Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.

En presentation över ämnet: "Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik."— Presentationens avskrift:

1 Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik

2 Gemensamma ekonomisk-politiska mål: Hög levnadsstandard ekonomisk tillväxt Hög och jämn sysselsättning Stabilt penningvärde (låg inflation) Balans i utlandsaffärerna Minska offentligt underskott och statsskuld (överskottsmål under en konjunkturcykel) Jämn fördelning av välståndet Regional balans Miljöhänsyn

3 Målkonflikter Olika prioritering Olika syn på vägen till målen (medel)

4 Exempel på målkonflikter Låg arbetslöshet och låg inflation (hög efterfrågan vid låg arbetslöshet ger högre inflation) Budgetmålen kan vara svåra att uppnå om man vill ha en jämn fördelning av välståndet. Högre skatter kan motverka tillväxt. Åtstramningar motverkar tillväxt i lågkonjunktur Ekonomisk tillväxt påverkar miljön Den största tillväxten sker i storstadsregionerna motverkar regional balans

5 Stor produktion Låg arbetslöshet Hög konsumtion Stora prisökningar Hög ränta KONJUNKTURER BNP Produktion Tid Liten produktion Hög arbetslöshet Liten konsumtion Mindre prisökningar Låg ränta Trend Recession: lågkonjunktur ( fallande BNP) Depression: extremt kraftig och långvarig.

6 BNP Förändring från motsvarande kvartal föregående år (kv 1994- ), % Fasta priser, kalenderkorrigerade värden

7 Inflation = penningvärdeförsämring, allmänprisökning KPI vanligt mått (inflationen procentuell förändring) Orsaker till inflation: Efterfrågeinflation ("mer pengar än varor") Kostnadsinflation ( "arbetskraften och/eller råvarorna för dyra") Importerad inflation (Inflation i exportländer eller sjunkande valutakurs i det egna landet) Inflation ”via sedelpressarna”

8 VARFÖR MOTARBETA HÖG INFLATION? Internationell konkurrenskraft minskar Låntagare vinner sparare förlorar Osäkerhet Minskade investeringar Inflationen i dag? Riksbankens inflationsmål: 2 % +/- 1 %-enhet Deflation: sjunkande prisnivåer

9 Prisnivån i Sverige 1830-2011 Index 1914=100. Logaritmisk skala

10 Inflation i Sverige 1831-2011 Årlig förändring i procent av konsumentpriserna

11 Inflationstakten enligt KPI

12 Finanspolitik (budgetpolitik) Regeringen föreslår riksdagen beslutar Skatter, avgifter Bidrag Investeringar Syfte: Fördelning av resurser och/eller reglera och motverka konjunktursvängningar I lågkonjunktur underbalansering = expansionspolitik I högkonjunktur överbalansering = åtstramningspolitik

13 Penningpolitik: Riksbanken Reporäntan (styrräntan) (räntan mellan riksbanken och vanliga banker) Syfte att styra tillgången på pengar och krediter- att hålla ett stabilt penningvärde. I lågkonjunktur sänks räntan = expansionspolitik För att göra det billigare att låna till konsumtion och investeringar I högkonjunktur höjs räntan= åtstramning För att göra det dyrare att låna så att efterfrågan minskar och därmed risken för inflation

14 Riksbanken (centralbanken ) Riksbanksfullmäktige utser en direktion som ska vara oberoende av politikerna Ansvarar för penningpolitiken Inflationsmålet 2 % (+/- 1 %-enhet) Ger ut sedlar och mynt Statens bank reporänta (bankernas ränta till riksbanken) Valutareserven Kan stödköpa kronor

15 Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan.

16 Minska investeringar (f) Sänka bidrag (f) Höja skatt (f) Höja reporäntan (p) revalvera (v)* KONJUNKTURER BNP Produktion Tid Öka investeringar (f) Höja bidrag (f) Sänka skatt (f) Sänka reporäntan (p) Devalvera(v)* Trend (tänkbara) STATLIGA ÅTGÄRDER Keynesiansk stabiliseringspolitik (f) finanspolitik (p) penningpolitik (v) valutapolitik * devalvering-revalvering endast vid fast växelkurs

17 Finansminister Anders Borg Ansvarig för finanspolitiken Riksbankschef Stefan Ingves Ansvarig för penningpolitiken

18

19 X Stagflation: Hög arbetslöshet (stagnerande ekonomi) Hög inflation

20 30-talsdepressionen Börskraschen 1929 på Wall Street inledde depressionen

21 Keynes 1930-talets depression en vändpunkt Keynes visade att förändringar i efterfrågan påverkar inflation och aktivitetsnivå i landets ekonomi Förordade en aktiv finanspolitik, bl a med hjälp av skatter, arbetsgivaravgifter och offentliga utgifter, för att motverka svängningar i ekonomin I lågkonjunktur underbalansering = expansionspolitik I högkonjunktur överbalansering = åtstramningspolitik

22 Adam Smith: liberal ekonomi Liten politisk inblandning i ekonomin (”Den osynliga handen”) Marknadskrafter Vinst Konkurrens

23 Monetarister Företräds av Milton Friedman Vill ha så få ingrepp i marknadsekonomin som möjligt Om åtgärder kommer vid fel tillfälle blir de kontraproduktiva Anser att penningmängden är ett sätt att styra ekonomin Robert Lucas Anser att det är förväntningarna från människor och företag som skapar svängningar i ekonomin Förväntningar om exempelvis höjd inflationstakt skapar kompensationstänkande Förväntningarna kan påverkas genom en stabil regeringspolitik och en beslutsam riksbank