Politiska beslutsprocesser Henrik Moberg, maj 2012.

En presentation över ämnet: "Politiska beslutsprocesser Henrik Moberg, maj 2012."— Presentationens avskrift:

1 Politiska beslutsprocesser Henrik Moberg, maj 2012

2 Disposition Litteratur Nationellt politiskt beslutsfattande i Sverige med fokus på folkhälsofrågor Teorier om policyprocesser – problemidentifiering, beslutsfattande och implementering Exempel och diskussion Hill. The Public Policy Process. Kap. 5 & 7-10 Henrik Moberg, maj 2012

3 Några definitioner (NE) Politik – ett flerdimensionellt begrepp ”… de processer genom vilka makt utövas och politiska beslut fattas” (engelska politics) ”… verksamhet (inom ramen för ngn offentlig organisation) som syftar till att, på grundval av ngn helhetssyn eller ideologi, styra eller påverka utvecklingen i ett samhälle…” (engelska policy) Henrik Moberg, maj 2012

4 Några definitioner Policy ” a course of action, usually based on certain principles, decided on by a body or individual” (Chambers) ”High-level overall plan embracing the general goals and acceptable procedures especially of a governmental body” (Merriam-)Webster Henrik Moberg, maj 2012

5 Några definitioner forts. Health policy ” A formal statement or procedure within institutions (notably government) which defines priorities and the parameters for action in response to health needs, available resources and other political pressures” (WHO 1998). ”Public and private policies about health [which] embrace courses of action (and inaction) that affect the set of institutions, organisations, services and funding arrangemages of the health system” (Buse m.fl.) Henrik Moberg, maj 2012

6 Politiskt beslutsfattande i en svensk kontext Henrik Moberg, maj 2012 1. Initiativ 2. Beredning 3. Beslut 4. Verkställighet

7 Politiskt beslutsfattande – initiativ Henrik Moberg, maj 2012 Motioner, propositioner eller utskottsförslag. Drygt 200 propositioner från regeringen 2009/2010, mellan 3 000–4 000 motioner från riksdagsledamöter under perioden 2000–2010. Begränsade möjligheter för enskilda personer eller organisationer att väcka initiativ för att få en fråga upptagen till behandling.

8 Ett exempel på folkhälsopolitiskt initiativ Henrik Moberg, maj 2012 Nationella folkhälsokommittén (1997–2000) Regeringens initiativ Beslut om att tillsätta kommittén 1995 Uppdrag: utarbeta förslag till nationella mål för hälsoutvecklingen Bakgrund: o WHO:s ”Hälsa för alla år 2000” o Andra internationella initiativ (UK och USA)

9 Politiskt beslutsfattande – beredning Små departement med fristående myndigheter. Beredningsarbetet inför större beslut utförs ofta av fristående kommittéer. Kommittéer lämnar slutbetänkanden som går på remiss till berörda organisationer. Synpunkter sammanställts till proposition som lämnas till riksdagen. Henrik Moberg, maj 2012

10 Nationella folkhälsokommitténs arbete 19 Underlagsrapporter 10 debattskrifter 2 Delbetänkanden 1 Slutbetänkande med 2 bilagor

11 Politiskt beslutsfattande – beredning Henrik Moberg, maj 2012 Vad hände med kommitténs förslag? 1 vision, 6 riktlinjer och 18 mål = 1 mål och 11 målområden Förslag till folkhälsolag = ej nödvändigt enligt regeringen FHI fick i uppdrag att sprida och följa upp arbetet med de förslag som fanns i propositionen

12 Politiskt beslutsfattande – beslut När en proposition kommer till riksdagen remitteras den till ett utskott. Utskottet diskuterar och ger ett utlåtande till riksdagen. Riksdagen diskuterar och avgör ärendet i en omröstning

13 Vad beslutade riksdagen? 1.Ett övergripande nationellt folkhälsomål 2.En sektorsövergripande målstruktur 3.Regeringen får bestämma delmål 4.Avslag av följdmotioner Henrik Moberg, maj 2012 Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35)

14 Politiskt beslutsfattande – verkställighet Riksdagsbesluten till regeringen – åtgärder från regerings sida. Exempelvis utfärdande av lagar, uppdrag till myndigheter eller beslut om kommittédirektiv m.m. När väl arbetet med att omsätta riksdags- besluten i regeringsbeslut är klart åligger det på den statliga förvaltningen att genomföra dem. Henrik Moberg, maj 2012

15 Dagens folkhälsopolitiska agenda

16 Folkhälsofrågor i socialutskottet 2011 48 motioner under den allmänna motionstiden, några exempel: o samlad plan för minskad förekomst av astma och allergi o nationella riktlinjer för ungdomsmottagningar o läkemedelsberoende ska ingå i målområde 11 o samordnare för skade- och våldsförebyggande arbetet i Sverige Behandlar propositioner från regeringen Henrik Moberg, maj 2012

17 En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110) Inriktning/utgångspunkter för det fortsatta folkhälsoarbetet:  Angelägna målgrupper: barn/unga och föräldrar samt äldre  främja enskilda människans intresse, ansvar och möjligheter att ta hand om den egna hälsan (empowerment)  hälsofrämjande miljöer: skola, arbete, bostad m.m. 115 miljoner avsattes årligen 2008-2010 Henrik Moberg, maj 2012

18 En förnyad folkhälsopolitik - vad beslutades? 1.Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag på omformulering av rubrikerna på folkhälsopolitikens målområden Henrik Moberg, maj 2012

19 Målområdesformuleringarna 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomiska och sociala (trygghet) förutsättningar 3: Barns och ungas (trygga och goda) uppväxtvillkor 4: (Ökad) Hälsa i arbetslivet 5: (Sunda och säkra) Miljöer och produkter 6: (En mer) Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: (Gott) Skydd mot smittspridning 8: (Trygg och säker) Sexualitet och (en god) reproduktiv hälsa 9: (Ökad) Fysisk aktivitet 10: (Goda) Matvanor och (säkra) livsmedel 11: (Minskat bruk av) Tobak, alkohol, (ett samhälle fritt från) narkotika, dopning (samt minskade skadeverkningar av överdrivet) spelande Henrik Moberg, maj 2012

20 Några aktuella kommittéer Tillsyn av marknadsföring av alkoholdrycker och tobak (dir. 2012:43) o kartläggning av omfattning av marknadsföring av alkoholdrycker o utreda tillsyn av ehandel och hemleverans Gårdsförsäljning av alkohol (SOU 2010:98) o ta fram ett förslag till hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan ske på ett sätt som är förenligt med EU-rätten liksom detaljhandelsmonopolet Henrik Moberg, maj 2012

21 Socialdepartementet (politiska tjänster) Henrik Moberg, maj 2012

22 Socialdepartementet (opolitiska tjänster) Henrik Moberg, maj 2012

23 Folkhälsofrågor i budgetpropsitionen Samordning av folkhälsopolitiken Smittskydd (klamydia, hiv/aids m.m.) Hälsoskydd (miljörelaterad ohälsa) Tobak Alkohol Narkotika och dopning Spelberoende ANDT-sekreteriat Henrik Moberg, maj 2012

24 Socialdepartementet – myndigheter med ansvar för vård- och omsorgsfrågor 2010 Henrik Moberg, maj 2012 MYNDIGHETER (17) Alkoholsortimentsnämnden Barnombudsmannen (BO) Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Försäkringskassan Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) Läkemedelsverket (LV) Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) Myndigheten för vårdanalys Pensionsmyndigheten Smittskyddsinstitutet (SMI) Socialstyrelsen (SoS) Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Statens folkhälsoinstitut (FHI) Statens institutionsstyrelse (SiS) Tandvårds- och läkemedels- förmånsnämnden (TLV) BOLAG (3) Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) Apotekens Service AB Systembolaget AB INSTITUT (1) Hjälpmedelsinstitutet

25 Socialdepartementet – andra helt eller delvis finansierade organisationer Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) – ideell förening Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Vårdalstiftelsen – fördelar medel till forskning Prioriteringscentrum – forskning, bildades på uppdrag av Socialdepartementet och SKL Henrik Moberg, maj 2012

26 Sammanfattning Politiska beslutsprocessen i Sverige är öppen och samförståndsinriktad. Regeringen använder offentliga utredningar med ett omfattande remissväsende. Frågorna belyses från olika håll genom åsiktsinhämtning. Små departement – mycket sakkunskap utanför departementen Henrik Moberg, maj 2012

27 Policyprocessen – generisk modell Problem Beslut Utvärdering Genomförande Uppföljning Henrik Moberg, maj 2012

28 Problem Beslut Utvärdering Genomförande Uppföljning Policyprocessen (Jenkins, 1978) Initiation Information Consideration Decision Implemen- tation Evaluation Termination

29 Policyprocessen Problem Beslut Utvärdering Genomförande Uppföljning Henrik Moberg, maj 2012

30 Problemidentifiering – bakgrund Problem = ett tillstånd som är otillfredsställande. En subjektiv bedömning? Problem existerar inte om inte någon aktör uttrycker otillfredsställelse. Agenda: ”a list of subjects or problems to which government officials /…/ are paying serious attention” Vem sätter agendan – regeringen, media, intresse- organisationer, experter? Henrik Moberg, maj 2012

31 Problem Politics (political will)Policy (solution) No change Window of opportunity (action) Problemidentifiering Kingdons three stream model Henrik Moberg, maj 2012

32 The garbage-can theory Studier gjorda på universitetsinstitutioner. Fyra strömmar: 1.Problem 2.Lösningar 3.Deltagare 4.Beslutstillfällen Henrik Moberg, maj 2012

33 The garbage-can theory Organiserad anarki “a collection of choices looking for problems, issues and feelings looking for decision situations in which they might be aired, solutions looking for issues to which they might be the answer, and decision makers looking for work. Strömmar som träffas slumpmässigt = beslut Henrik Moberg, maj 2012

34 Focusing events & policy fiascos Birklands analys av ”focusing events”  “sudden, relatively rare; can be reasonably defined as harmful or revealing the possibility of potentially greater future harms /…/ and that is known to policy makers and the public virtually simultaniously”  ”An event is more likely to focal if an interest group or groups that are available to exploit the event…” Policy fiascos  1) Assessing events, 2) identifying agents, 3) explaining behaviour, 4) evaluationg behaviour  “When these four claims are made persuasively about a certain policy episode, key policymakers/agencies involved are in for serious trouble”

35 Policyprocessen Problem Beslut Utvärdering Genomförande Uppföljning Henrik Moberg, maj 2012

36 Rational choice theory Fåtal beslutsfattare med klara och entydiga mål. All nödvändig information finns tillgänglig. Valmöjligheter ställs mot varandra och värderas. Beslut som ger ”maximum social gain”. Henrik Moberg. maj 2012

37 Bounded rationality Begränsad förmåga att få tillgång till all information. Människor anpassar sina mål och syften över tiden. Människor tar beslut som tillfredställer (satisficing) Människor använder tumregler Henrik Moberg, maj 2012

38 Inkrementalism Mål och medel väljs samtidigt. Olika uppfattningar hos de personer som deltar i beslutsprocessen. Beslutsfattande sker genom marginella stegvisa förändringar. Bygga vidare på befintlig eller känd kunskap. Henrik Moberg. maj 2012

39 Inkrementalism forts. Succesive limited comparison  Överens om väg framåt, inte nödvändigtvis den bästa dock. Disjoint incrementalism  ”Trial and error”, flera ibland osammanhängande beslut, Partisan mutual adjustment  Flertal aktörer, policies uppstår när dessa aktörer ”adopterar” andra aktörers ståndpunkter samtidigt som man för fram egna tankar Henrik Moberg. maj 2012

40 Policyprocessen Problem Beslut Utvärdering Genomförande Uppföljning Henrik Moberg, maj 2012

41 Vad bör ett beslut innehålla? Henrik Moberg, maj 2012 Precise definitions of policy objectives Instruments to be used to make the policy effective Whose duty it will be to implement a policy (resource allocation) The rules to be used to for the implemenation

42 Statens styrmedel Vedung (1998)Hupe / Hill (2003)Howlett & Ramesh (2003) Administrativa (käpp) AuthorityCompulsory Regulation Public enterprise Ekonomiska (morot) TransactionMixed Subsidies Tax and user charges Informativa (predikan) PersuasionVoluntary Family/community Voluntary organisation Private markets Henrik Moberg, maj 2012

43 Implementeringsteorier Henrik Moberg, maj 2012 Principal-agent teorin: o Principal: uppdragsgivaren/politiker o Agent: organisation/utförare Asymmetri med avseende på information och kompetens Kontrollproblem – vem styr vem?

44 Implementeringsteorier Top-downBottom-up FokusRegeringen (central nivå) Administratörer och nätverket (lokal nivå) Huvudsakliga aktörer Regeringen Politiker Beslutsfattare Både politiker/beslutsfattare och lokala administratörer Syn på policy- processen Problemformulering centralnivå Genomförande lokal nivå Interaktiv process – en policy förändras under genomförandet Utvärderings- kriterier Uppfylldes de i förväg uppsatta målen? Oklart – fick policyn genomslag hos administratörer på lokal nivå? FokusStruktur – uppnådde man vad som beslutades på ”toppen” Fick man med sig berörda aktörer?

45 Implementationsforskning: publicerade artiklar Källa: Saetren: The Policy Studies Journal, Vol. 33, No. 4, 2005 Sektor1942–841985–2003Totalt Hälsa16%27%24% Utbildning26%21%23% Miljö9%13%12% Sociala frågor8% Ekonomi10%7%8% Totalt 69%76%75% (N) = procentbas (1,094)(2,429)(3,523)

46 Sammanfattning Heuristiska verktyg som främst ska användas för att analyser/förstå processer och utfall Det finns inte en övergripande förklaringsmodell för hela eller delar av en ”policycykel” Avgränsningar mellan olika delar i ”policycykeln” ger för förenklad bild av verkligheten Vid intresse finns mycket att läsa... Henrik Moberg, maj 2012

47 Making Health Policy (Buse et al.) Henrik Moberg, maj 2012 The Health Agenda List some of the health- related subjects or problems that you are aware of that the government in your country has paid attention to. Why do you think that these particular subjects or problems received high priority? Future Health Policies Which policies would you like to introduce into the health system in your country but which are likely to face major feasibility problem? Which groups or actors would be against this policy and for what reasons?

48 Instuderingsfrågor Henrik Moberg, maj 2012 Vilka för- och nackdelar ser Hill med att dela in policyprocessen i ett antal tydligt avgränsade steg (policy stages)? Förklara grunderna i John Kingdons modell för ”agenda setting” Beskriv vilken kritik som framförts mot Herbert Simons s.k. ”rational choice model” Beskriv grunddragen i ”top-down” & ”bottom-up” perspektiven inom implementeringsforskningen