Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Logistikens och godsdistributionens transportgeografi Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, enheten för Kulturgeografi Handelshögskolan, Göteborgs.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Logistikens och godsdistributionens transportgeografi Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, enheten för Kulturgeografi Handelshögskolan, Göteborgs."— Presentationens avskrift:

1 Logistikens och godsdistributionens transportgeografi Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, enheten för Kulturgeografi Handelshögskolan, Göteborgs universitet

2 Faktorer som bidrar till ökad efterfrågan på transporter 1.Fler passagerare och mer gods transporteras -Ökad befolkning -Ökad produktion -Ökad konsumtion -Ökade inkomster 2.Ökade genomsnittliga avstånd -Industriell omlokalisering -Ekonomisk specialisering -Suburbanisering

3 Sentida utvecklingar Högvärdiga/lätta/standardiserade varor Förstärkt arbetsfördelning/specialisering: outsourcing Mer bearbetning och fler förädlingsled (komplexare leveranskedjor) Handelsliberalisering/avreglering (institutioner) Slimmade organisationer (PDM & SCM): från lager- till flödesekonomi Innovationer i transporteknologi och IKT samt expanderad transportinfrastruktur

4 Faktorer som påverkar transportkostnader och därmed påverkar logistik/godsdistribution/SCM Avstånd mellan start-/målpunkter och tillgängligheten däremellan Fysiska geografiska barriärer Konkurrens och regler (subventioner, tariffer, kvoter) Handelsbalansen (obalanser, tomma containrar) Typ av produkter som ex-/importeras (vikt, värde, ömtålighet) Skalekonomier (sändningarnas storlek) Graden av containerisering (stora regionala variationer) Trafikfrekvens på specifika rutter Transportinfrastrukturens kvalitet (kapacitet, begränsningar) Andra transporttjänsters kvalitet (energianvändning, kapacitet, hastighet, begränsningar)

5 Transportavgifter för att förflytta en 40 fotscontainer mellan hamnar 2010: påverkansfaktorer Avgifter i hamnen: större och produktivare hamnar tenderar ha lägre avgifte (attraherar anlöp) Avstånd: Påverkar bränslekonsumtionen (ca. 50% av containerkostnaderna) Skalekonomi: Desto större volym mellan 2 hamnar, desto större skepp kan användas = lägre kostnader Större volymer innebär också högre konkurrens = lägre avgifter.

6 Relationen kostnad för att skeppa containers och lastens värde Produkt 40 FotscontainerDetaljhandelsvärde (USD)Fraktvärdet (%) LågtHögtLågtHögtLågtHögt Kläder (lågt värde)90,000130,000225,000520, Kläder (mellanpris)25,00060,000500,0003,600, Sportskor18,00028,000350,0002,520, Cyklar1,2001,600240,000480, Leksaker (låg kvalitet)20,00060, , Elektronik (små)2,8003,600170,000430, Elektronik (stora) ,000140, Apparater (små)6001,20045,000100, Apparater (stora) ,00065, Möbler (hopplockade) ,000150, Möbler (platta paket)1,0003,00070,000360, Delar till bilar60015,00050,000375,

7 Time–/cost–space convergence Hur relativa avstånd krymper över tid då kostnader och tid för att överbrygga avstånd minskar kontinuerligt

8 Collapses in time-/cost-space are due to innovations in transport technology, ICT and handling technology. The differential spatial effects reflect a more unequal world and are largely due to unequal investment in modal capacity, routes and terminals at local, national and international scales. This tends to enhance the importance of the largest demand centres in developed countries and of nodal centrality and intermediacy (Knowles 2006:423). Location remains all-important as time/space relationships collapse differentially

9 Världen krymper Reducerade kostnader Havstransporter: -75% mellan 1750–1990 Flygfrakt:-75% mellan 1940–1980 Inlandstransporter (järnväg, kanaler): -90% mellan 1800–1910 Vägtransporter: -80% mellan 1900–2000

10

11 Logistik och begreppet space/time convergence  Logistiken har utvidgat begreppet. Tillfört aktiviteter som traditionellt inte tagits hänsyn till fullt ut: främst organisering och synkronisering av flöden i noder/nätverk (sparar tid): – Elektronisk dataöverföring, streckkoder (bar code, radio frequency id., dist.centraler – kort lagringstid)  Förbättringarna kan leda till: – Utökad rumslig täckning med liknande tidåtgång – Liknande rumslig täckning med mindre tidåtgång – Båda: utökad rumslig täckning och mindre tidåtgång

12 Transport/logistiska tillämpningar Rumsliga begränsningar avtar, d.v.s. vart aktiviteter kan lokaliseras Ökad efterfrågan på transporter Snabbare, billigare, tillförlitligare, säkrare, effektivare, högre kapacitet Utspridd resursanvändning (markanvändning), men samtidigt koncentration (hub-spoke) Transport- och logistik-/SCM-relaterade innovationer med geografiska och miljömässiga konsekvenser Energikonsumtion Utsläpp Trängsel Infrastrukturslitage Buller

13 Total global varuhandel 1950–2011 (miljoner US$) Källa: UNCTAD Statistics.

14 Export/import av varor/service 1980–2011, fördelat på ländergrupper (miljoner US$)

15 Utvecklingsländernas export/import av varor/service 1980–2011 (miljoner US$), fördelat på Amerika, Asien, Afrika och Oceanien

16 Asiatiska utvecklingsländernas export/import av varor/service 1980–2011 (miljoner US$), fördelat på Öst- Syd-, Sydöst- och Västasien

17 Export/import av varor/service 1980–2011 (miljoner US$), fördelat på Sydasien (exkl. Indien), Öst-/Syd-/Sydöstasien och Öst-/Sydöstasien (exkl. Kina)

18 Export/import av varor/service 1980–2011 (miljoner US$), fördelat på Nordafrika (exkl. Sudan), Afrika söder om Sahara och Afrika söder om Sahara (exkl. RSA)

19 Export/import av varor/service 1980–2011 (miljoner US$), fördelat på ASEAN, EU, NAFTA och G8-länderna

20 Internationell handel fördelad på vikt och värde för respektive transporslag Vikt i tonkm (%)Leveransvärde (%) Vatten Väg1.511 Järnväg1.03 Flyg0.335 Pipeline0.52 Källa: Schiller et al. 2010:145

21 Global sjöhandel 1970–2010 (miljarder ton-miles)

22 Världshandelsflottan 1980–2011 (miljoner dödviktston)

23 Global containerhandel via sjötransporter 1980–2011 (miljoner ton pålastat)

24 Global containerhandel via sjötransporter 1990–2011 (miljoner TEUs)

25 Bagged Coal Entering the Port of Cartagena, Colombia Cartagena har nyligen blivit en viktig omlast- ningshub Fördel av sin lokal- isering i närheten av Panamakanalen och tillgång på tomma containers Osannolikt att (hög- gradigt) kol skulle packas & transporteras på det här sättet förut Kol i säckar är lättare att omlasta till containers med truckar

26 Containerhandel 2006 (parentes) och 2008–2010 (miljoner TEUs) (2.3) (3.9) (4.6) (13.9) (18.3) (5.8) (8.1)

27 Slutsats Ökade volymer + Längre avstånd = Ökad energiåtgång och utsläpp?

28 Ny ekonomisk geografi  Främsta motorn bakom långväga handel sedan 1980-talet är efterfrågan på energi/råvaror i Öst-/Sydöstasien, främst Kina  Billiga resurser/arbetskraft och handelslib.  utlokalisering från trad. produktionscentra  Volymerna inom Asien förväntas öka ännu snabbare i.o.m. utlokaliserad produktion från Kina  2006 undertecknade 48 Afrikanska länder handelsavtal med Kina.  Indikerar potentiell tillväxt i handel mellan Syd-Syd. Kina importera råvaror och Afrika importerer konsumtionsvaror  Som ett resultat av handelsavtalen etablerade rederierna Hamburg Sud och NYK direktlinjer mellan Östasien och Durban (Sydafrika)

29 Kinas totala export och import 1950–2008 (miljoner US$)

30 Kinas situation  Import av olja sker i allt högre utsträckning från Latinamerika och Västafrika  Givet Kinas efterfrågan på järnmalm och att Australien nästan har nått kapacitets- taket vad gäller export, importerar Kina från länder längre ifrån (t.ex. Brasilien)  Då Kina snart blir en nettoimportör av kol, innebär det att Japan, S-Korea och Taiwan måste hitta andra källor (främst Australien och Indonesien)  Om Indiens efterfrågemönster följer Kinas, blir ökningen av tonkm. än högre

31 Transportflöden + transportnoder

32 40 största oceanhamnarna EU27 år 2010

33 40 största containerhamnarna EU27 år 2010

34 Containrar 1990–2010, fördelat på EUs 40 största containerhamnar, HK, Singapore, Shanghai och Shenzhen (miljoner TEUs)

35 40 största godsflygplatserna EU27 år 2010

36 Godsflygplatser med över ton EU27 år 2010

37 Passagerarflygplatser >10 miljoner passagerare EU27 år /27 med >10 milj pass/år i Tysk (6), Storbr. (5), Spa (4), Frank (2), Ita (2)

38 Passagerarflygplatser >10 och 5–10 miljoner passagerare EU27 år 2010 >10 miljoner 5–10 miljoner

39 3 ocean- och 4 containerhamnar, 6 gods- och 3 passagerarflygplatser EU27 år 2010

40 6 ocean- och 7 containerhamnar, 7 gods- och 6 passflygplatser EU27 år 2010

41 10 ocean- och 10 containerhamnar, 10 gods- och 10 passagerarflygplatser EU27 år 2010

42 21 oceanhamnar, 21 containerhamnar, 21 godsflygplatser, 21 passflygplatser EU27 år 2010

43 40 Ocean-, 40 containerhamnar och 40 godsflygplatser i EU27 år 2010 Totalt 51 i Västeuropa

44 Koncentration av gods-/passagerartransporter EU27 (%) 2000 (%)2008 (%)2010 (%) Hamnar (40 stycken) - Gods: 3 största 6 största - Container: 3 största 6 största ½ Flygplatser (40 stycken) - Gods: 4 största 7 största - Passagerare: 4 största* 6 största** Exklusive transitpassagerare ½ 37,5 *38 % för de 4 största städerna **49 % för de 6 största städerna 2010.

45 Intra-EU goods road transport by country pair 2006 (1000 tonnes) Dominerande mönster 1)Tyskland som mottagarland (10 länder) 2)Rörelser från norr till söder öster till väster och söder till norr

46 Intra-EU goods road transport by country pair 2006 (1000 tonnes): länder som har Tyskland som största eller näst största mottagarland 1)Tyskland som mottagarland (10 som störst, 5 som näst störst) 2)Rörelser från norr, söder, öster och väster

47 Länder inom EU som har Tyskland som största eller näst största mottagarland med avseende på godstransporter via väg (1000 ton) 1)Tyskland som mottagarland (10 som störst, 5 som näst störst) 2)Rörelser från norr, söder, öster och väster

48 Världens 20 största containerhamnar 1975 (TEUs)

49 Världens 20 största containerhamnar 1994 (TEUs)

50 Världens 20 största containerhamnar 2005 (TEUs)

51 Världens 20 största containerhamnar 2011 (TEUs)

52 Tio folkrikaste länderna i världen samt deras andel av container throughput 2011 RankLandBefolkning (2012) % av världs- befolkningen % container throughput 1 Kina1,354,640, %28,4 2 Indien1,210,193,42217%1,7 3 USA314,884, %6,5 4 Indonesien237,641, %1,5 5 Brasilien197,378,0002.8%1,4 6 Pakistan181,410, %0,4 7 Nigeria170,123, %0,1 8 Bangladesh161,083, %0,2 9 Ryssland141,927, %0,5 10 Japan127,547, %3,1 Totalt57,944,7 Kina, USA och Japan större procentandel av container throughput jämfört med procent av världsbefolkningen Ingen klar koppling mellan befolkningsstorlek och container throughput

53 Container port throughput 2009 (miljoner TEUs) 10 länder = 65 % 30 länder = 88 %

54 Yantian containerhamn, Pearl River Delta (PRD), Kina Start 1994: tillgodose export från PRD, Shenzhen SEZ, jämte HK Djup: meter 1998 (1 milj TEU), 2006 (8.8) 2010 (10) Enbart exportfunktion: för varje container som imp. exporteras nio Marknadsandelar eftersträvas genom komparativa fördelar och de obalanser i transshipment Ca. 50% av foreland Nord-A, 31% Europa och 8% Asien Brist på mark, land site, (dålig inlandstillg, jvg inte double stacking) Inlandet försörjs av lastbilar, till hamnen/dag. Utmärkt trans- shipment produktivitet/hamndrift

55 Containertrafik Syd-/Centralamerika/Karibien 2011 (TEUs) 35 länder Totalt: 36,090 miljoner TEUs Brasilien:8,121 Panama: 5,906 Chile: 3,171 Sub-totalt: 47 % 9 länder 0 TEUs 16½% 9 % 22½ %

56 Containertrafik Afrika 2011 (TEUs) 51 länder Totalt: 19,275 miljoner TEUs Egypten:6,709 Sydafrika: 3,806 Marocko: 2,058 Sub-totalt: 65 % 26 länder 0 TEUs 35% 11% 20%

57 USAs fastland och Kanadas 25 största containerhamnar 2011 (TEUs) 1 & & Kommer ni ihåg termin 1: järnvägsnätets utbredning i USA Idag 6/10 största hamnarna på västkusten (närhet till Asien)

58 Flygplatser: >50 miljoner passagerare inom en stad/metropolitan area 2011 Av de 20 USA: 10 Östasien: 5 Europa: 5

59 Flygplatser: passagerare inom en stad/metropolitan area 2011 (miljoner) Storstadsområde Passagerare miljoner (avrundat) Antal flygplatser London & New York City127 & 1086 & 6 Tokyo & Atlanta98 & 892 & 1 Paris & Chicago & Los Angeles86 & 84 & 803 & 3 & 5 Peking & Shanghai76 & 722 & 2 Dallas/Forth Worth & Miami & Washington D.C./Baltimore65 & 64 & 642 & 3 & 3 San Francisco & Frankfurt57 & 563 & 2 Denver & Seoul & Moskva52 & 51 & 511 & 2 & 3 Hong Kong & Madrid & Houston50 & 50 & 501 & 1 & 2 São Paulo & Dubai48 & 475 & 1 Amsterdam & Bangkok & Jakarta45 & 44 & 441 & 2 & 1 Istanbul & Singapore43 & 422 & 1 Guangzhou & Rom41 & 401 & 2 Phoenix & Las Vegas & Charlotte39 & 39 & 382 & 1 & 1 Sydney & Orlando & Kuala Lumpur36 & 36 & 351 & 2 & 3 München & Milano35 & 351 & 3

60 Flygpassagerare: världens 25 passagerartätaste stadspar möjliga städer (endast 23 ingår) 12/25 rutter i USA 7/25 rutter i Sydöst-/Östasien 6/25 är internationella

61 Flygpassagerare: världens 25 passagerartätaste stadspar 2011 ÄR DETTA EN GLOBALISERAD VÄRLD?

62 Rikets 25 bästa logistiklägen Stor-Göteborg (inkl. Borås) 2.Östgötaregionen (Norr-/Linköping, Motala, Mjölby) 3.Jönköpingsregionen (inkl. Nässjö, Vaggeryd) 4.Örebroregionen (inkl. Hallsberg, Arboga, Kumla, Askersund) 5.Arlandaregionen (inkl. Sigtuna, Upplands Väsby, Enköping, Håbo, Bro, Knivsta) 6.Eskilstuna/Strängnäs 7.Västerås/Köping 8.Helsingborgsregionen 9.Malmöregionen 10.Stockholm Syd (inkl. Södertälje, Nykvarn, Botkyrka, Haninge, Nynäshamn) 11.Halmstadsregionen 12.Mellansvenska regionen (Inkl. Gävle, Sandviken, Borlänge) 13.Katrineholm 14.Skaraborgsregionen (Inkl. Falköping, Skara, Skövde, Lidköping, Götene) 15.Hässleholm/Kristianstad/Åhus 16.Nyköping/Oxelösund 17.Värnamo/Gnosjö/Gislaved 18.Växjö/Alvesta/Sävsjö/Älmhult 19.Karlshamn/Karlskrona 20.Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla 21.Trelleborg/Ystad 22.Karlstad 23.Sundsvallsregionen 24.Umeåregionen 25.Uppsala Källa: Intelligent Logistik Nr. 2, 2012

63 Rikets 20 bästa logistiklägen

64 Rikets 15 bästa logistiklägen

65 Rikets 10 bästa logistiklägen

66 Rikets 5 bästa logistiklägen

67 17 av 25 logistiklägen med 15 mils avstånd från 3 storstadsregioner På 20 mils omkrets:21 logistiklägen

68 Sveriges 6 dominerande godsstråk, 11 största in-/utrikeshamnarna och 10 bästa logistiklägena 13/15 hamnar lokaliserade direkt el. i nära anslutning till godsstråken (E4 & E6:an och vattenvägen). Undantagen är Karlskrona och Karlshamn In-/utrikeshamn Bästa logistiklägena 2011


Ladda ner ppt "Logistikens och godsdistributionens transportgeografi Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, enheten för Kulturgeografi Handelshögskolan, Göteborgs."

Liknande presentationer


Google-annonser