Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

RiksSvikt nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt Ansvariga: Ulf Dahlström, Peter Vasko och Åsa Jonsson RiksSvikt är utvecklat med stöd av: Sveriges.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "RiksSvikt nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt Ansvariga: Ulf Dahlström, Peter Vasko och Åsa Jonsson RiksSvikt är utvecklat med stöd av: Sveriges."— Presentationens avskrift:

1 RiksSvikt nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt Ansvariga: Ulf Dahlström, Peter Vasko och Åsa Jonsson RiksSvikt är utvecklat med stöd av: Sveriges kommuner och landsting Svenska Cardiologföreningen Uppsala Clinical Research Center Årsrapport enheter: 64 sjukhus och 94 vårdcentraler

2 Syftet med RiksSvikt Förbättra handläggningen av patienter med hjärtsvikt genom att ge deltagande enheter: Kunskap om efterföljandet av nationella riktlinjer och hjälpa till att identifiera förbättringsområden Registrera förändringar i vårdens kvalitet och innehåll över tid inom landsting och vårdenheter. Utgöra en grund för forskning om hjärtsvikt och genom vetenskapliga studier bidra med ny kunskap om hjärtsvikt.

3 Målsättning Täckningsgrad Användande av registret i kliniskt förbättringsarbete Valida data Representativt Hjärtsviktregister inom såväl sluten som öppen vård i Sverige Att diagnostik av hjärtsvikt skall ske enligt nationella riktlinjer hos > 90% av patienterna Att > 90% av patienterna med hjärtsvikt skall behandlas enligt nationella riktlinjer Att registrets databas skall vara hypotesgenererande för olika forskningsprojekt

4 Täckningsgrad Täckningsgrad och återinläggningar saknas i den preliminära versionen av RiksSvikt årsrapport 2013

5 Antal registrerade under 2013 på sjukhus/specialistmottagningar

6 Demografi och karakteristik

7 Etiologi SLUTENVÅRD PRIMÄRVÅR D

8 Vårddygn ,7-7,3 dygn 7 dygn

9 QRS-duration och EF vid hjärtsvikt.

10 QRS-duration vid hjärtsvikt. Där uppgift finns om QRS bredd (hos 69 %) på EKG så har 31 % > 120 ms Mortalitet, ett a ̊ r i relation till QRS bredd (ojusterat)

11 QRS-duration vid hjärtsvikt. 31 % har 120 ms eller bredare QRS

12 Andel patienter med EKO vid deltagande sjukhus/specialistmottagningar 87 (49-100) %

13 Ett års mortalitet Hb klasser

14 Ett-årsmortalitet i relation till hjärtfrekvensgrupper

15 Ett-årsmortalitet i relation till NYHA-funktionsklass

16 Användningen av vanliga hjärtsviktmediciner över tid hos patienter med HF-REF

17 Användningen av vanliga hjärtsviktmediciner över tid hos patienter med HF-NEF

18 RAS-blockad i relation till åldersgrupper och kön samt spridning på sjukhus/specialistmottagningar

19 Andel RAS-blockad + Betablockad i relation till åldersgrupper och kön och spridning hos patienter HF-REF rapporterade från deltagande sjukhus/spec.mott.

20 Andel RAS-blockad + Betablockad i relation till åldersgrupper och kön och spridning hos patienter med HF-NEF på rapporterande sjukhus/specialistmottagningar

21 Andel med RAS-blockad + Betablockad + MRA i relation till åldersgrupper och kön hos patienter med HF-REF/HF-NEF på rapporterande sjukhus/spec.mott. HF-REFHF-NEF

22 Andel diuretika i relation till åldersgrupper och kön hos patienter med HFNEF på rapporterande sjukhus/specialistmottagning

23 Primärvård Demografi och karakteristik

24 Etiologi SLUTENVÅRD PRIMÄRVÅR D

25 EKO primärvård (73 %)

26 Användningen av vanliga hjärtsviktmediciner över tid hos patienter registrerade i primärvården

27 Andel RAS-blockad + Betablockad i relation till åldersgrupper och kön och spridning rapporterade från primärvården

28 Andel med RAS-blockad + Betablockad + Aldosteronantagonist samt diuretika i relation till åldersgrupper och kön rapporterade från primärvården RAAS+BB+AADiuretika

29 Andel antal övriga läkemedel hos patienter registrerade i primärvården samt andelen som följs upp på hjärtsviktmottagning i relation till ålder och kön

30 Antal registrerade patienter under 2013 per vårdcentral

31 Ett års uppföljning utskickade enkäter Svarsfrekvens stabilt 81% Enkätsvar vanligast 2 % – telefonuppföljning 12 % kunde ej nås för uppföljning Selekterat urval, hjärtsvikt intresserade centra och följsamma patienter..?

32 Nuvarande hälsotillstånd över åren , ,8

33 Nuvarande hälsotillstånd i relation till åldersgrupper n=23668 Medelvärde 62,8 Män 64 Kvinnor 60, 65,859,856,268

34 Trötthet i relation till nuvarande hälsotillstånd 83,868,350,344,8

35 Andfåddhet i relation till nuvarande hälsotillstånd 80,468,850,641,4 74,3 66,5 51,9 50,1 PRIMÄRVÅRD

36 Dimensioner EQ5D

37 EQ5D 5 olika dimensioner Största andelen av samtliga patienter inom samtliga dimensioner som skattat sitt hälsotillstånd som 3 är gruppen HF-NEF

38 Andel RAS-blockad och Betablockad % av SV 66 % av PV Svag men positiv utveckling Endast RAS-blockad SV 79% Endast RAS-blockad PV 74% Endast BB SV 83% Endast BB PV 81%

39 Andel diuretika Minskat från 77% till 70% Vanligare i äldre åldersklasser och bland kvinnor i båda materialen

40 Övriga läkemedel Statiner 47% i sjukhusmaterialet (hälften av HF-REF och 41% av HF- NEF). Vanligare bland män (33%) än kvinnor (14%) Mineralkortikoid antagonist (MRA) 29 % av sjukhusmaterialet vanligare vid HF-REF (34%) än HF- NEF (22%) 15% av primärvårdsmaterialet Mer förekommande bland de yngre och bland män i båda grupperna


Ladda ner ppt "RiksSvikt nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt Ansvariga: Ulf Dahlström, Peter Vasko och Åsa Jonsson RiksSvikt är utvecklat med stöd av: Sveriges."

Liknande presentationer


Google-annonser