Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att förebygga självskadebeteende Clara Hellner Gumpert Specialist och docent i barn- och ungdomspsykiatri Centrum för psykiatriforskning Stockholm 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att förebygga självskadebeteende Clara Hellner Gumpert Specialist och docent i barn- och ungdomspsykiatri Centrum för psykiatriforskning Stockholm 1."— Presentationens avskrift:

1 Att förebygga självskadebeteende Clara Hellner Gumpert Specialist och docent i barn- och ungdomspsykiatri Centrum för psykiatriforskning Stockholm 1

2 Självskadebeteende eller “Nonsuicidal Self- Injury” (NSSI; DSM-5)  Direkt och avsiktlig skada av egen hudvävnad utan suicidavsikt på ett sätt som inte är socialt sanktionerat (Nock, 2010)  NSSI-diagnos:  Beteendet fyller en känsloreglerande funktion  Avbryter negativa känslor och rusande tankar  Ett sätt att hantera interpersonella konflikter

3 Självskadebeteende eller “Nonsuicidal Self- Injury” (NSSI; DSM-5)  Vanligt förekommande  Enkätundersökning av 3000 svenska skolungdomar (Zetterquist et al., 2013)  6.7% skulle uppfylla en NSSI-diagnos  Ca. 20% uppger att de har skadat sig själva vid upprepade tillfällen  OBS inte bara bland flickor

4 Självskada eller suicidal handling?  Gränsdragning inte alltid enkel  Beteenden kan glida in i varandra  Intentionen med en handling kan vara svår att definiera i efterhand 4

5 Kritiken mot vården  Självskadebeteende vanligt förekommande  Kan hos vissa utvecklas till allvarliga och livshotande handlingar (t.ex. att svälja vassa föremål)  Trots det brist på specifik behandling  Bemötande av självskadebeteende behöver väsentligen förbättras  Patienterna hamnar mellan stolarna 5

6 6

7 Nationella självskadeprojektet pågår sedan 2012  Syfte: Öka kunskapen och utveckla vården  Utbildning, forskning, informationsspridning mm.  Ledord: Medkänsla, respekt och värdighet  7

8 Kan man förebygga självskadebeteende? 8

9 Förebyggande metoder: klassificering 9 1. Universell prevention: riktad mot hela befolkningen 2. Selektiv prevention: riktad mot grupper som riskerar att utveckla ett problem 3. Indikerad prevention: riktad mot personer som redan har riskbeteende 4. Intervention

10 SBU: Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering  Fokus: Finns förebyggande metoder som kan användas i skolan?  Syfte: Utvärdera förebyggande metoder mot självskadande beteenden  Blev: ”Skolbaserade program för att förebygga självskadebeteende inklusive suicidförsök”  Kan laddas ner gratis på men finns också på 10

11 SBU-rapporten  Systematisk litteraturöversikt  Över 1000 artiklar identifierades  53 artiklar bedömdes relevanta och lästes i full text  Efter granskning: Totalt 4 studier höll tillräckligt god kvalitet och ingick i granskningen 11

12 Slutsatser  Det finns två skolbaserade program som möjligen kan förebygga suicidförsök  Good Behaviour Game  Genomförs på lågstadiet, syftar till att stärka positiva beteenden i klassrummet  Youth Aware of Mental illness  Inget av dessa är (ännu) testade i Sverige 12

13 YAM: Youth Aware of Mental illness  Programmet testat för 15-åringar  Mål: Höja kunskap och träna förmågor  Öka kompetensen att hantera stress, jobbiga händelser, och suicidala impulser/tankar/beteenden  Särskilt utbildade instruktörer som använder enhetlig manual  Lektioner, rollspel, lärobok, affischer som sätts upp i klassrummet 13

14 Studiedesign YAM  Alla screenades innan studiestart  De som redan hade problem (självmordstankar eller självmordsförsök) remitterades vidare till behandling men deltog samtidigt i skolprogrammet 14

15 Studien av YAM: kombinerade universell prevention med behandling Universell prevention: riktad mot hela befolkningen 2. Selektiv prevention: riktad mot riskgrupper 3. Indikerad prevention: riktad mot personer som redan har ett riskbeteende 4. Intervention

16 Resultat YAM  Hittills har ca åringar som deltagit i studien  De som deltog i programmet hade hälften så stor risk för suicidförsök jämfört med de andra grupperna  OBS de som hade problem redan vid studiestart ej medräknade  SBU:s slutsats: Måttligt vetenskapligt underlag  Ska testas i Stockholm 16

17 Vad är verksamt?  Kunskap om psykisk ohälsa, att tala om det i klassrummet, att informera om vart man kan vända sig (”det finns hjälp att få”), att öva i rollspel, att vuxna finns med i diskussionen?  Kanske allt tillsammans  Kanske olika faktorer för olika ungdomar  Många ungdomar tycker att det är svårt att berätta och att söka hjälp 17

18 Finns några negativa effekter av att delta i förebyggande insatser?  Få studier har undersökt detta  Resultaten är delvis motstridiga 18

19 Kan man behandla självskadebeteende hos tonåringar? 19

20 Förebyggande metoder: klassificering Universell prevention: riktad mot hela befolkningen 2. Selektiv prevention: riktad mot grupper som riskerar att utveckla ett problem 3. Indikerad prevention: riktad mot personer som redan har riskbeteende 4. Intervention

21 Emotion Regulation Individual Therapy for Adolescents (ERITA)  ERITA  12 sessioner för ungdomen  Internetbaserad kurs för föräldrarna  Online terapeutstöd  Mobilapp

22 Preliminära resultat: Självskadebeteende *** p<.001

23 ERITA inklusionkriterier  Genomförs vid Centrum för psykiatriforskning/barn- och ungdomspsykiatri  Invånare i Stockholms län  Inklusionskriterier  år  NSSI diagnos (självskadat ≥ 5 senaste året)  Självskadat ≥ 1 senaste månaden  Rekrytering återupptas i augusti!

24 Information och kontaktuppgifter  Information och intresseanmälan till studie   Barninternetprojektet/BIP-ERITA/ Barninternetprojektet/BIP-ERITA/  Johan Bjureberg  /   Hanna Sahlin  / 


Ladda ner ppt "Att förebygga självskadebeteende Clara Hellner Gumpert Specialist och docent i barn- och ungdomspsykiatri Centrum för psykiatriforskning Stockholm 1."

Liknande presentationer


Google-annonser