ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.

En presentation över ämnet: "ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID."— Presentationens avskrift:

1 ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID

2 Barn som far illa

3 1979 införde Sverige, som första land i världen, ett förbud mot barnaga. I den så kallade anti-agalagen står det att barn inte får ”utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Misshandel av små barn bedöms vanligtvis som grov misshandel om det är en vuxen som begått brottet. Det finns en särskild straffskärpningsgrund i brottsbalken som tillämpas när brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i förhållande till sina föräldrar eller annan närstående. Barnkonventionen tar upp barns skydd mot övergrepp i artikel 19 där det står att barn har rätt att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld och mot utnyttjande inom familjen. Artikel 39 handlar om att barn som har utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp har rätt till stöd och hjälp.

4 ¤ När de utsätts för psykiskt eller fysiskt våld. ¤ När det brister i deras omgivning och de riskerar att inte få växa eller utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. ¤ Kränkingar eller försummelse tex i skolan, på fritidsaktiviteter eller tillsammans med vänner och bekanta.

5 ¤ Fyskiskt våld. ¤ Psykiskt våld. ¤ Sexuella övergrepp. ¤ Försummelse. ¤ När barn upplever/bevittnat våld i hemmet.

6 ¤ Ungefär 10 procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång. ¤ Ett barn av sju uppger att det blivit slagna någon gång i sitt liv av sina föräldrar. ¤ Studier visar att barn som upplever våld tenderar att utveckla post-traumatisk stressyndrom i högre utsträckning än andra barn som utsätts för andra trauman. ¤ Barn upp till 18 år som bevittnat våld i nära relationer betraktas enlgt socialtjänstlagen som offer för brott och ska få det stöd och den hjälp som barnet behöver.

7 ¤ Föräldrarna har dåliga uppväxtvillkor ¤ Sjukdom eller funktionsnedsättning hos föräldrarna ¤ Social isolering ¤ Kriser i familjen ¤ Problem med sprit eller narkotika ¤ Bristande föräldrar kunskap

8 ¤Barnets ätande ¤ Återkommande huvudvärk, buksmärtor eller andra symptom ¤Brännskador ¤Sårskador ¤Blåmärken

9 ¤ Deras berättelse stämmer inte överens med skadan barnen fått ¤ Föräldrarna söker sjukvård för sent eller inte alls ¤ Barnet uteblir från flera BVC besök ¤ Missbruk hos föräldrarna ¤ Psykisk sjukdom

10

11 Även om ditt barn till en början inte vill prata med dig om vad som har hänt i familjen, är det viktigt att ditt barn får hjälp med sina upplevelser och de känslor som hör ihop med vad barnet har sett och hört. Ibland kan det vara lättare för barnet att prata med någon annan än den förälder som har blivit misshandlad, eftersom barnet inte vill göra sin förälder ledsen eller bekymrad. Det kan också vara svårt för dig att höra allt som barnet har att säga om du själv mår mycket dåligt. Ibland behöver också barnet träffa någon med specialkunskaper om hur våldsutsatta barn reagerar och hur man kan hjälpa dem. Likaså är det till stor hjälp om du som har använt våld en dag kan säga till ditt barn att det var fel av dig och att det är ditt ansvar att det har hänt. Det finns barn som på allvar tror att de är skuld till att du har blivit arg och slagit deras mamma, till exempel för att de tror att de har varit bråkiga eller gnälliga. ”Om jag bara hade varit tyst så hade pappa inte blivit arg, och då hade han inte slagit mamma.” Så kan ett barn tänka. Den skulden kan du hjälpa ditt barn att bli kvitt.

12 Trappansamtal och barngrupp Trappansamtal; ¤Bearbetande samtal ¤Sätta ord på svåra upplevelser ¤Ej ditt fel Barngrupp; ¤Bekräftelse ¤Lätta skuldkänslan

13 ”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling” Föräldrabalken 6 kap. 1§

14