Alkohol och droger i ungdomsåren Christina Nehlin Institutionen för Neurovetenskap, Psykiatri.

En presentation över ämnet: "Alkohol och droger i ungdomsåren Christina Nehlin Institutionen för Neurovetenskap, Psykiatri."— Presentationens avskrift:

1 Alkohol och droger i ungdomsåren Christina Nehlin Institutionen för Neurovetenskap, Psykiatri

2 Alkohol Hur ser alkoholkonsumtionen ut bland unga? Varför använder unga alkohol? Hur på verkas den unga hjärnan? Vem blir beroende? Riskfaktorer, tidiga problembeteenden Samsjuklighet med psykisk ohälsa. Varför unga kvinnor med psykisk ohälsa överkonsumerar alkohol

3

4 Varför dricker ungdomar? Review 2004: De flesta dricker av ”sociala skäl”: Underlätta umgänge med andra lägst andel med alkoholskador/beroende Komma i feststämning, gilla att vara full högre risk för alkoholskador/beroende Hantera negativa känslor. Mindre andel men högst risk för att utveckla alkoholproblem Kuntsche 2005

5 Perioden i livet med störst risk att utveckla alkoholproblem: Sena tonåren och början av 20-årsåldern - Inte upp i medelåldern!

6 Tidig alkoholdebut predicerar missbruk och beroende Intervjuundersökning med 43 000 personer: Alkoholdebut före 14 års ålder ger en riskökning på 1.78 för att utveckla beroende någon gång under livet Risken att man haft alkoholberoende senaste året 1.98 gånger så stor…. …jämfört med de som började dricka efter 21 Hingson 2006

7 Hjärnans funktioner Alkohol Prefrontala cortex Hippocampus (minne, inlärning)

8 Belöningssystemen i hjärnan De flesta droger som tas frivilligt av människor tas också frivilligt av försöksdjur Belöningssystemen likartade, t o m hos grodor, sniglar och enklare livsformer = uråldriga system för överlevnad

9 Råttmodell

10 Uppväxtmiljön har stor betydelse Experiment med djur visar att: De flesta individer som växer upp i trygg miljö väljer lågt alkoholintag Individer som växer upp i otrygg miljö föredrar vätska med hög alkoholkoncentration Otrygg miljö ger individer med förändrat beteende, ökat utforskande och risktagande Individer med genetisk drogpreferens har lägre drogintag efter uppväxt i trygg miljö Nylander 2011

11 Uppväxtmiljön har stor betydelse Hos människor: Tidig vanvård (verbala och fysiska övergrepp) leder i högre utsträckning till utveckling av allvarligt våld och psykopati- relaterade personlighetsdrag bland unga vuxna män (Lang 2002) Traumatiska händelser kan utlösa missbruksutveckling hos sårbara individer (Strelau 2004)

12 Unga kvinnor särskilt känsliga Internaliserar oftare sina problem depression, ångest… (29%♀ - 7 %♂) …beroende på stressande negativa livshändelser (övergrepp etc) och större psykosocial press Unga kvinnors hjärnor är särskilt sårbara för stark alkoholpåverkan (binge drinking) lägre nivå av viktiga hjärnfunktioner riskbeteenden och sämre social funktion Ybrant 2008, Squeglia 2011 Återkommer till detta!

13 Tidiga problembeteenden Impulsivitet, spänningssökande, aggressivitet Antisocialt beteendeMissbruk

14 Impulsivitet Psykologin: En genomgripande roll vid psykosociala störningar Ett karaktärsdrag hos individer med ”ohämmat beteende” (alkoholberoende, självmordsbenägenhet, hyperaktivitet, psykopatiska tendenser): Talar innan de tänker, beslutar sig spontant, lär inte av sina misstag, saknar fungerande hämningsmekanismer (tyder på störning i frontala cortex)

15 Impulsivitet som personlighetsmönster Antisocial personlighetsstörning (APD) Relaterat: Psykopatisk personlighet – söker kickar, saknar empati, brist på ansvar och hämningar (Psychopathy Checklist, Hare 1991) Mycket hög förekomst av missbruk: livstidsprevalens 83%

16 Impulsivitet: neurobiologi Vid impulsivitet: högre grad av enzymet MAO-B i blodet MAO-B finns även i normalbefolkningen – ger problem beroende på miljö och uppväxtvillkor? Personligheten inverkar på hur impulsiviteten uttrycks

17 Impulsiva barn och ungdomar behöver struktur i det dagliga livet Struktur i dagliga livet viktig preventiv insats Tidig intervention vid en kritisk tidpunkt, t ex första behandlingstillfället eller ingripandet har stor betydelse

18 Hur definieras missbruk och beroende?

19 Missbruksdiagnos (DSM-IV) Minst ett av kriterierna ska vara uppfyllt under en 12-månadersperiod Misslyckas med sina skyldigheter (arbete/skola, hemma) pga att man druckit/drogat (upprepat) Dricker/drogar i situationer med risk för fysisk skada (upprepat) Upprepade alkohol/drogrelaterade problem med rättvisan Fortsatt alkohol/drogintag trots upprepade eller ständiga problem i förhållande till andra människor (slagsmål, gräl) Aldrig varit beroende

20 Beroendediagnos (DSM-IV) Tre eller fler av kriterierna ska vara uppfyllda under en 12-månadersperiod Begär, craving Kontrollförlust Droganvändningen prioriteras Toleransutveckling Fortsatt intag av drog/er trots uppenbar skada Abstinenssymtom Intag av drog/er för att slippa abstinenssymtom

21 Droger Drogkonsumtion bland unga: Vilka droger, hur mycket De vanligaste drogerna och hur de fungerar. Effekter på kort och på lång sikt

22 Andelen 15–16- åriga elever i olika länder som någon gång prövat narkotika. 1995– 2007. 32 Källa: CAN

23 Tidig drogstart Drogstart Missbruk > 13 år 30% < 21år 11% Drogstart Beroende > 13 år 34% < 21år 14% Varje år av uppskjuten drogstart minskar risken med 5% Grant, Dawson 2005

24 De vanligaste drogerna Alkohol Cannabis – hasch och marijuana Centralstimulantia – amfetamin, kokain, metamfetamin Ecstasy Opiater – heroin, morfin Hallucinogener – LSD, Ketamin Centraldepressiva – bensodiazepiner, GHB

25 Cannabis – hasch och marijuana Verksam substans: THC (tetrahydrocannabinol), olika halt THC i olika preparat - stora skillnader, mycket högre koncentration i dag jmfrt 60-talet

26 Effekter cannabis Kort sikt: ”Salongsberusning” Röda ögon, svårt hålla tråden i samtal Inom några månader: personlighetsförändringar, skolproblem THC försvinner mycket långsamt ur kroppen - att röka ett par gånger i veckan ger i princip ständig kognitiv påverkan = skyndar på beroendeutvecklingen Längre sikt: Påverkar personlighetens utveckling och mognad Viktig roll i utvecklandet av allvarlig psykisk ohälsa. Cannabispsykos inåtvändhet, löser världsgåtor

27 Effekter cannabis, forts Fosterskador: Råttor som utsatts för cannabis i fosterstadiet dras till heroin Utsatta råttor mer lättstressade, dras till heroinet särskilt under stress Under ”tonårstid”: Ger ökad neurobiologisk känslighet för heroin och andra opiater Risken ökar vid tidigare debut

28 Centralstimulantia – amfetamin, metamfetamin, kokain Amfetamin, metamfetamin (starkare variant) – syntetiska droger Kokain – ”naturprodukt” Oftast pulver- eller tablettform, tas även som injektion

29 Effekter centralstimulantia Kort sikt: Ökad kraft, vakenhet, självkänsla, frihet från hämningar Stora pupiller, rastlöshet, överdrivna och ryckiga rörelser Kokain: mer nedtonade effekter, kan vara svårt att upptäcka Kokain troligen den mest beroendeframkallande drog vi känner till Längre sikt: kroppen stressas hjärtrubbningar, muskelkramper Olyckor under rus Hepatit C Paranoida vanföreställningar – noja, amfetaminpsykos

30 Ecstasy Huvudsakligen centralstimulerande, men även hallucinogen effekt. Ravepartyn Under rus: Ofta kontaktsökande på ett inadekvat sätt Överhettning, hjärnödem och rubbningar i hjärtrytmen många dödsfall Förekomsten minskar!

31 Opiater – heroin, morfin ”Heroinvågor” bland ungdomar – ofta brunt heroin som röks Dämpande (smärtstillande), ångestreducerande Snabb beroendeutveckling Abstinens kan vara livshotande

32 Hallucinogener – LSD + många nya kemiska droger Förändrar verklighetsuppfattningen - färg, form tid, rum 60-talsdrog, återkom med ravekulturen Nu mindre vanligt bland ungdomar Vanligt: akut förvirring, ångest Effekten kan vara mycket ihållande

33 Bensodiazepiner Centraldepressiva: lugnande, ångestdämpande Används oftast i kombination med narkotika eller alkohol Hjälper till med avtändning – ”torrsprit” Lätt tillgängliga – förskrivning vanlig Svår avgiftning, kan vara livshotande

34 GHB - Gammahydroxibutyrat Lätt att tillverka hemma, svår att dosera livshotande överdoser Liknar alkoholrus men ingen doft, ger ingen bakfylla Abstinens som vid alkoholavgiftning = riskabelt (puls, blodtryck stiger, svettningar, ep-anfall. Risk för delirium tremens) Lika många dödsoffer som heroin, men yngre döda

35 Samsjuklighet Exempel: Maria ungdom 2006 (n=180) = söker hjälp för missbruksproblem Pojkar Flickor Psykiatrisk diagnos 67 % 67 % Missbruk/beroende 41 %38 %

36 Unga kvinnor med psykisk ohälsa Studie 2009: 46.6% dricker över risknivåer. Varför dricker man?

37 Unga kvinnor med psykisk ohälsa Vara som alla andra Hantera negativa känslor Fly problem Skada sig själv

38 Maria Ungdom, forts De vanligaste psykiatriska problemen (livstid) PojkarFlickor Depression 40 % 64 % Uppförandestörning 63 % 44 % Fobier 17 % 48 % Ätstörningar 2 % 22 % Paniksyndrom 4 % 20 % PTSD 3 % 13 %

39 Vid missbruk hos unga… … bör man alltid uppmärksamma psykisk ohälsa Vid psykisk ohälsa hos unga… …bör man alltid uppmärksamma missbruk

40 Alkohol- och drogscreeninginstrument AUDIT DUDIT Fördjupande instrument: ADDIS-Ung, ADAD Noggrann social utredning, föräldrar/anhöriga självklara deltagare

41 1-3: Konsumtionsfrågor 4-6: Beroende? 7-10: Missbruk/Skadligt bruk?

42 TACK christina.nehlin.gordh@neuro.uu.se