HÄLSA OCH OHÄLSA. VAD ÄR HÄLSA? När man pratar om psykiska störningar och psykisk ohälsa kan man komma in på normalt/onormalt och friskt/sjukt samt hälsa/ohälsa.

En presentation över ämnet: "HÄLSA OCH OHÄLSA. VAD ÄR HÄLSA? När man pratar om psykiska störningar och psykisk ohälsa kan man komma in på normalt/onormalt och friskt/sjukt samt hälsa/ohälsa."— Presentationens avskrift:

1 HÄLSA OCH OHÄLSA

2 VAD ÄR HÄLSA? När man pratar om psykiska störningar och psykisk ohälsa kan man komma in på normalt/onormalt och friskt/sjukt samt hälsa/ohälsa Normalt vs onormalt – ”värdeord” Men var går egentligen gränsen mellan normalt och onormalt, friskt och sjukt, hälsa och ohälsa?

3 VAD ÄR NORMALT? https://www.youtube.com/watch?v=NhUoH_QpPT4 Why is it that when we talk to god we’re praying, but when God talks to us we’re schizophrenic? (Thomas Szasz)

4 TA STÄLLNING TILL 20 PÅSTÅENDEN Utgå från dig själv: Vilka beteende ser du som normala/onormala? Jämför med en kompis uppfattning. Tycker ni samma? Fundera över hur andra kulturer än den svenska ser på dessa beteenden. Hur tror du dina mor och farföräldrar såg på dessa beteenden? Diskussion

5 1.Erik sitter och spelar tevespel hela nätterna och sover på dagarna 2.Sara använder tuggtobak 3.Nora får inte trampa brunnslock när hon är ute och går 4.Sara sitter på golvet och äter middag 5.Lisa petar sig i näsan och äter upp 6.Eva tänker jämt på tjejer 7.Kalle har aldrig onanerat 8.Anna onanerar varje dag 9.Tindra vill aldrig någonsin ha en pojkvän 1. Kajsa kan inte bajsa på främmande toaletter 2. Berit måste dubbelkolla att dörren är låst varje gång hon lämnar huset 3. Muhammed är kär i Kalle 4. Lotta har ett förhållande med Sara 5. Stig tar ibland på sig sin mammas klack- skor 6. Fanny vägrar flyga 7. Maria går och pratar för sig själv 8. Steve är förföljd av utomjordingar 9. Karin tror att någon försöker förgifta henne

6 NORMALITET Vad som är normalt eller onormalt beror på sammanhanget Normalitet varierar beroende på tid och rum – mellan generationer och mellan kulturer. Att jämföra med medelvärdet, det genomsnittliga Egenskaper kan även vara normala eller onormala på grund av om de är önskvärda eller icke önskvärda i ett samhälle – ärlig och generös goda egenskaper, oärlig och kriminell kan ses som onormal, men om någon är alltför ärlig? Begreppen normalt/onormalt, friskt/sjukt och hälsa/ohälsa är med andra ord flytande begrepp - olika samhällen och olika kulturer finns olika normer för vad som är normalt och onormalt. Exempelvis var det inget konstigt att tro på häxor i Sverige under medeltiden. I dagens Sverige är det ganska accepterat med homosexualitet medan man i Iran anser det högst onormalt beteende som också straffas med döden. I vissa kulturer äter man människokött, onormalt för oss men sunt förnuft och normalt för dem. Eftersom normer och uppfattningar varierar mellan olika tider, kulturer och mellan olika individer går det inte säga vad som är normalt/onormalt.

7 ATT STÄLLA DIAGNOS Att ställa en diagnos handlar om att fastställa att personen lider av ett tillstånd som följer en mall som man är överens om Beskrivningarna av symtombilderna för olika diagnoser finns samlade i klassificeringssystem – DSM (diagnostical and statistical manual of mental disorders) – idag har vi DSM-IV. Har getts ut av den amerikanska psykiaterföreningen. Har utarbetats i USA och klassificerar psykiska handikapp, besvär och sjukdomstillstånd. Klassifikationssystem gör det möjligt att göra likartade bedömningarna olika delar av landet eller världen. Rätt diagnos = rätt behandling

8 KONSEKVENSER Att sätta en diagnos har en klinisk och vetenskaplig användbarhet, men en diagnos-stämpel kan ha betydelsefulla personliga, sociala och legala konsekvenser. Sociala konsekvenser: När någon fått en diagnos är det lätt att sätta denna diagnosen att reflektera över individen snarare än över beteendet. Alltså att det blir en beskrivning av individen istället för beteendet. Det blir svårt att titta på personens beteende objektivt utan förutfattade meningar om hur personen borde bete sig. Det är även sannolikt att det påverkar hur vi beter oss gentemot den individen. Personliga konsekvenser: Ett annat problem kan vara att så fort en person har fått en diagnos så identifierar de sig med denna diagnosen och börjar bete sig såsom förväntas utav dem. På grund av stigmat en diagnos har så kan detta påverka individens självkänsla eller moral så att personen helt enkelt ger upp. Diagnosen blir en självuppfyllande profetia där förväntningar blir verkligheten. Många söker inte hjälp på grund av stigmat som kan följa en diagnos. Lagliga konsekvenser: Man förlorar sina rättigheter och kan bli tvångsomhändertagen mot sin vilja om man anses vara farlig för samhället.

9 KÄNSLIGHET/STRESS MODELL När de olika perspektiven dök upp efter hand så försökte de förklara de abnormalt beteende utifrån deras egna teorier. Tillsammans så gav de en djupare förståelse vad psykiska problem kan bero på. Biologiska orsaker, psykologiska orsaker och omgivningen (miljön) kan kombineras för att förklara psykiska problem. Modell över känslighet för att utveckla psykologiska problem med biologiska, psykologiska och miljömässiga orsaker som grund - vulnerability-stress modell. att alla kan drabbas av psykologiska problem om man har en grundläggande känslighet för det samtidigt som man utsätts för olika stressorer. Modellen är uppdelad i sårbarhetsfaktorer och stressorer. Sårbarhetsfaktorerna: genetiska och biologiska faktorer - fel på transmittorer, ärftlighet, hormonella faktorer osv Personlighetsfaktorer - låg självkänsla, extrem pessimism osv, - man har en sådan personlighet som gör att man får svårt att motverka problem, exempelvis har en människa med hög självkänsla lättare att hantera yttre problem än en människa med låg självkänsla. Lågt socialt stöd - att man saknar människor runt omkring sig Stressorer: faktorer i omgivningen såsom fattigdom eller omfattande trauma eller att man har förlorat någon tidigare i livet, att jobbet är stressigt osv. Känslighet + stress = psykologiska problem

10 KÄNSLIGHET/STRESS MODELL Sårbarhetsfaktorer Genetiska och biologiska faktorer Personlighetsfaktorer Lågt socialt stöd Nuvarande känslighet Stressorer Ekonomisk motgång Trauma i omgivningen Personlig stress eller förlust Jobbmässig motgång eller krav Nuvarande stress Utveckla psykologiska problem

11 AFFEKTIVA STÖRNINGAR - KÄNSLOBASERADE SJUKDOMAR Depression: vissa dagar kan man känna sig nere eller att man reagerar på något som har hänt egentlig depression: omöjligt att uthärda dagen, nattsvarta glasögon  Äta för mycket/för lite  Sover för mycket/för lite  Saknar energi eller förmåga att glädja sig  Känner sig nedstämd  Känner sig värdelös eller har skuldkänslor  Koncentrationssvårigheter  Tankar på döden Melankoli – tankar på döden kan övergå till självmordstankar

12 AFFEKTIVA STÖRNINGAR - KÄNSLOBASERADE SJUKDOMAR Manodepressivitet/bipolär sjukdom: när en persons stämningsläge svänger onormalt kraftigt - Antingen längre perioder av extrem upprymdhet varvat med perioder av depressivitet. Tex få för sig att renovera hela lägenheten på en eftermiddag (idéerna är sällan verklighetsförankrade) och man hela tiden är uppe i varv för att sedan helt plötsligt landa. Ser inte eventuella negativa konsekvenser – riskerar att fördärva sin ekonomi Mat, dryck och sömn glöms bort, vilket utsätter personen för fysiska påfrestningar

13 AFFEKTIVA STÖRNINGAR – ARVET OCH MILJÖNS BETYDELSE Varför? Arv och miljö samverkar Nivåer av vissa transmittorsubstanser Tidigare svåra upplevelser Personens tankemönster (förklaringsstilar) Något som utlöser depressionen tex en tragisk händelse eller stress Kan även uppkomma utan anledning Vid bipolär sjukdom har det ärftliga anlaget större inverkan

14 ÅNGESTSTÖRNINGAR Att känna lite vardagsångest är normalt. Ångest är det tillstånd av spänning och oro som är en naturlig respons på upplevda hot. Ångestsjukdomar är när den upplevda ångesten inte är i proportion med själva hotet och att ångesten hindrar en normal livsföring. Fokus ligger på det farliga och ser inte det som är frid och fröjd. En ångestreaktion har 4 delar: 1.subjective-emotional component: inklusive känslor av spänning och oro, själva känslan av ångest från lätt oro till full panik. 2.cognitive component: ens tankar som följer med ångesten tex oroliga tankar och en känsla av att inte hantera situationer, tankar om faror och hot, som att fastna i hissen, kräkas offentligt eller att hjärtat skall stanna. 3.fysisk respons: kroppsliga symtom som följer med ångesten, hjärtklappning, svettning, illamående, magbesvär, andnöd, svimningsanfall. 4.Beteende: det yttre beteende som visas upp i ångestsituationen. beteendet som följer ångesten, tex undvika vissa situationer, försöka komma undan ångesten genom att undvika vissa situationer eller det som förknippas med den, tex undvika ett torg.

15 ÅNGEST SJUKDOMAR Fobier: obefogad stark rädsla eller ångest inför ett objekt eller situation, finns specifika fobier (tex rädd för sprutor, social fobi). Fobi när det påverkar livet, att det begränsar livet. Tre typer: Specifik fobi: handlar om ångest för en typ av situation eller ett bestämt föremål, tex spindlar, trånga utrymmen Social fobi: stark ångest inför situationer där man kan bli bedömd och granskad av andra personer. Rädd för att bete sig opassande tex rodna eller tappa tråden. Fobi när det påverkar ens liv. Agorafobi: stark ångest inför att vistas på allmänna platser där det kan vara svårt att fly undan vid en ångestattack, undviker tex bussar, köpcentra, folkmassor. Agorafobi uppträder med eller utan panikångest (får en ångestattack, kan börja undvika situationer som utlöser detta) Panikångest: blir ofta rädd för situationen som utlöser ångesten, ångesten kommer plötsligt och mycket, undvika framtida sådana situationer Generaliserad ångest: känner sig orolig och ångestfyllda under en längre period, svårt att koppla av, känner sig orolig känner sig ofta stressade och trötta. Är spända, sover dåligt, ont i huvudet. Skiljer sig från vanlig oro. Ofta upplevs oron som svår att kontrollera.

16 ÅNGEST SJUKDOMAR Tvångssyndrom: en ångeststörningar som yttrar sig i tvångstankar eller tvångshandlingar, som blir ett hinder i vardagen tvångstankar att säga eller göra fel saker vid fel tillfälle, tex säga fula ord i kyrkan, kan inte sluta tänka på hemska saker tvångshandlingar att tex tvätta redan rena händer. Skyddsåtgärder som måste genomföras för att hålla ångesten i schack. Obsessive complusive disorder (OCD) (tvångssyndrom)- blir när flera symtom kolliderar och förekommer tillsammans (blir ett syndrom) tex tvångstankar, handlingar och ritualer och någon fobi. I allvarliga former är detta en handikappande. Tvång är ett sätt att hantera ångesten, man märker hur ångesten minskar när man utför en viss handling, självförstärkande

17 ÅNGESTSJUKDOMAR - ARVET OCH MILJÖNS BETYDELSE Varför? Biologiskt förberedda på att utveckla rädslor för vissa saker. Människans evolution De som är rädda för rätt saker överlever. I vårt samhälle kan denna nedärvda känslighet aktiveras och ställa till det eftersom rädslan inte är ändamålsenlig. Inlärning? Klassisk betingning när barnet iaktar föräldern (hoppa till) Fobier går i släkten – vet ej om det beror på arv eller miljö

18 ÄTSTÖRNINGAR Anorexi (anorexia nervosa): vikten allt som spelar roll, stark rädsla för viktuppgång Störd kroppsuppfattning Drabbar främst kvinnor i tonåren (90-95%). Finns belägg för att sjukdomen har ökat de senaste 50 åren Bulimi (bulimia nervosa): äter okontrollerbart stora mängder med mat (hetsätning) för att sedan kompensera (kompensatoriskt beteende) tex genom kräkningar, träna intensivt, självsvält Kroppsvikten är ofta normal, finns en fixering vid den egna kroppen och vikten. Starka impulser gör att personen tappar kontrollen över sin vilja att avstå ifrån mat vilket är inte fallet hos anoretikern Drabbar främst kvinnor i 20-årsåldern efter en bantningsperiod (ibland anorexi).

19 ÄTSTÖRNINGAR - ARVET OCH MILJÖNS BETYDELSE Varför? Gemensamma drag: självdisciplinerade och samvetsgranna Teori om protest mot vuxenblivandets krav Den starkare kroppsfixeringen i dagens samhälle verkar spela roll

20 PSYKOSER Psykoser uppstår periodvis, går i skov (blossar upp då och då). Kännetecknas a att den drabbades tankeverksamhet och verklighetsförankring påverkas. Den psykotiske får vanföreställningar om sig själv och omvärlden, ofta i kombination med stark ångest.

21 PSYKOSER Schizofreni: störningar i tänkande, tal, perception, känslor och beteende. En schizofrenperson kan vara paranoid och känna sig förföljd, kan hallucinera och prata med människor som inte finns där, kan se illusioner att tex jesus är en av hans kompisar. Pratar osammanhängande och med konstiga ord kan tex prata rimmande. Fyra grundsymtom: 1.Autism: avskärmar sig från världen och blir svår att ni fram till, uppmärksamheten riktas inåt 2.Associsationsrubbningar: personens tankar följer associationskedjor som ofta blir till hopp mellan olika ämnes områden. Meningar kan avbrytas och sedan handla om något annat (tex hundarna skäller gör läraren på mig) 3.Ambivalens: enkla vardagsbeslut blir de mest problematiska situationer, tex o man skall dricka vattnet eller inte (obeslutsamhet) 4.Affektiv rubbning: de känslor som personen upplever i olika situationer är inte ändamålsenliga och avviker rån det som anses normalt. Situationer som normalt skulle försätta patienten i sorg kan passera utan minsta reaktion eller rent av locka fram skratt. Samtidigt kan småsaker vara något som väcker enorma känslostormar.

22 Positiva symtom (överdrivna eller förvrängda funktioner): typ I - något har lagts till i personens upplevelsevärld, tex hörselhallucinationer, känsla av förföljelse 1.Tankestörningar: oförmåga att tänka och uttrycka sig logiskt. Struktur och sammanhang luckras upp, vilket gör det svårt för lyssnaren att hänga med 2.Vanföreställningar: felaktiga uppfattningar om världens beskaffenhet, där verkligheten förvrängs, tex upplever sig vara styrd av en yttre kraft eller förföljd 3.Hallucinationer: när personen hör eller ser sådant som inte finns, hallucinationerna kan även involvera känseln och luktsinnet. Ofta förknippas schizofreni med inbillade röster Negativa symtom (”funktionsbrist”): typ II - funktioner som fanns tidigare försvunnit, passivitet, oförmåga att ta initiativ, lustlöshet, sluta sköta sin hygien, träffa andra, färre och fattigare språkliga uttalanden, mindre uttryck för affekter, motoriken påverkas och rörelser blir långsamma, tom fastlåsta i olika ställningar 1.Socialt tillbakadragen: personen isolerar sig, blir folkskygg och allt svårare att etablera kontakt med 2.Apati: avsaknad av motivation gör att personens initiativförmåga påverkas och han/hon blir passiv 3.Känslomässig avtrubbning: personen verkar likgiltig inför det mesta och uppvisar få synliga reaktioner

23 PSYKOSER - ARVET OCH MILJÖNS BETYDELSE Varför? Ärftlighet men miljö kan förklara varför inte bägge enäggstvillingarna insjuknar – enäggstvillingar delar samma genetiska uppsättning, men om endast arvet är en förklaring så hade bägge insjuknat (100%) istället för ”bara” 44%.

24 PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Psykopati: kan vara oerhört sympatiska och kontrollerande, men bakom fasaden finns en avvikande personlighet som ständigt riskerar bryta fram. Verkar kunna leva ett framgångsrikt liv. Bristande hänsyn till andras känslor, sociala normer, låg frustrationströskel, dålig impulsstyrning av aggressioner, svårighet att känna skuld, ingen empati, skyller på andra. Försöker styra och manipulera sin omgivning, men vet vilka de sociala normerna är man bara bryr sig inte. Saknar samvete, är impulsiv, vill ha tillfredställelse med en gång, kan berätta de mest fantastiska historier om sig själva, ser sig själv som mer värd än andra och övertygade om att de är världens medelpunkt, ett självsäkert, dominant och påstridigt sätt leder till att de lätt tar kontrollen över andra.

25 PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Kombination av symtom (psykopati): 1.Har lätt att utrycka sig och är charmiga 2.Egocentriska och grandiosa (storslagna) 3.Saknar ånger- och skuldkänslor 4.Har brist på empati 5.Har ett ytligt känsloliv 6.Är svekfulla och manipulativa 1. Har en lättväckt aggressivitet 2. Är impulsiva 3. Tar inte ansvar för sina handlingar 4. Har ett stort behov av spänning 5. Uppvisar tidiga beteendestörningar 6. Uppvisar ett antisocialt beteende i vuxen ålder

26 PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Borderline: instabil personlighetsstörningar, man pendlar mellan olika beteenden, ena stunden kan de anse någon vara god för att nästa dag vara ondskefull. Personens självbild är ofta negativ och innehåller antaganden om att han/hon inte är värd att älskas känner sig osäker på vem man är, självdestruktiv osv. Instabilt beteende. Råder osäkerhet kring den egna identiteten och personen lider ofta av en känsla av tomhet, att separera från si partner är oerhört svårt, upplever outhärdlig förtvivlan.

27 PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR - ARVET OCH MILJÖNS BETYDELSE Varför? Psykopati – oense om det genetiska arvet – vissa temperamentsdrag skulle kunna vara ärftliga, men de som begått extrema våldsbrott har ofta varit utsatta för psykiska och fysiska övergrepp som barn Borderline – har ofta varit utsatta fr fysiska och/eller sexuella övergrepp i barndomen, men även ärftliga faktorer är kopplade till utvecklandet av en borderline-personlighet

28 BEHANDLING KAP 12 Hur terapeuten ser på orsaken till problemen påverkas ju av vilket psykologiskt perspektiv hon/han anser vara det rätta, vilket i sin tur påverkar hur lösningen ser ut. Därmed finns det olika typer av behandlingsmetoder för samma typ av problem. Alltså, de olika perspektiven fokuserar på olika teman, detta tema avgör hur man utformar sin behandlingsmetod och vad man väljer att behandla. Därmed skiljer sig grundtanken åt bakom behandlingsmetoden – den åtgärd som görs är riktad mot det som är grundtanken med behandlingsmetoden

29 PSYKODYNAMISK TERAPI Terapiform, psykoanalys - Långvarig behandling, kan pågå flera år. Sker ett utforskande av patientens omedvetna inre som har trängts bort och kan ge symtom, vanligtvis genom fria associationer. Barndomen och relationen till föräldrarna är viktiga bearbetningsområden eftersom de i hög grad antas påverka funktionerna i det vuxna livet I Sverige vanliga mer psykodynamisk korttidsterapi, en kortare variant som inte fokuserar på barndom och sexualiteten, terapeuten är aktiv och arbetar med patientens omedvetna föreställningar kopplade till dennes livssituation. Terapeuten försöker analysera hur de problem patienten har hänger samman med dagens livssituation och tidigare erfarenheter, en större insikt om de egna behoven, känslorna och motiven ökar patientens förmåga att förstå det som händer och påverka situationen

30 PSYKODYNAMISK TERAPI Omedveten konflikt känsla tanke Handling Åtgärd

31 BETEENDETERAPI Systematiskt släcka ut oönskade reaktioner och förstärka önskade beteenden. Vid fobier får patienten slappna av (motsatsen till ångest) samtidigt som hon exponeras för det som skapar ångest. Gradvis exponering (systematisk desensibilisering). detta går även att genomföra i fantasin Flödesterapi (flooding) där man utsätts för värsta tänkbara situation direkt, och stanna kvar i situationen tills ångesten upphör och upplever en känsla av kontroll över situationen Teckenekonomi – metod som går ut på att förstärka beteenden som behandlingen vill åstadkomma. Genom att belöna önskvärda behandlingar med polletter eller liknande, som går att växla in mot önskvärda saker, skapas nya beteende mönster Modellinlärning – genom rollspel förevisa önskvärda sociala färdigheter som att kunna tacka nej till droger, patienten observerar rollspelet och har sedan möjlighet att ta efter de modeller som visar hur man kan samspela med andra människor.

32 BETEENDETERAPI BetingningkänslahandlingFörstärker Åtgärd

33 KLIENTCENTRERAD TERAPI Klientcentrerad terapi är en terapiform som i dagsläget bla representeras av motiverande samtal – terapeuten anpassar sig till klientens vilja och undviker övertalning eller ge råd. Klienten skall själv finna svaren och själv uttala vad som skall göras. Inte en samtalsmetod utan ett förhållningssätt. Terapeuten är empatisk och sätter klienten i centrum utan att döma eller kritisera, detta skapar ett växtbefrämjande klimat som främjar motivationen till förändring. Grundantagandet är att klienten är expert på sitt eget liv och själv sitter med svaret på problemen. Genom att låta klienten utforska sin situation och jämföra den med en möjlig önskvärd framtida situation, vill terapeuten skapa en vilja till förändring.

34 KLIENTCENTRERAD TERAPI ValHandlingKänsla Åtgärd

35 KOGNITIV TERAPI Handlar om nuet istället för det förgångna. Utgår från att människors tankar påverkar känslor och beteenden och att ett förändrat tankemönster kan skapa förändring Terapeuten är aktiv under träffarna och undervisar patienten om syftet med de olika övningarna som ingår. Genom frågor skall patienten själv kunna upptäcka viktiga samband mellan tanke och handling. Terapin går först ut på att låta patienten upptäcka sitt sätt att tolka världen, för att sedan testa om tolkningarna av verkligheten har en realistisk grund. Tillsammans med patienten kartläggs tankemönstret och genom olika hemuppgifter får patienten pröva sina antaganden. Förhoppningsvis uppstår då en insikt om att olika negativa antaganden inte stämmer och nya positiva tolkningsmönster kan ta form.

36 KOGNITIV TERAPI Åtgärd Tanke KänslaHandlingbekräftar

37 BIOLOGISK PSYKOLOGI Läkemedel Medicinering mot kemisk obalans i hjärnan kan lindra eller ta bort symtom genom att förändra nervcellernas aktivitet. Det finns olika typer av psykofarmaka: 1.lugnande medel - dämpar ångest och oro, avvändbart vissa ångeststörningar och sömnproblem. Dessa preparat förstärker effekten av den dämpande GABA) 2.Antidepressiva medel - används vid behandling av depression (även ångest). De påverkar serotoninets, dopaminets och noradrenalinets aktivitet. 3.antipsykotiska medel - används för behandling av psykotiska tillstånd och dämpar dopaminaktiviteten.

38 BIOLOGISK PSYKOLOGI Hjärnans kemi Tanke – känsla - handling Åtgärd

39 Ångestsjukdomar - Tvång: Behandling: Beteendeterapi mot tvång. Exempelvis exponering med reponsprevention. Först exponeras patienten för situationen som utlöser tvånget, därefter hindras han från att för att göra sina vanliga ångestlindrande ritualer. Måste stanna kvar i ångesten tills den släpper. Finns ännu ingen behandling som fungerar på alla.

40 Depression: Behandling: antidepressiva mediciner, psykodynamisk terapi (behöva hjälp att finna livet meningsfullt eller hantera inre konflikter) var tidigare vanligt i sverige, nu används KBT allt mer KBT: aktiverar patinenten, komma ut och röra sig och inte dra sig undan Kombination av medicin och terapi för att bryta mönster Manodepressivitet/bipolär sjukdom: Behandling: Medicin för att motverka de maniska skoven annars är risken att patienten fördärvar sitt liv tex med skulder förstörda relationer osv.

41 Schizofreni: Behandling: fram till 1950-talet användes insulinchocker, elchocker, spännbälten, lobotomering. Läkemedel kom på 1950-talet, vilket förbättrade situationen, men medicinen hade biverkningar. Finns diskussioner huruvida man skall ge långtidsmedicin, men är överens om att ge för att hantera oro, ångest och andra akuta tillstånd. Kognitivt inriktade terapier – tex för att hjälpa till att få patienten att äta sin medicin, att den inte är förgiftad.

42 Psykopat: Behandling: Svårt att komma åt störningar av detta slag, psykoterapeutiskas samtal har sällan framgång eftersom personen saknar motivation. Pedagogisk behandling eller systematisk grupp påverkan kan ibland stärka överjagsfunktionen hos kriminella med psykopatdrag men oftast väljer samhället att placera personen i fängelse eller på institutioner. Borderline: Behandling: Medicin skrivs sällan ut på grund av missbruksrisken som riskeras för att hantera känsloströmningarna. Förutom psykodynamisk terapi har kognitiv terapi provats.

43 PROV Prov: sjukdom och behandling samt grundtanken (kap 11 och 12) den 23/5 1.depression 2.bipolär 3.fobier 4.tvångssyndrom 5.ätstörningar 6.schizofreni 7.psykopati 8.borderline

44 PROV NI SKALL KUNNA: 1.Väldigt kort om sjukdomarna (se ovanstående lista) - på grundläggande nivå kunna identifiera sjukdomarna om ni råkar på dem. 2.Varför utvecklas sjukdomen? tanken om arv och miljö (viktigt att kunna resonera om detta) 3.de olika perspektivens behandlingsformer och vilka grundläggande antaganden dessa vilar på, tex inom det kognitiva perspektivet - kognitiv terapi fokuserar på tanken (viktigt att kunna resonera om detta) jag kommer att bedöma provet enligt följande kunskapskrav: Eleven redogör för arvets och miljöns betydelse för individens psykiska hälsa, ohälsa och uppkomsten av psykiska störningar. Eleven ger också exempel på psykologiskt behandlingsalternativ samt redogör för grundtankarna bakom detta. Som ni ser så ligger fokus på ert kunnande om arv och miljö samt behandlingsmetod. För att kunna resonera om arv och miljö behöver ni även ha kunnande om de olika sjukdomarna, därför skall ni endast kunna identifiera sjukdomen och istället fokusera på resonemanget om orsaken till sjukdomen (arv och miljö) samt behandlingsmetod och dess grundtanke.

45 PROV För betyg A: Eleven redogör utförligt och nyanserat för arvets och miljöns betydelse för individens psykiska hälsa, ohälsa och uppkomsten av psykiska störningar. Eleven ger också exempel på FLERA psykologiska behandlingsalternativ samt redogör utförligt och nyanserat för grundtankarna bakom dessa.