Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 1,15 miljoner pensionärer oavsiktligt diskriminerade För att förstå hur det gått till måste man veta hur pensionssystemet är uppbyggt … ingen har gjort.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 1,15 miljoner pensionärer oavsiktligt diskriminerade För att förstå hur det gått till måste man veta hur pensionssystemet är uppbyggt … ingen har gjort."— Presentationens avskrift:

1 1 1,15 miljoner pensionärer oavsiktligt diskriminerade För att förstå hur det gått till måste man veta hur pensionssystemet är uppbyggt … ingen har gjort något fel – ändå har det blivit fel. Om Du är intresserad så klicka vidare……. Berthel Nordström

2 2 Politiker ställer ofta frågan om vad pensionärer helst vill ha - högre pensioner - eller bättre vård och omsorg. Ungefär så här…….. Pensionärer behöver både rimliga pensioner att leva av och anständig vård när de blir sjuka och svaga

3 3 Anständig vård eller högre pensioner. skulle sätta av 25 miljarder till de äldre på vilket alternativ skulle du då vilja satsa den summan: På högre kvalitet i äldreomsorg /äldresjukvård ? På högre pensioner Den frågan är fel ställd??? Om Vi har betalt pensionsavgifter för att få rimliga pensioner som vi kan leva av. Vi har betalt skatter för att få anständig vård.

4 4 Behovet av bättre vård och omsorg …behandlas i en särskild presentation som heter ”Behovet av bättre vård och omsorg - nu och i framtiden”. Den kommer att presenteras om en tid under rubriken Vård/omsorg I detta program behandlas Pensionerna (Alla värden avser år 2007 när prisbasbeloppet var kr och anger värden för ensamstående.)

5 5 Kunskaperna om pensionssystemet behöver stärkas på alla plan. • Hos pensionärerna så att de förstår vad som händer och vilka politiker som för deras talan • Hos pensionärsorganisationerna. Där finns personer med kunskap, men hur nyttjas den??? • Hos många rikspolitiker, som inte tycks känna till de villkor som gäller för landets pensionärer – de som utgör 22 % av valmanskåren. • Genomförandegruppen i Riksdagen, som skall värna om det nya pensionssystemet sägs lägga locket på för riksdagsmännens kritiska granskning av hur systemet har utfallit i praktiken. Är det därför som så få riksdagsmän satt sig in i pensionsbestäm- melserna? •… ELLER FINNS DET NÅGON ANNAN FÖRKLARING?

6 6 Man ville så väl – men lovade mer än man kunde hålla • Men det går inte att få ut mer pensioner än man betalat premier för. • Det var därför det gamla ATP-systemet måste slopas och ett nytt införas. • Nu finns det inga garantier för: • att pensionerna är inflationsskyddade • att de inte kan sänkas – bromsen kan slå till om ekonomin försämras. • placera premiepensionen i lönsamma aktiefonder. • arbeta längre än till 65 år. Men hur går det för de 1,6 miljoner medborgare som redan gått i pension ? Låt oss se hur Pensions- systemet är uppbyggt. • successivt förbättra avtals- och privata pensioner – då man med högre löner får råd. Alla sitter i samma båt och har intresse att det går bra för Sverige

7 7 Pensions- systemets tre delar Privat Pension Avtals- pension Allmänna pensioner Tilläggs-/Inkomstpension Garantipension Utbetalas från Försäkringskassan Allmänna pensioner är begränsade till – kr/månad Premie- pension En beskrivning av de olika pensionerna finns längst bak. I detta program tas bara de Allmänna pensionerna upp.

8 8 Totalpensionens olika delar

9 9 Vem får garantipensioner? • Garantipension får den som varit bosatt i Sverige (olika lång tid för olika åldrar) och är 65 år och har låg inkomst. • Den egna intjänade pensionen kom- pletteras upp till lägsta garantipension som är kr/månad. Vid egna inkomster över kr läggs 60% av överskottet på dock högst till kr/månad • Garantipension får man - även om maken har höga inkomster eller om båda har förmögenhet. • Ex: tidigare hemmafruar – invandrare som kommit till Sverige sent i livet. Av landets 1,6 miljoner pensionärer har garantipension = 50 %. De har max kr/månad. Av garantipensionärerna får äldre även bostadstillägg. Tillägget kan utgå vid en inkomst upp till kr/månad vid en hyra på max kr/månad. Ytterligare har rätt att få bostadstillägg, men tror inte att de är berättigade eller vet inte hur man söker minus minus = c:a av pensionärerna får garantipension utan att behov föreligger.

10 10 Ur SPF-tidningen ”Veteranen” nr 2/07 Annas hyra är ju kr per månad – Hur skall det gå? Politiker och andra yrkar på högre garantipensioner

11 11 Ga- ranti- pen- sion Skatt Hyra Mat, kläder Övr. *) 1 728: : : : : : : :- Bo- stads- tillägg 5 264:- efter skatt och hyra Inte som SPF säger innan hyran var betald. Hur klarar man sig på 7300 i garantipension per månad? Bostadstillägg har en avgörande betydelse för de sämst ställda pensionärernas ekonomi. Det bör en riksorganisation för pensionärer inte glömma bort i sin argumentering. *)Busskort – läkare – mediciner – tandläkare –julklapp till barnbarnet – ingen semester. Utgifter på kr – och inkomster på bara Hur skall det gå? = Socialbi- dragsnorm

12 12 • Bostadstillägget är behovsprövat. Hur mycket man får beror på hur stora inkomster man själv och maken har och hur stor förmögenhet man har samt hur stor hyran är. • Exempel: en änka med en inkomst på kr per månad kan få bostadstillägg även om hon har en lägenhet värd 2 miljoner, börsaktier för kr och egen bil. Gå in på - Bostadstillägg och kolla i beräkningsmallen om Du är berättigad till bostadstillägg.www.aldreomsorgenipolitiken.se Vem får bostadstillägg och hur mycket? Hon får ändå 866 kr per månad i bostadstillägg – vid en hyra på kr/månad.

13 13 Bruttopensionen speglar inte pensionärens ekonomiska villkor. Det gör däremot begreppet ”Kvar i handen” eller ”den disponibla inkomsten” som man får genom att lägga ihop pension och bostadstillägg och dra ifrån skatt och hyra. Om man räknar ut det för några olika inkomstlägen kommer man till ett resultat som inte tidigare observerats av alla.

14 14 Kvar av pension – efter skatt, hyra + bostadstillägg Kvar av pension – efter skatt, hyra + bostadstillägg Observera att man har nästan lika litet kvar i handen oberoende av hur stor bruttopensionen är.

15 15 Kvar i handen - graf Blå = Hyra Röd = Hyra Gul = Hyra Observera – det lönar sig inte att byta en 5000-kronors lägenhet mot en 3000-kronors lägenhet och inte att få kr. mer i inkomst.

16 16 Fyll i de gula rutorna – och se längst ned hur stort bostadstillägg du kan få. Hyra Pension kr/mån. Bostads- tillägg 16:- kr/mån.

17 17 ATP 0 4,6 7, Kvar i handen i hela pensionssystemet Garantipension Avgår:skatt BostadstilläggAvgår hyra Hela pensions- nivån har lyfts upp. Alla under kr/mån brutto har lika litet kvar efter skatt hyra och bostadstillägg (=c:a kr/mån). Deras tilläggspension har i praktiken blivit en socialt betingad grundpension – lika för alla – oberoende av hur mycket man tidigare betalat i pensionspremie. Bruttoinkomst

18 18 Det finns sålunda ingen liten grupp fattigpensionärer ! De är många. • Av de garantipensionärerna är c:a berättigade till bostadstillägg. De har ungefär lika mycket kvar i handen som den som har en pension på kr per månad (= c:a kr sedan de betalt mat, kläder mm enligt socialbidragsnormen). Medelpensionen ligger på kr. • Resterande garantipensionärer har det tydligen bättre ekonomiskt och är därför inte berättigade till bostadstillägg. Men de har det alla knapert – med näsan precis ovanför vattenytan.

19 19 Genomsnittspension i olika åldersklasser Varje årskull tidigare ATP-pensionärer har genomsnittligt 2 % lägre pension än den föregående(= 10% på fem år). Det måste få sägas – Dagens pensionärer har det dåligt. När pensionärer yrkar på att få sin del av tillväxten då sägs det - att pengar fattas – eller att inflation skulle uppstå om de fick mer kvar att leva av.

20 Ingen reallöne- utveckling på 25 år Reallöner och realpensioner följdes åt i 25 år Men realpensionerna låg stilla Systemet startade först Reallönerna ökade Pensioner 60 % Inte heller någon real- pensionsutveckling på 25 år. ….. så hände det som inte skulle hända – 1994 beslöts det nya pensionssystemet – Pensioner skall följa löneutvecklingen i det nya systemet. en klyfta på 32 % uppstod.

21 21 Reallöneutveckling Men nu blir det bättre säger politikerna tröstande – nu får ju pensionärerna också del av löneutvecklingen. På tre år har ni ju faktiskt fått 3,5 % realhöjning – d.v.s. 3,5 % mer än ni hade fått med det gamla ATP- systemet. Egentligen inte särskilt mycket. Åren var ju extrema högkonjunkturår. Se på vad som händer år 2008 på nästa sida.

22 22 Vad blir pensionärernas utfall under år 2008 • Löneindex ökar med 4,35 % • Avgår: % • Kvarstår 2,75 % • På en pension på kr = 330:- kr • Avgår skatt – återstår 215:- kr • Inflation ligger nu på 3,5 % -420:- kr MINSKAD KÖPKRAFT -205:- kr d.v.s. minskad köpkraft - fortfarande under en högkonjunktur. Hur går det när tiderna blir sämre?

23 23 Hur mycket måste tillväxten vara för att pensionerna inte skall sjunka i köpkraft? • Tillväxten måste minst vara Inflationen + 1,6 % • 1,6 %-avdraget är kumulativt d.v.s.det blir större med åren – jämfört med om det inte funnits: • År 1 = -1,6%;•10:e = -14,9%; •15:e = -21,5%:•20:e = -27,6 %

24 24 • 16 % av lönen inbetalas till Pensionsfon- derna och utgör basen för den kommande pensionen. • 2,5 % av lönen sätts in på ett konto. För detta kan löntagaren köpa aktier som bildar ett personligt pensionskapital för den anställde. • Vid pensionstillfället höjs kapitalet med 13 % och delas sedan med beräknat antal levnadsår. Det blir den årliga pensionen Vad då för 13 %??? Hur fungerar det nya systemet – egentligen

25 25 • Förskottet betalas tillbaka genom ett avdrag varje år med 1,6 % från löneutvecklingen. • Därmed får pensionären mer pengar i början än i slutet av pensionstiden, vilket motsvarar de verkliga behoven. Det där gällde de nya pensionerna – men vad hände med gamla ATP-pensioner??? 13 % - ett förskott på framtida tillväxt

26 26 • Det nya pensionssystemet baserar sig på löner under hela livet. • ATP-systemet baserade sig på de 15 bästa åren av 30 år. – ÖVERKOMPENSERADE ! • ATP-pensionärerna fick behålla sina ”höga” utgående pensioner, men de ansågs inkludera ett förskott på kommande tillväxt, som sedan återbetalas via ett avdrag på 1,6 % från justeringen enligt löneindex. ATP-pensionärerna får inget tillägg på 13 % Enligt det nya systemet räknas pensionskapitalet varje år upp med löneindex – d.v.s. Pensionsfordran är uppräknad till dagens lönenivå. År 2007 kostade den uppräkningen 170 miljarder. ATP-pensionerna räknades bara upp med inflationen. Har det beaktats vid jämförelsen mellan systemen?

27 27 Men bromsen – vad är det? Tillgångarna är 1,5 % större än skulderna • längre livslängd • Stor arbetslöshet – globaliseringen • Ökade kostnader – t.ex. f. Miljön • fler äldre JA MÖJLIGT JA Det finns en uppenbar risk för att realpensionerna kommer att sänkas. Därför gäller det att redan nu spara för kommande kärva tider. Det kan göras genom att sänka statsskulden eller genom lönsamma investeringar t.ex. lönsam forskning. • Balanstalet = Tillgångarna delat med skulderna. ”Bromsen” slår till om talet är under 1,0. ”Bromsen” slår till om Balanstalet är under 1,0. Då sänks pensionerna. Faktorer som påverkar ses nedan. Blir det:

28 28 Men pensionärerna måste få någon del av tillväxten: • PRO vill ha samma skatteskalor för pensionärer som för arbetande och har anmält Regeringen till EU- domstolen för åldersdiskriminering. • SPF och vill höja för ”fattigpensionärerna” – vilka de nu är? Se ovan

29 29 Några vill att 1,6 %-avdraget skall slopas.  ATP-pensionärerna blev överkompenserade – det var ju därför ATP-systemet inte höll. Nu fick de behålla sina för ”höga” pensioner men måste finna sig i att dessa inkluderade den beräknade framtida tillväxten. Därför sker ett avdrag med 1,6 %. – Det är svårt att argumen- tera emot.   De yrkesverksamma som nu håller på att spara ihop till sin pension är nog glada för att de får en förhöjning på 13 % när de blir pensionärer. Det förskottet återbetalas genom ett avdrag med 1,6 % varje år från löneindex. På så sätt får man högre pension i början och lägre i slutet av pensionstiden. Om 1,6 % skulle slopas måste 100-tals miljarder tillföras Pensionsfonderna för att täcka åtagandet. Detta skulle också kräva att alla partier som skrivit under Pensionsöverenskommelsen accepterar. Det är en svår väg att vandra. De åldrande pensionärerna skulle inte med det förslaget få så mycket i början - när skatten är dragen.

30 30 Reallöneutvecklingen pensionärerna diskriminerade – oavsiktligt • 1994 fastställdes att löner och pensioner skulle utvecklas lika i det nya systemet. • Alltsedan 2003 är det genomfört. • Men mellan gällde inte det. • Under dessa år uppstod en klyfta mellan yrkesverksamma och pensionärer på 32 %. • Det är 70+-pensionärerna – de som föddes 1937 och dessförinnan som diskriminerades. Det rör sig om pensionärer. • Ingen har upptäckt vad som skett – men diskrimineringen skedde helt oavsiktligt. • Yngre pensionärer däremot fick ta del av den reallöneökning som skedde under åren • Under ATP-åren utvecklades löner och pensioner lika.

31 31 Om det nya systemet börjat tillämpats redan när det beslöts 1994 Löneökningar enligt Medlingsinstitutet • …då hade nettopensionerna varit 15 % högre än nu för alla 70+-pensionärer – de som blivit diskriminerade. • Detta hade kunnat justerats för fem år sedan – men låt åtminstone de diskriminerade få sin rätt från och med år 2009!!!

32 32 Pension per mån > Per år 1000 kr 87,6108,0144,0180,0>180,0 + 15% Kr/mån Skatterna skulle då minska med Om 70+-pensionärerna skulle få denna skattesänkning så skulle nettot efter skatt för reallöner och realpensioner utvecklats lika alltsedan 1970 och bli ett konsekvent system ! Om de inte skulle få det – då blir det ett avbrott i följsamheten för åren

33 33 Smart då - tycker Alliansen att istället sänka skatten för dem som jobbar. Det är OK. Men meningen var väl inte att de som redan gått i pension skall börja jobba igen – eller? Särskild skatteskala för äldre Det är viktigt att få alla i arbete – och då måste det löna sig att arbeta. Man kan emellertid inte sänka a-kassa och sjukersättning hur mycket som helst. Människor måste också kunna leva.

34 34 Slopandet av de särskilda skatteskalorna skulle ge pensionärerna Per mån 1000 kr 7,39,012,015,025,0 40,0 Per år 1000 kr 87, 6108,0144,0180,0300,0 480,0 Yrkesverk- sammas skatteskalor Förbättr.i % -5,9 % -4,8 % -4,0 % -3,9 % -3,6 % -2,4 %

35 35 Skäl att sammanlagt kräva • Regering och Riksdag kan påverka skatterna - Pensionsöverenskommelsen behöver inte brytas upp. Ingen fondavsättning behövs. • Ekonomin skulle förstärkas för 70+pensionärerna de som diskriminerats i skarven mellan de båda pensionssystemen under åren Färre skulle därmed slippa behöva få garantipension och bostadstillägg. Det skulle kosta 12,5 miljard/år under en 13-årsperiod + 11,5 miljard/år = 24,0 miljarder netto/år • Fördelaktigt att ge kompensationen i form av sänkt skatt. Då får även de med bostadstillägg en förbättring.

36 36 • Facken talar för sina medlemmar - 4 % löneökningar = 50 miljarder/år Knapphetens kalla stjärna • Pensionsskuldens uppräkning kostar 170 miljarder/år. • Sveriges höga skatter behöver sänkas så att verksamhet inte drivs ur landet. • Anders Borg vill använda pengar till forskning, infrastruktur, skola, barn- omsorg (egentligen en bra satsning på framtiden). • Men de svaga – utan talesmän drar alltid det kortaste strået.

37 37 Vill man ge äldre rimlig vård och anständiga pensioner, så måste andra befolkningsgrupper begränsa sin konsumtion. Konsumtionen i samhället får inte bli större än att inflationen begränsas till 2 %. Inflationstakten är ju redan uppe på 3,5 % att då släppa ut 24 miljarder per år extra gör att inflationen ökar än mer. Inflation är aldrig bra för pensionärer. Men vänta nu – Vad är det som håller på att hända? Börserna faller – fastighetspriserna sjunker Efterfrågan i bl.a. USA minskar – Samtidigt ökar inflationen. Det liknar Stagflation. En sådan är svår för Riksbanken att påverka med dess enda vapen - räntan. Det vore kanske en väg - att höja räntan för att stabilisera priserna och att höja pensionerna för att stimulera efterfrågan? Vem förstår att bevaka de äldres rätt? Tror Du verkligen att de äldre kan få sin rätt?

38 38 Får kommande pensionärer sämre pensioner än ATP-pensionärerna fick? SEB har ett beräkningsprogram se Ur detta program har 6 personer valts • låg lön – /mån – undersköterska • medellön – /mån – barnmorska • hög lön /mån – läkare • var och en i två åldrar – 40 år – 65 år. • Dessutom maxlönen i ATP på 7,5 basbe- lopp och en på 7,5 basbelopp + 32 % - där maxpensionen egentligen bör ligga.

39 39 Ålder 2008Lön 2008 Kr/mån Slutlön Kr/mån Pension år Pension 75 -w %Kr/mån.%Kr/mån 40 – låg låg medel medel hög hög ATP medel ATP hög Pensionen i det nya systemet blir % av slutlön Ålder 2008Lön 2008 Kr/mån Slutlön Kr/mån Pension år Pension 75 -w %Kr/mån.%Kr/mån 40 – låg låg medel medel hög hög ATP medel ATP hög

40 40 Högsta ATP ligger lägre än nya pensioner.

41 41 Men så kommer nu professor Assar Lindbeck och säger …. • Slopa överskottsmålet – som nu är 2 % på BNP = 60 miljarder/år - se hans artikel 572&a= • Inget rimligt skäl att omfördela inkomster till framtida generationer, som sannolikt kommer att bli betydligt rikare än vi. • Rimligast är att använda pengarna till förbättringar för nu levande generationer exempelvis till vård och ökad konsumtion för låginkomsttagare. DIT HÖR NATURLIGTVIS 70+GENERATIONERNA SOM KOMMIT I KLÄM MELLAN DE TVÅ PENSIONSSYSTEMEN.

42 42 Möjligheten finns…. • På 30 års tid – får den yrkesverksamma befolkningen vid en genomsnittlig ökning av reallönen med 1,6 % per år en reallön som ligger 60 % högre än vår – Professor Lindbeck tror på en fördubbling. • Sedan år 2000 – på sju år – har medellivs- längden ökat med 2,1 år – d.v.s. med 3,6 månader/år. Om ökningen av medellivs- längden bara blir 50 % så stor under de närmaste 30 åren skulle den öka med 5 år.– PENSIONSÅLDERN BORDE SUCCESSIVT HÖJAS MED 10 ÅR - från 62 år till 72 år - d.v.s. man skulle då genomsnittligt kunna leva som ”friherre” i 14 år efter pensionen– eller lika många år som år Då skulle kostnaderna sjunka och inkomsterna stiga – Försörjningsbördan skulle inte bli större än den vi har nu.

43 43 Ett förslag om hur resurserna skulle kunna användas 1.Förbättrad vård Miljarder • fler vårdare 9,0 •400 tim grundutbildn. för vårdare per år 2,0 •Lönehöjning 10 % 6,0 •Arbetsledning-organisation 1,0 •Forskning – demens 1,0 •Summa 19,0 2.Ökade pensioner enligt ovan 24,0 3.Övr-forskn. m.m. enl. Anders Borg 17,0 •SUMMA 60,0 De äldres livskvalitet beror på att det finns tillräckligt många vårdare med erforderliga praktiska kunskaper. Om det skall gå att rekrytera vårdare krävs att yrkets status höjs genom bättre utbildning – karriärsstege – och högre lön för de som kvalificerar sig. En satsning på äldreforskning kan bli mycket lönsamt eftersom hela jordens befolkning åldras. Dessutom kan det spara pengar och minska lidande.

44 44 Finns det någon som kan hävda de äldres intressen? • Äldreorganisationerna ? • Kunskaper krävs – men också kraft för att driva pensionärspolitik. • Riksdagsmännen ? •Få riksdagsmän kan pensionsfrågorna. Men är det inte de som måste värna om att även de äldre får del av tillväxten? • De äldre själva? • Knappast de sjuka och svaga. • åringarna har barnbarn att ta hand om och dessutom vill man resa – och inte binda sig. VILKA TAR DET ANSVARET?

45 45 • Privatpensioner tecknas i särskilda försäkringsbolag och ger vanligen ett pensionstillägg under 5-10 år. Avtalad pension utbetalas enligt avtal och höjs oftast med inflationen. • Avtalspensioner tecknas mellan arbetsgivaren och en facklig organisation och kan inte försämras retroaktivt. Den höjs oftast med inflationen. Här följer beskrivning av de olika pensionsslagen.

46 46 Vem betalar pensionerna – hur mycket. 1. ATP/Tilläggspensionen är förmåns- baserad – d.v.s. man får 60 % av genom- snittet av de 15 bästa inkomståren. 2. Inkomstpensionen är avgiftsbaserad – man får den pension som 18,5% av lönen under hela livet ger. De samlade avgifterna räknas upp till pensionsdagens löneläge. • 16 % går till inkomstpensionen • 2,5 % går till premiepensionen, som löntagaren får placera i aktier. 3. Av totalavgiften betalas 11,5 % av arbetsgivaren och 7,0 % av arbetstagaren. 4. Premierna för avtalspensioner betalas av arbetsgivaren med 4,5 % upp till 7,5 basbelopp och med 30 % däröver samt med 2 % för en kompletterande pension.

47 47 1.Tilläggspension tjänar du in på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Den ger ger 60% av intjänade ATP-poäng x basbeloppet. Så här mycket får Du i pension 3. ITP avtalspension t.ex.(som är ett komplement till den allmänna pensionen) ger dig: • 10 procent för lön upp till 7,5 inkomst- basbelopp. •65 procent för lön mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp. •32,5 procent för lön mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp. 2. Inkomstpension blir vad 18,5 % premie på hela livsinkomsten samlar delat med beräk- nad återstående livslängd.

48 48 Allmänna pensioners andel av totalpensionen varierar


Ladda ner ppt "1 1,15 miljoner pensionärer oavsiktligt diskriminerade För att förstå hur det gått till måste man veta hur pensionssystemet är uppbyggt … ingen har gjort."

Liknande presentationer


Google-annonser