Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lässvårigheter/dyslexi och språkstörning – hur ser överlappningen ut? Dyslexi och komorbiditet Dyslexiföreningen februari 2016 Stockholm Maria Levlin,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lässvårigheter/dyslexi och språkstörning – hur ser överlappningen ut? Dyslexi och komorbiditet Dyslexiföreningen februari 2016 Stockholm Maria Levlin,"— Presentationens avskrift:

1 Lässvårigheter/dyslexi och språkstörning – hur ser överlappningen ut? Dyslexi och komorbiditet Dyslexiföreningen februari 2016 Stockholm Maria Levlin, lektor i språkdidaktik/leg logoped

2 Upplägg Funktionsnedsättningar orsak och uttryck Överlappning dyslexi- språkstörning, vilka likheter och skillnader kan vi se… En studie på 43 elever med lässvårigheter från åk 2 till 3 – hur såg den språkliga profilen ut? Datum Sidfot 2

3 Språkstörning och dyslexi i relation till andra funktionsnedsättningar… 3 Språkstörning Dyslexi ADHD Autism Utvecklings- störning Dyskalkyli

4 Språkstörning och dyslexi i relation till andra funktionsnedsättningar… 4 Språkstörning Dyslexi ADHD Autism Utvecklings- störning Dyskalkyli

5 The three-level framework (Frith, 1999, Paradoxes in the Definition of Dyslexia) Biologisk Kognitiv Beteende Genetisk sårbarhet Neuro-anatomi Informations- processande mekanismer Avkodning Fonologisk medvetenhet Snabb benämning 5 Miljö Ortografi Pedagogik Kulturella värderingar Graviditet

6 Vad beror överlappning mellan diagnoserna på? Samma riskfaktorer i genetik och miljö ökar risken för såväl språkstörning, dyslexi som andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar…(Bishop, 2014) –T ex är begränsningar i arbetsminne centralt problem vid både språkstörning, dyslexi och ADHD.. 6

7 7 Baddeley, 2000; 2003; Bishop & Snowling, 2004; Levelt, 1989; Plaut et al, 1996; Plaut, 2005

8 Överlappningen dyslexi – språkstörning… Hur ser den ut? Simple View of Reading (Gough & Tunmer, 1986; Tunmer & Greaney, 2010) Specifika förståelse- svårigheter Normal Språk/läs- utveckling Blandade lässvårigheter Specifika avkodnings- svårigheter Hörförståelse/ Språklig förmåga Ordförråd Grammatik Narrativ förmåga + Avkodning/Fonologisk förmåga - Jfr Bishop & Snowling (2004) Catts et al (2005); Pennington & Bishop (2009) Ramus et al (2013) Perc 10 Språk- störning Dyslexi - +

9 Specifika avkodningssvårigheter  Svårt med de tekniska aspekterna av läsningen, dvs avkoda orden rätt och automatiserat.  Svårigheterna beror på begränsning i fonologiskt processande – svårt matcha ortografisk representation med fonologisk representation  God hörförståelse och läsförståelse – en god språklig förmåga kompenserar för avkodningssvårigheterna framförallt i högre åldrar (Bishop & Snowling, 2004).  Det samma som dyslexi om: a) lässvårigheterna är bestående över tid b) utvecklingen i övrigt är typisk c) eleven har fått evidensbaserad lästräning d) det finns en begränsning i fonologiskt processande (Tunmer & Greaney, 2010) 9

10 Specifika förståelsesvårigheter  Begränsad hörförståelse och läsförståelse i kombination med god avkodningsförmåga  Hörförståelsesvårigheterna omfattar ordförråd, grammatik, förmåga att lyssna på en berättelse och svara på frågor/återberätta  Utgör ca 10% av en åldersgrupp (Nation & Snowling, 1997)  En del av barnen med specifika förståelsesvårigheter passar in på kriterierna för språkstörning (Nation et al., 2004) 10

11 Blandade lässvårigheter  Svårigheter med både fonologiskt processande (t ex fonologisk medvetenhet, fonologiskt korttidsminne) och hörförståelse (förståelse av ord, grammatik och diskurs) leder till begränsning i både avkodning och läsförståelse  En del av eleverna med dessa svårigheter stämmer även in på kriterierna för språkstörning (Catts et al., 2005; Ramus et al., 2013) 11

12 Vad innebär olika gränsvärden… Medel Percentil 10 Percentil 15 Diagnosen bör baseras både på utfallet i standardiserade test i kombination med en bedömning av om den språkliga funktionsnedsättningen hindrar barnet i vardagen

13 Frågeställningar i studien ” Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår” (Levlin, 2014)  Hur ser relationen ut mellan svag läsning i åk 2 och den språkliga förmågan i åk 3?  Hur relaterar de individuella variationerna i avkodning och läsförståelse i åk 2 till avkodning och hörförståelse i åk 3 utifrån Simple View of Reading modellen? Datum Sidfot 13

14 Simple View of Reading (Hoover & Gough, 1990; Tunmer & Greaney, 2010) Specifika förståelse- svårigheter Normal läs- utveckling (stavning) Blandad läs- svårighet Avkodnings- svårigheter Hörförståelse - + Avkodning + -

15 Studiens upplägg Screening i åk elever i 14 klasser - avkodning, läsförståelse, stavning 121 elever Läs- och stavning ≥ stan 4 66 elever Läs- och/eller stavning ≤ stan 3 45 familjer tackar ja Utredning i åk 3 Språklig förmåga Fonologisk förmåga Minnesfunktioner Ordavkodning Läsförståelse Icke-verbal IK -2 elever exkluderades från data-analysen 43 elever

16 Utfall i olika läsprofiler i åk 2 (n=43) Specifika förståelse- svårigheter Normal läs- utveckling (stavning) Blandad läs- svårighet Avkodnings- svårigheter Läsförståelse - (- 0,8 SD) + Avkodning (-0, 8 SD)

17 Andel med svag hörförståelse i åk 3 i respektive läsprofil (n=43) Specifika förståelse- svårigheter n= 12 Normal läs- utveckling N= 4 (stavning ) Blandad läs- svårighet n=19 Avkodnings- svårigheter (dyslexi) n=8 Läsförståelse/åk Avkodning/åk % 58 % 47 % Hörförståelse ≤ perc 15 Ordförråd (LOGOS begrepp) Grammatik (TROG-2 ) Hörförståelse text (LOGOS) Lyssna och återberätta (Buss-sagan)

18 Antal elever med diagnos i åk 3 i respektive läsprofil (n=43) Specifika förståelse- svårigheter n= 12 Normal läs- utveckling N= 4 (stavning) Blandad läs- svårighet n=19 Avkodnings- svårigheter (dyslexi) n=8 Hörförståelse/åk Avkodning/åk dyslexi 0 3 SLI 3 SLI* 8 dyslexi** 1 dyslexi (Hörförst – 0,7 ) * 1 stämde även in på kriterierna för dyslexi ** varav 4 svag hörförståelse (-0,8 till – 0,9 SD)

19 Svåra språkliga uppgifter för elever med läsförståelsesvårigheter i åk 2 Hörförståelse –Lyssna och återberätta (lättare lyssna och svara på frågor) Uttrycksförmåga –Ordmobilisering/snabb benämning –Signifikant kortare meningar jfr med elever med enbart avkodningssvårigheter  Heterogena språkliga svårigheter inom gruppen! Datum Sidfot 19

20 Sammanfattning  Svag läsförståelse i åk 2 innebär ökad risk för hörförståelsesvårigheter i åk 3.  Enbart avkodningssvårigheter i åk 2 = god hörförståelse i åk 3  Viktigt att beakta elevers hörförståelse i kartläggning och pedagogisk planering när eleven har läsförståelsesvårigheter.  Svårigheter i avkodning och hörförståelse rör sig på ett kontinuum – många elever som ligger strax över gränsvärdena för diagnos (subkliniska svårigheter = elever som också kan behöva stöd)  21 av 43 elever hade en ålderstypisk utveckling i åk 3, men av dem hade 7 svag hörförståelse och 4 svag avkodning (-0,6 till -0,9).  Ett antal elever med lässvårigheter i åk 2 uppfyllde kriterierna för språkstörning (6/43= 14%) respektive dyslexi (11/43= 26%). Viktigt att beakta att ytterligare 13 elever hade svag hörförståelse även om de inte fick någon diagnos. 20

21 Framtiden Viktigt med fortsatt forskning om subkliniska svårigheter (elever i ”gråzonen”). Internationellt/nationellt konsensusarbete angående riktlinjer för utredning, diagnostiska kriterier och intervention vid språkstörning. Patientsäkerhetsperspektiv – bör få samma diagnos och insatser oavsett vem man träffar inom en profession. Behövs även en dialog mellan professioner och mellan sjukvård-elevhälsa-skola! Utredning om grav språkstörning på utbildningsdepartementet – klart i april

22 Tack för att ni lyssnade!


Ladda ner ppt "Lässvårigheter/dyslexi och språkstörning – hur ser överlappningen ut? Dyslexi och komorbiditet Dyslexiföreningen februari 2016 Stockholm Maria Levlin,"

Liknande presentationer


Google-annonser