Att mäta psykisk hälsa Tobias Edbom. Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa och sjukdomar är ett växande folkhälsoproblem Den psykiska hälsan hos unga har.

En presentation över ämnet: "Att mäta psykisk hälsa Tobias Edbom. Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa och sjukdomar är ett växande folkhälsoproblem Den psykiska hälsan hos unga har."— Presentationens avskrift:

1 Att mäta psykisk hälsa Tobias Edbom

2 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa och sjukdomar är ett växande folkhälsoproblem Den psykiska hälsan hos unga har försämrats? Finns det brister i hur vi mäter psykisk ohälsa?

3 Positiv hälsa QoL – Kan det kopplas till tillstånd eller generika? – Är QoL ett inverst mått på ohälsa? Self efficasy Autonomi Nöjdhetsmått Delaktighet

4 Olika sätt att mäta hälsa Epidemiologiska studier Kliniska studier Utvärderingar

5 Epidemiologiska metoder För att få kunskap om förekomsten och förstå sambanden mellan psykisk ohälsa och yttre förhållanden Identifiera och värdera betydelsen av olika riskfaktorer för ohälsa Genetiska epidemiologin

6 Epidemiologiska metoder Populationsstudier Urvalsbaserade Kohorter Stora volymer av patienter som svarar på frågor kopplat till studien Registerstudier Patientregistret Slutenvårdsregistret Socialstyrelsen

7 Kliniska studier Avser ofta studera olika kliniska frågeställningar Behandlingsstudier Patientnära forskning

8 Utvärderingar Kopplar ofta insatser till verksamhetet Effekt av förändringar i vården där patientens hälsa är ett utfallsmått Lokala projekt

9 Hur mäter vi hälsa Intervjuer Focusgrupper Självskattningar (PROM och PREM) ”Proxy” skattningar

10 Biologiska mått på hälsa Provtagningar Avbildning

11 Vår syn på psykisk hälsa/sjukdom kan avspegla sig i hur vi mäter Vi har tidigare kopplat psykisk hälsa och mått på psykisksjukdom till skattningar / narrativa data. Skattar människors symptom genom att klassificera berättelser. Från induktion till deduktion.

12 Skattningar Kvalitativmetod studerar fenomen med stor variation – induktiv – fångar detaljer – Svårt att dra slutsatser – Kvantitativ metod studerar fenomen med begränsad variation deduktiv fångar upp övergripande skillnader generaliserbart

13 Hälsa/ohälsa biologiskt? Vi kan ses ohälsa som ett systemiskt fenomen Biologiska markörer kan förklara psykisk ohälsa Mäta hälsa med olika metoder

14 Biologiska markörer Autoimmuna faktorer Strukturella förändringar i hjärnan Kärlförändringar Gener

15 Psykometri Validitet Reliabilitet Normering Cutt off

16 Effektmått

17 A TT MÄTA FÖRÄNDRING MELLAN BEHANDLINGENS BÖRJAN OCH SLUT Kliniska experiment och försök är det optimala sättet att utvärdera behandling. I det verkliga livet är det svårt med den typen av upplägg av flera orsaker: – Behandlingen i sig är olika och många gånger inte så väl beskriven – Vårdens syfte varierar; kunskap och medvetandehöjande till reducering av symtom. – Behandlingens längd varierar – Patienter har olika grad av symtom/problem och funktionsnedsättning i början av behandlingen vilket leder till att effekten av behandlingen varierar pga det. – Förutom att det finns en del metodproblem förknippade med designen så finns det metodproblem förknippade med hur man ska mäta att det sker en förändring mellan en viss tidpunkt till en annan. Statistikmått är oftast utformade för att passa inte helt realistiska förhållanden och innebär ofta antaganden som att en population är normalfördelad. En klinisk population är inte alltid normalfördelad i verkligheten.

18 Test av skillnader i medelvärde Det vanligaste sättet är att undersöka om det blivit en statistiskt säkerställd skillnad mellan T1 och T2 genom att genomföra test av medelvärdena vid de två mättillfällena. Ska en grupp jämföras med en annan gör man ex t-test Ska man jämföra samma grupp före och efter gör man ex parat t-test (varje individs före och eftermätning jämförs) (-) ingen information om variationen inom gruppen vilket är viktigt för kliniker. (-) om en effekt har uppnåtts i statistisk mening har lite att göra med den kliniska signifikansen av effekten. (-) säger inget om förändringens storlek, vikt eller klinisk signifikans. (+) skillnaden beror inte på slumpen eller är en synvilla

19 Konfidensintervall Ett enkelt vanligt sätt att använda sig av för att jämföra grupper som också ger information om spridning.

20 Effektstorlek Effektstorlekar kan mätas på flera sätt, men de kan delas in i tre huvudgrupper: 1. Standardiserade medelvärdesskillnader, 2. Oddskvoter och 3. Korrelationskoefficienter. Är ett standardiserat förändringsmått som ofta används i metaanalyser då effektstorleken möjliggör jämförelser mellan flera studier (/grupper?). Detta har lett till att många tidskrifter kräver information i resultatdelen så att effektstorleken kan räknas ut. Kan verka vara lösningen på problemen ovan men har samma begränsningar som test av medelvärdesskillnader. Skillnaden i medeltal mellan mättillfällen divideras med spridningsmått vid baslinjen och en effektstorlek på 1 betyder att patienten har förbättrats jämförbart med en standardavvikelse av måttet..

21 Effektstorleken bedöms därefter och uttrycks som obetydlig, liten, måttlig eller stor (Cohen, 1977). obetydlig 0-0.2 liten 0.2-0.5 måttlig 0.5-0.8 stor 0.8-1

22 SDQ – Strengths and difficulties questionnaire Ger en uppfattning om barns psykiska hälsa och möjlighet att följa över tid. Skattning av barns beteenden/symtom Under 1990-talet - Robert Goodman, UK Utveckling av Rutter scale och anpassats till ICD och DSM IV Beprövat – epidemiologiska studier och utvärderingar Känsligt för förändring så metoden kan användas för utvärdering www.sdqinfo.org

23 Psykometri Instrumentets psykometriska egenskaper prövats God validitet och reliabilitet Skalorna har god sensitivitet och specificitet SAKNAS SVENSKA NORMER !!!

24 Styrkor och svårigheter Översatts till ett 70-tal språk Ej licensbelagd Hanterbarhet i vardagspraxis Olika versioner: föräldrar, själv, lärare…

25 Instrumentet Föräldrar skattning 4-16 Självskattning 11-16 -19 år Lärare skattning Uppföljningsformulär

26 SDQ Del 1 Innehåller 25 frågor som belyser fyra problemområden och ett styrkeområde 1.Emotionella symptom 2.Uppförandeproblem 3.Hyperaktivitet 4.Kamratproblem De fyra första delskalorna summeras till total svårighetspoäng (0-40 p) 5.Prosocialt beteende

27 Del 2 Frågor om i vilken utsträckning problemen är en belastning – ”Problem i vardagen” – Tid – Lidande – Inom vilka arenor problemen leder till funktionspåverkan

28 En pusselbit i ”utredning” av patient SDQAndra skattningar KontextAnamnes Patient/Familj

29 Hur kan vi använda SDQ Identifiera problemområden Följa patientens hälsa och beteende över tid Beskriva en population/enhet Utvärdering

30 Delskala Emotionella problem Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående Jag oroar mig mycket Jag är ofta ledsen nedstämd eller gråtfärdig Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker Jag är rädd för mycket, jag är lätt skrämd

31 Delskala Hyperaktivitets problem Jag är rastlös. Jag kan inte vara still länge Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt röra på mig Jag har svårt att koncentrera mig, jag är lättstörd Jag tänker mig för innan jag gör olika saker Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med

32 Delskala uppförande problem Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret Jag gör ofta som jag blir tillsagd Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra att göra som jag vill Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska Jag tar saker som inte tillhör mig t ex från skolan eller andra ställen

33 Delskala kamrat problem Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam Jag har en eller flera kompisar Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig Jag kommer bättre överens med vuxna än med jämnåriga

34 Delskala prosocialt Jag försöker vara vänliga mot andra. Jag bryr mig om deras känslor Jag delar ofta med mig till andra (t ex godis, spel, pennor) Jag är hjälpsam om någon är ledsen upprörd eller känner sig dålig Jag är snäll mot yngre barn Jag ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, andra barn)

35 SDQ beskriver de vanligaste problemen för barn- och ungdomars psykiska ohälsa men det täcker inte allt en familj troligen söker för. Resultaten från SDQ är först och främst ett underlag för den kliniska intervjun i början av en kontakt och än viktigare, ett instrument för att se om barnet fått hjälp. SDQ är med andra ord inte ett diagnostiskt instrument som kan avgöra om barnet har en viss diagnos eller om det ska få behandling. Användande av SDQ

36 Kontinum Sjuk – Frisknominal Ja - Nej Normalt – Onormaldimensionell

37 Att tolka resultaten Vad behöver vi veta för att förstå resultaten? – Begrepp – cut off, median, medelvärden – Population – Sannolikhet att resultaten stämmer Pappersversion vs webbversion

38 Föräldraskattningar i Sverige

39

40 Självskattningar Sverige

41

42 Självskattning i manualen

43 Bedömningsinstrument Vanliga instrument inom psykiatrin