görs på ett sådant sätt att mängden använd fjärrvärme minskar, och ingen annan energi ersätter minskningen, kopplas både kostnad och totala energiresurser direkt mot graden av effektivisering. En 60-procentig minskning av köpt energi ger således motsvarande minskning i energikostnad och resursanvändning. Det som tillkommer är kostnaderna för de energieffektiviserande åtgärderna. Varför väljer då inte fastighetsägaren att göra detta istället för att installera en värmepump? Investeringar i klimatskal och ventilation är mycket kostsamt för fastighetsägaren. Varje byggnad är unik och kostnaderna varierar stor men om man ska bygga om huset för att nå 60 % energibesparing hamnar investeringen på minst kr/kvm, dvs en total investering på 10 miljoner kr för exempelfastigheten. Med en annuitet på 40 år (5%) blir den årliga kostnaden för investeringen kr/år. Även om åtgärderna utförs i samband med en renovering blir investeringskostnaden som hänförs till energibesparingen ändå oftast minst kr/kvm, dvs en investering på 3 miljoner kr för exempelfastigheten. Med en kostnadsbesparing på kr per år så tar det mycket, mycket lång tid att återbetala en sådan investering. Vägval för resurseffektiv effektivisering

20 Hur man mäter får konsekvenser
Är effektivisering minskat köp av energi till fastigheten eller samhällets minskade konsumtion av energiresurser? Mätning av köpt energi = - högre konsumtion av energiresurser - inga åtgärder för att minska faktiskt värmebehov i fastigheten Ökat elbehov leder till högre priser då nät och produktion måste byggas ut Om man ser till vad regeringen sagt sig vilja uppnå med energieffektivisering är det tydligt att de konsekvenser som förslaget att mäta ”köpt energi” får inte överensstämmer med den politiska ambitionen. Går vi tillbaka till regeringens budgetproposition 2012 ser vi att de uttalade målen om minskade utsläpp av växthusgaser, ökad konkurrenskraft och tryggare energiförsörjning, inte främjas genom mätning av ”köpt energi” som indikator på energieffektivisering i byggnader. Åtgärder i hus och klimatskal är väsentligt dyrare för fastighetsägaren men leder till en verklig besparing av energiresurser. Att beräkna energieffektivisering utifrån mängden köpt energi leder till att installation av en bergvärmepump blir billigare än andra åtgärder men det innebär ökad användning av energiresurser. Installation av bergvärmepumpen, och mätning av köpt energi, kommer inte heller driva mot åtgärder (t.ex. isolering) för att minska den totala värmebehovet. När nybyggda hus byggs utifrån detta regelverk kommer de att kräva mer (ca 50%) energi än befintliga fjärrvärmehus, om värmepumpen senare byts mot fjärrvärme eller en biobränsleeldad panna, eftersom själva husets energiprestanda är för dålig. Ökad andel av bergvärmepumpar leder till ökad efterfrågan på el, och framför allt ett ökat effektbehov. Var denna el ska komma ifrån är oklart. Energimyndigheten räknar med elöverskott år 2020, men då ingår det inte i beräkningarna att fjärrvärmen ska ersättas av eldrivna värmepumpar och direktverkande el. Ökade kostnader för ny produktions- och distributionskapacitet leder till högre elpris för hushåll och företag och därmed försämrad konkurrenskraft, och ökat beroende av ett energislag och ökad import kan inte sägas leda till tryggare energiförsörjning. Att ta ett helhetsperspektiv på användningen av energiresurser ger däremot möjlighet att fortsätta att mäta och styra mot ökad användning av återvunna eller förnybara energiresurser som biobränsle, restvärme och avfall. Denna utveckling har varit den främsta faktorn bakom Sveriges minskade utsläpp av växthusgaser och leder också till att resurser som annars skulle vara en kostnad tas till vara. Vägval för resurseffektiv effektivisering

21 Konsekvenser för samhället om fjärrvärmen slås ut
Minskat tillvaratagande av restvärme från industri Kommunernas omhändertagande av avfall försvåras Minskad förnybar elproduktion med kraftvärme Fjärrvärmen riskerar att slås ut när kundunderlaget försvinner Hot mot kommunal ekonomi och gjorda investeringar Det är många delar av samhället som är beroende av fjärrvärmesystemen. De exakta konsekvenserna kommer att variera mellan olika kommuner och regioner, beroende på lokala omständigheter. Många industrier säljer idag rest- eller överskottsvärme till fjärrvärmenäten. Regeringen har dessutom en uttalad ambition att öka tillvaratagande av restvärme. Om efterfrågan minskar på fjärrvärme, eller lönsamheten i fjärrvärmen helt försvinner, förlorar dessa industrier intäkter och dessutom tillkommer kostnader för att kyla bort värmen. Givet att Sverige har deponiförbud skulle det avfall som idag tas tillvara genom fjärrvärmeproduktion behövas tas om hand på annat sätt. Antingen får man fortsätta bränna avfallet, men utan att få användning för värmen, eller exportera avfallet (men det är tveksamt om det finns efterfrågan). Idag produceras 10 TWh el i kraftvärmeverk anslutna till fjärrvärmenäten, varav drygt hälften är förnybar. Möjligheten att göra detta, och lönsamheten, uppstår när el och värme samproduceras. Slås fjärrvärmen ut försvinner även denna elproduktion. Då fjärrvärmen är mycket känslig för att förlora kunder snabbt innebär en storskalig omställning till bergvärmepumpar att en stor andel av fjärrvärmeföretagen blir olönsamma och kan väntas gå i konkurs. Anledningen är de stora fasta kostnaderna som betyder kraftigt ökade produktionskostnader per enhet vid förlorade kunder. Om detta sker på kort tid hamnar företagen relativt snabbt på ett sluttande plan och går omkull. Frågan om hur stor andel kunder ett fjärrvärmeföretag klarar att förlora skiljer sig mycket åt, framförallt beroende på om man eldar avfall, biobränsle eller använder restvärme från en industri, men också på om man har kraftvärmeproduktion. Många kommuner har gjort stora investeringar i fjärrvärmenäten. En konkurs för ett kommunalt fjärrvärmeföretag kommer leda till att kommuninvånarna får stå för notan. Dessutom försvinner den årliga utdelningen från de kommunalt ägda energibolagen, som stödjer den kommunala ekonomin. En mycket grov uppskattning av den totala utdelningen är 1 mdr/år. Vägval för resurseffektiv effektivisering

22 Konsekvenser för samhället om fjärrvärmen slås ut
Kraftigt ökat el- och effektbehov Högre total konsumtion av energiresurser Inte mer energieffektiva byggnader Försämrad försörjningstrygghet Minskat utnyttjande av lokala energiresurser Nedgång i bioenergibranschen? Ökad andel av värmepumpar leder till ökad efterfrågan på el. Ökade kostnader för ny produktions- och distributionskapacitet leder till högre elpris för hushåll och företag och därmed försämrad konkurrenskraft. Ökat beroende av ett energislag och ökad import kan inte sägas leda till tryggare energiförsörjning. Till detta ska läggas effekterna av att biobränsleproducerad el, det så kallade tredje benet i regeringens energiöverenskommelse, försvinner när fjärrvärmen slås ut eftersom det är svårt att få lönsamhet vid enbart elproduktion från avfall och biobränsle. Fjärrvärme är ett mycket effektivt sätt att producera värme och tar tillvara resurser som annars gått till spillo. Slås fjärrvärmen ut på grund av illa genomtänkta byggregler kommer den totala konsumtionen av energiresurser att öka. Efterfrågan och därmed priset på el kommer öka dramatiskt, och effektbehovet ökar. En värmepump sänker behovet av köpt energi men styr inte mot åtgärder för effektivisering i byggnadens klimatskal. Kortsiktiga vinster kommer att ätas upp av att man bygger fast sig i byggnader som har ett fortsatt högt värmebehov. Fjärrvärmen har idag mycket hög leveranssäkerhet. Samhället går miste om fjärrvärmens bränsleflexibilitet och möjlighet att ta tillvara resurser som annars går till spillo. Slutligen hotas även Biobränslesektorn. Den är idag helt beroende av fjärrvärmeföretagen för att få avsättning för sina produkter. En grov uppskattning är att de sysselsätter 10 000 personer. Någon annan motsvarande efterfrågan finns inte. Vägval för resurseffektiv effektivisering

23 Fjärrvärmen har minskat den totala användningen av energiresurser
Fjärrvärmen har historiskt visat sig kapabel att minska användningen av energiresurser (mätt som mängden primärenergi). Som framgår av diagrammet har, även om den totala energianvändningen inom bostäder och service legat i det närmaste konstant, mängden energiresurser som gått åt för att få fram dessa kilowattimmar stadigt minskat sedan 1995, totalt med 15 procent. Fjärrvärmen och dess effektiva processer har varit en förutsättning för detta. Vägval för resurseffektiv effektivisering

24 Det krävs bättre analyser
Konsekvenserna är inte tillräckligt analyserade men leder inte mot beslutade mål Andra pågående processer bör beaktas, som EUs kommande energieffektiviseringsdirektiv, pågående SOU om kommunala byggregler, kontrollstation 2015 Skrivningarna om halverad energi- användning i byggnader bör tas bort i kommande proposition om Nära nollenergi-byggnader Konsekvenserna av det som föreslås i regeringens PM om Nära nollenergi-byggnader är sådana att det förtjänar en grundlig analys och överväganden. Dessutom är förslaget inte i överenstämmelse med de politiska mål; inom energieffektivisering men även andra delar vad resurseffektivisering, sysselsättning och konkurrenskraft, där man snarare än en snäv definition av köpt energi i en byggnad betonar systemperspektiv och resurseffektivitet på systemnivå. Det finns inget i någon av de propositioner eller direktiv på området som tvingar regeringen att föreslå ett snävt, och snedvridande, mål på det sätt som görs i PMII. Det är dessutom fel att med utgångspunkt i ett PM från regeringskansliet, och med bristande analys och utan hänsyn taget till kommande politiska styrdokument och pågående utredningar, avgöra denna fråga. Denna fråga har både stor betydelse och är mycket komplex. Därför krävs det att dess konsekvenser för miljö, konkurrenskraft, energimarknaderna och annan infrastruktur och service ges en allsidig och gedigen genomlysning. Därför måste regeringen ta bort skrivningarna om att beräkna halverad energianvändning utifrån köpt energi i den kommande propositionen! Vägval för resurseffektiv effektivisering

25 Krav på byggregler i Sverige
Byggregler ska inte styra mot ett visst energislag utan vara teknikneutrala och ge fastighetsägare möjlighet att välja Utgångspunkt bör istället vara byggnadens nettoenergianvändning Byggreglerna bör stimulera till bättre klimatskal Effektiviseringsmål ska minska, inte öka, användningen av energiresurser Tills nuvarande byggregler har ändrats bör en faktor 2,5 för el användas för nya byggnader Det krävs enhetliga, nationella regler som ger långsiktighet BBRs kapitel om energihushållning ger idag en konkurrensnackdel för gemensamma uppvärmningsformer som fjärrvärme i nybyggnationen, jämfört med individuella, som värmepumpar. Förändringen av byggreglerna som trädde i kraft 1 januari 2012 ökar denna konkurrensnackdel. Vi vill att kunden ska ha möjlighet att välja. Ibland är värmepump det bästa alternativet, ibland fjärrvärme. Byggreglernas styrning mot att räkna köpt energi motverkar effektiviseringsåtgärder i själva byggnaden. Det tar heller inte hänsyn till mer effektiv användning av resurser totalt sett. Svensk Fjärrvärme har tidigare till regeringen framhållit behovet av en revidering i 3 kap. i plan- och byggförordningen (2011:338), att elenergi ska räknas upp med en faktor på 2,5 i nybyggnation, i förhållande till annan energi för uppvärmning, kylning och ventilation. Byggreglerna är idag inte teknik- och konkurrensneutrala och bör revideras. Till dess att revideringen är gjord bör regeringen införa en faktor om 2,5 i plan- och byggförordningen. (Läs mer i Svensk Fjärrvärmes hemställan till Bostadsministern om en ändring i PBL-förordningen: ) Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi slöt förra året en överenskommelse om en gemensam plattform för miljövärdering av el och fjärrvärme och är där överens om att använda just faktorn 2,5 för nya byggnader. I förhandlingarna om ett nytt EU-direktiv om energieffektivisering föreslås nu att medlemsstaterna ska kunna välja att använda faktorn 2,5 och i våra nordiska grannländer har en sådan faktor för el införts. Vi vill se enhetliga, långsiktiga regler som styr mot verklig energieffektivisering. Vägval för resurseffektiv effektivisering

26 Regeringen bör I enlighet med beslutad politik se minskad total resursanvändning som målet för energieffektivisering Snarast se över nuvarande byggregler Likt de andra nordiska länderna åtgärda nuvarande diskriminering av kollektiva uppvärmningsformer Vid revidering av byggregler följa EU:s nuvarande och kommande energieffektiviseringsdirektiv Detta är Svensk Fjärrvärmes förslag till regeringen om vilka beslut som krävs. Vägval för resurseffektiv effektivisering

27 Vi vill att Restvärme och resurser som annars går till spillo används för en energieffektiv marknad Politiken stimulerar en helhetssyn som utgår från att effektivisera användningen av energiresurser Mål om nära-noll-energibyggnader ska nås genom åtgärder i byggnaden som också blir varaktiga, oavsett teknik om år Även för fjärrvärmen är energieffektivisering angeläget. Minskat värmebehov vid extra kalla dagar förbättrar lönsamheten. Många fjärrvärmebolagen är också leverantörer av el. El kan dock användas på många olika sätt. Ser man till regeringens ambitioner vad gäller att bryta beroendet av fossila bränslen i fordonsflottan och att nå klimatneutralitet till 2050 innebär det en ökad efterfrågan på el, även om det samtidigt sker en minskning inom andra områden. Att samlat se hur tillgängliga energiresurser, återvunna, förnybara och nyproducerade, kan utnyttjas ger bäst resultat. Fjärrvärmebranschen ser fram emot en fortsatt diskussion om dessa viktiga frågor. Vägval för resurseffektiv effektivisering

28 Viktigare att tänka rätt än att tänka nytt
”Besparing av en kilowattimme el från kolkondenskraft måste värderas högre än besparing av en kilowattimme fjärrvärme från industriell spillvärme eller från en solfångare.” Sveriges andra nationella handlingsplan för energieffektivisering, 2011 Vikten av att ha en utvecklad och differentierad syn när det gäller energieffektivisering från olika energikällor återfinns även i den nationella handlingsplan för energieffektivisering som regeringen presenterade så sent som i juli 2011. Det borde vara självklart att den sparade kilowattimmen värderas utifrån både energiåtgång och miljöpåverkan. Kan vi bidra till att minska användningen av el från kolkondens på kontinenten genom export att klimatmässigt bättre el, så borde det vara en bättre åtgärd än att använda el till uppvärmning, istället för värme som annars går till spillo. Jag hoppas att denna genomgång har gjort det tydligt varför fjärrvärmebranschen tycker att byggreglernas utformning är en så viktig fråga. Tack för att ni lyssnade! Vägval för resurseffektiv effektivisering


Ladda ner ppt "Vägval för resurseffektiv effektivisering"

Liknande presentationer


Google-annonser