Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Styrelseskick Styrelseskick. Demokrati eller diktatur? Demokrati Demokrati kan definieras på en rad olika sätt och olika forskare anser att olika aspekter.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Styrelseskick Styrelseskick. Demokrati eller diktatur? Demokrati Demokrati kan definieras på en rad olika sätt och olika forskare anser att olika aspekter."— Presentationens avskrift:

1 Styrelseskick Styrelseskick

2 Demokrati eller diktatur? Demokrati Demokrati kan definieras på en rad olika sätt och olika forskare anser att olika aspekter är olika viktiga. Men nedanstående saker tycker många ska finnas med: Folkstyre • Medborgarna i en stat ska ha rätt att med jämna mellanrum rösta, det kan vara direkt på olika sakfrågor, eller på representanter som sedan bestämmer åt dem. • Valen är fria och alla medborgare kan ställa upp för en plats i landets parlament eller för presidentposten. Det finns flera alternativ. • Varje medborgare har lika rösträtt. • Det är majoriteten som bestämmer och en väsentlig del i en demokrati är att som förlorare acceptera att majoriteten tyckte annorlunda än en själv. • Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten, utan det måste finnas skydd för minoriteter.

3 Tryck- och yttrandefrihet • Man har rätt att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, med mycket få undantag. Dessa undantag kan t.ex. röra sig om hets mot folkgrupp och ärekränkning. • Medborgarna har också informationsfrihet, vilket innebär att alla medborgare har rätt att sprida eller samla in information fritt. • Massmedierna är fria och det finns konkurrens om åsikter. Rättssäkerhet • Alla människor ska vara lika inför lagen och alla ska anses oskyldiga tills vederbörande är dömd i domstol. • Domstolarna ska vara självständiga från politiken. Politiker ska alltså inte kunna lägga sig i hur en domstol ska döma i ett visst fall. Föreningsfrihet • I en demokrati ska man ha rätt att starta eller gå med i en förening, t.ex. ett politiskt parti.

4 Diktatur I en diktatur saknas det mesta eller allt av ovanstående. Man får kanske t.ex. inte skriva i en tidning att premiärministern i ens land är dålig och korrumperad, då riskerar man att hamna i fängelse. Eller så kanske de mäktigaste och rikaste i samhället aldrig åker dit i domstolarna, det verkar som om de med makt har egna lagar. Eller så förekommer det helt enkelt inga fria val med flera alternativ. Mitt emellan Många länder i världen försöker ge sken av att de är demokratier. De har kanske flera partier och val, men all massmedia styrs av det regerande partiet och de andra partierna blir i princip chanslösa eftersom t.ex. tevenyheterna bara pratar positivt om den sittande ledaren och negativt om utmanarna.

5 Olika sorters demokrati • Man kan urskilja åtminstone tre olika sorters demokrati. I en direkt demokrati har alla medborgare möjlighet att delta aktivt i alla diskussioner och rösta på varje sakfråga. Detta är nog ganska svårt att genomföra i större samhällen men användes t.ex. av de fria männen i det antika Aten. • I en parlamentarisk demokrati röstar folket fram partier till ett parlament (kallas riksdag i Sverige). Det eller de partier som i detta parlament lyckas bilda en majoritet bildar därefter en regering. Man röstar alltså inte fram statsministern eller premiärministern direkt. Regeringen regerar så länge den får majoritet i omröstningarna i parlamentet, men om inte detta lyckas längre kan parlamentet avsätta regeringen och försöka bilda en ny. Går inte detta blir det nyval. Storbritannien är ett klassiskt exempel på ett parlamentariskt land.

6 • En tredje sort är demokrati med maktbalans. Här röstar folket fram en president direkt. I ett annat val röstar de också fram ett parlament. Följden kan då bli att presidenten inte kommer från samma parti som det parti som har majoriteten i parlamentet. I sådana system kan parlamentet inte avsätta presidenten, men däremot förhindra presidentens beslut. Ofta finns det också en stark högsta domstol som kan förhindra lagförslag från både presidenten och parlamentet. Det blir alltså en maktbalans mellan tre olika delar av makten, eller institutioner som man brukar kalla det. USA är ett klassiskt exempel på detta system.

7 Folkomröstningar • Även i länder med indirekt demokrati kan det ibland förekomma inslag av direkt demokrati, nämligen vid folkomröstningar. Då kan medborgarna i ett land få rösta ja eller nej i en enskild fråga. I Sverige har vi t.ex. röstat ja eller nej till att gå med i EU. Detta används ofta vid stora politiska beslut eller när man inom partierna är oeniga. Det kan alltså vara ett sätt för partierna att slippa ta beslut i en fråga där de är djupt splittrade. Så var t.ex. EMU-frågan splittrande för många partier i Sverige.

8 Olika politiska nivåer • Inom nästan alla stater finns det mer än en politisk nivå. Staten bestämmer inte allt utan överlåter rätten att fatta en del beslut till mer lokala organ. I Sverige har vi ju landstingen och kommunerna, som också röstas fram på demokratisk väg. Vi har alltså tre beslutsnivåer i Sverige. • I en del länder är det lokala självstyret ännu större än i Sverige och då brukar man kalla det en federal stat eller federation. Tyskland och USA är federationer.

9 Olika valsystem • Majoritetsvalsystem I ett majoritetsvalsystem kämpar olika kandidater om vinsten i olika valkretsar. Den som vinner flest röster får HELA valkretsens röster till det nationella parlamentet. Det innebär oftast att det bara finns två eller några få partier som kämpar om makten. USA och Storbritannien har den här typen av valsystem. • Proportionellt valsystem I ett proportionellt system få kandidaterna i varje valkrets proportionellt antal röster efter hur mycket de fick i varje valkrets. Detta brukar medföra fler småpartier i parlamentet. För att det inte ska bli FÖR många partier brukar det finnas en spärr. Sverige har detta system och vår spärr för att komma in i riksdagen är 4%. I ett proportionellt system få kandidaterna i varje valkrets proportionellt antal röster efter hur mycket de fick i varje valkrets. Detta brukar medföra fler småpartier i parlamentet. För att det inte ska bli FÖR många partier brukar det finnas en spärr. Sverige har detta system och vår spärr för att komma in i riksdagen är 4%.

10 • Fördelarna med majoritetsvalsystemet är att det är enkelt att få starka regeringar. De får möjlighet att verkligen regera utan problem att bli nedröstade i parlamentet. • Fördelarna med proportionella system är att även minoriteter kan få något att säga till om. I Sverige kan det ju vara en idé att rösta på ett litet parti. De kan komma in i riksdagen och få en del makt. I Storbritannien är detta ofta meningslöst och blir till en bortkastad röst.

11 Politiska ideologier De flesta partierna har en speciell ideologi som de utgår ifrån när de bestämmer vilken politik de vill föra. En ideologi är en idé om hur samhället bör organiseras. I en ideologi finns det ofta en särskild människosyn inbyggd. Kommunismen härstammar ifrån Karl Marx och poängterar rättvisa väldigt mycket. Från början tänkte man att arbetarna skulle göra revolution mot fabriksägarna och de som hade makten i samhället före demokratin var genomförd. Tillsammans med socialdemokratin skulle man kunna kalla kommunismen för socialism.

12 Socialdemokratin är en mildare variant av socialism. Man poängterade att man ville göra samhället mer rättvist och förändra mycket, men man ville göra det med demokratiska metoder. Man vill ha en stark stat som kan ta ansvar för mycket i människans vardag och därför krävs det en hög skatt.

13 Liberalismen betonar frihet på olika sätt. Det var t.ex. näringsfrihet (att man fick starta företag fritt), religionsfrihet och en fri marknad (att företag konkurrerar med varandra och att de bästa företagen överlever). Idag kan man säga att det finns två sorter som skiljer sig åt ganska mycket: socialliberala och nyliberala. Konservatismen vill bevara mycket i samhället och poängterar moral och familjeideal. De vill endast förändra samhället långsamt och försiktigt. Förr representerade denna ideologi oftast kyrkan och överklassen. Ekologismen betonar naturens och miljöns betydelse och vill förändra vårt sätt att leva, så att vi kan bevara naturen. Detta kan innebära att vi skulle ändra hela det ekonomiska systemet så att vi inte längre eftersträvar ekonomisk tillväxt till varje pris.

14 Fascismen betonar nationens betydelse och man vill undvika klasskampen som socialisterna talar om. En stark ledare ska ena nationen och lydnad och styrka är viktiga ingredienser i fascismen. En hel del drag från socialdarwinismen, d.v.s. att den starke har rätt att överleva. Nazismen poängterar också en stark ledare, en stark nation och förakt för svaghet. Men dessutom är nazismen mycket tydligare rasistisk. Man tror alltså att olika raser har olika egenskaper och att det är farligt att blanda olika folkgrupper.


Ladda ner ppt "Styrelseskick Styrelseskick. Demokrati eller diktatur? Demokrati Demokrati kan definieras på en rad olika sätt och olika forskare anser att olika aspekter."

Liknande presentationer


Google-annonser