När tvåspråkighet kommuniceras. Emelie Cramér-Wolrath. Fil

En presentation över ämnet: "När tvåspråkighet kommuniceras. Emelie Cramér-Wolrath. Fil"— Presentationens avskrift:

1 När tvåspråkighet kommuniceras. Emelie Cramér-Wolrath. Fil
När tvåspråkighet kommuniceras Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr Specialpedagogik Nordiska folkhögskolan

2 Teman Hur jag kom in på att undervisa hörande föräldrar i teckenspråk.
Hur jag kom in på att forska om barns kommunikations och språkutveckling. Vad jag har kommit fram till i forskningen.

3 Hur jag kom in på att undervisa hörande föräldrar i teckenspråk
Sjuttiotalet undervisa familjer Döv bror Hemmagjort teckenspråk Lärde mig teckenspråk på eftermiddagarna och i skogen bakom Manilla Undervisade hörande genom ABF Tolkade förskollärarutbildning Första kursen i teckenspråk 1979, Stockholms universitet

4 Hur jag kom in på att forska om barns kommunikations och språkutveckling
Undervisade föräldrar i teckenspråk från 1991. Pluggade teckenspråk igen 1992, Stockholms universitet. Tillsammans med föräldrar utvecklades 1995 en modell för habilitering i teckenspråk för föräldrar. MEN hur ser teckenspråksutvecklingen ut i svensk teckenspråk? Då fanns bara två svenska studier (Ahlgren, 1980; Malmström & Preisler, 1991). Nya studier (Bergman, 2012; Cramér-Wolrath, 2011; 2013; 2015).

5 Min forskningen Döv familj med 2 döva och 1 hörande barn.
Följde främst tvillingarna Diana och Hugo från 10 månader till 8 år. Diana fick CI, unilateralt, när hon var 3 år gammal. Dianas första språk och andra språk - sekventiellt tvåspråkig. Hugo parallellt tvåspråkig.

6 Tabell Likheter och skillnader mellan talade och tecknade språk
Simultan motorisk och språklig aktivitet kräver automatisering t.ex. bilkörning Passivt lyssnande – auditiv uppmärksh.

7 Meningsfull kommunikation
Föräldrarna tar reda på var barnens intresse är genom att följa fokus för barnens blick, senare pekning och ännu senare fråga vad/VAD t.ex. i bilden. Barnets fokus blir meningsfullt att vidareutveckla eftersom man får kontakt och kommunicerar om samma saker. Grundläggande är att man: försöker förstå varandra har förväntningar på att barnen kan och förstår. Föräldrar och barn tar kontakt med varandra på olika sätt beroende på hur långt de kommit i sin kommunikations- och språkutveckling.

8 Tre kommunikativa segment
Tydliga och abrupta förändringar mellan segmenten benämns kritiska perioder av Vygotsky (1987) Utveckling av: - uttryck som används för att initiera - vem som tar initiativ till interaktion Förändringar av särskilda komponenter inom segmenten kännetecknar mer allmänt som kritiska perioder (Meisel, 1984). Utveckling av: - blicken - lexikon - språkstruktur

9 De 3 kommunikativa segmenten
Först initierar och kommunicerar föräldrarna mest. När barnen benämner blir det de som initierar mest kommunikation. När barnen använder multifraser blir initiering och konversation mer jämlikt fördelad. Barnen vet vad språket ska användas till, funktion hur språk används i olika situationer, pragmatik kan grunderna för språklig struktur, syntax & grammatik.

10 Att initiera kontakt förändras över tid
Mediering Påkalla uppmärksamhet med rörelser, föremål, förflyttade tecken och med Hugo. Bekräfta genom att le, nicka, teckna vad barnet just haft fokus på. Dirigerar barnens blick med pekning eller föremål, 1 år. Hålla kvar fokus vid det utpekade Omdirigera visuellt fokus med viftningar och tapping, 1;5 - 1;10 år. Kontrollera visuell uppmärksamhet, 2;4. Tillägnande Se på Mamma = positiv till visuell kontakt. Barnen ser tecken och föräldrarna kan avläsa Hugos vokala uttryck. Barnen dirigeras andras blick, 1;3 år. D- 1 år, H- 2;4 år (ej tsp 28&32). Barnen 1;10 tap & 2 wave. D- 2;8, H- 3 år.

11 1. Föräldrarna kommunicerar mest
Föräldrarna är mycket uppmärksamma på barnen. Väntar till Diana ser upp – ler nickar och benämner med få tecken vad Diana håller på med. Säger Hugo, om han ser på föräldern tecknar de. Om han fortsätter med det han håller på med använder de tal. Föräldrarna pekar benämner pekar: med Diana tecken i hennes blicklinje eller synfält, med Hugo beroende på var hans blick är.

12 Gemensam uppmärksamhet ”joint attention”
Tittar på något och föräldrarna benämner/beskriver t.ex. titta i bilderböcker. Med Hugo: säger samtidigt som han tittar på något. Med Diana: tecknar samtidigt på Diana eller framför henne som om hon tecknade själv MEN inte med hennes händer! Däremot användes Dianas fötter som ”passiv hand” SKO. Om barnen tittar upp på föräldrarna då tecknade de.

13 Tecknarens perspektiv
Tvåspråkighetsperspektiv

14 ”Simultan-taktil-uppmärksamhet”
Mamma tecknar ”BLOMMA” på Diana. Hugo ser teckenen i sitt synfält samtidigt som han hör Mamma säga ”blomma”. Tecken som vanligtvis tecknas på och framför tecknarens kropp tecknar Mamma istället på och framför Diana. Diana eller Hugo behöver inte flytta blicken från bilden. Diana får en tecknares-perspektiv både visuellt och taktilt. Hugo får perspektiv som tvåspråkig. Simultan uppmärksamhet svårighet för döva barn som måste skifta fokus Loots and Devisé, (2003) and Spencer et al. (2004).

15 2. Barnen benämner och initierar kommunikation oftare än föräldrarna
Föräldrarna är fortfarande uppmärksamma på barnen. Barnen får vänta på varandras tur. Barnen pekar och benämner tecken. Hugo benämner med tecken, ord och teckenord, HUND/vovve. Barnens blick får hjälp att alternera för att upptäcka föräldrarnas ansiktsutryck i teckenspråket t.ex. följer föräldrarnas SKED från bild till mun BRUKAR NAM NAM pek-Diana. Berättarstruktur: information med ögon-kontakt, berättar utan ögon-kontakt och avslutar med ögon-kontakt. Ex: hundkoppel, håller man i på hundpromenad, nickar ser och pekar på bilden.

16 Blickens utveckling Först pekade Hugo på fotbollen (Figur 2a). Mamma såg det och pekade också på den och på Grodan. Sedan leddes Hugos blick från bilden i boken genom tecknet BOLL som mamma började teckna nära bilden medan hon flyttade sina händer närmare sig. När Mammas händer kommit till det ställe, framför henne, där hon normalt tecknade fortsatte hon med tecknet FOTBOLL (Figur 2b). Sedan började hon berättelsen som om hon var Grodan som sparkar iväg bollen. På bilden flyger den iväg högt upp över huvudet på Grisen innan den dyker ner. När Mamma tecknade ”sparkar iväg bollen” flyttade hon samtidigt sina händer så att de kom nära hennes ansikte. Hugo följde tecknet med sin blick och när hennes och Hugos blick möttes lade Mamma till adverbet ”högt upp”, i sitt ansikte. Mamma fyllde kinderna med luft som hon långsamt släppte ut. Samtidigt kisade hon med ögonen och visade med blicken bollens väg genom luften i riktning mot Hugo (Figur 2c). Hugo Bollen flyger över huvudet på mig (Figur 2d). Mamma nickade och bytte till samma perspektiv det vill säga tog rollen som Grisen. Hon tecknade i översättning till svenska: Ja, Grisen tittar på bollen som flyger över hans huvud. På det sättet bekräftade Mamma Hugos perspektiv alltså som den som bollen kommer mot och passerar över huvudet. Mamma utökade också frasen genom att inte bara titta uppåt utan hon använde också ett tecken med flera morfem: GRISEN TITTAR-PÅ bollen som kommer flygande mot (henne) Grisen och passerar över huvudet.

17 3. Mer jämlikt fördelad initiering och konversation
Föräldrarna är inte ensidigt uppmärksamma på barnen. Föräldrarna ber barnen vänta och avbryter dem. Barnen förväntas kunna ta egna initiativ, delta och bidra med frågor, kommentarer och erfarenheter i konversationer, lekar och sagoläsning (Bailes, C. Erting, L. Erting and Thumann-Prezioso, 2009; Hart & Risely, 1999)

18 Motorisk utveckling påverkar
koordination av motorisk och kognitiv produktion har olika förlopp handens grovmotoriska rörelser är tidigare än talspråkets inre finmotoriska Artur LAMPA wmv den anknutna kognitivt språkliga koordinationen visar sig tidigare i de grovmotoriska rörelserna grundläggande mänskliga förutsättningar och funktioner samverkar med varandra Det innebär att produktion av tecken gör att barnet blir förstådd långt tidigare än om vi väntar på att förstå vad de vokala uttrycken betyder. När barnet kan göra sina behov, önskningar och tankar förstådda då blir kommunikationen meningsfull. Det leder till kommunikativ delaktighet som uppmuntrar barnets språkliga lärande oavsett vilket som senare blir huvudspråket. Språk stöder språk

19 Artur va e de (pekar på) LAMPAN

20 Språket som ett isberg Av filmen med Artur framgår att:
det är helt omöjligt att förstå vad hans vokala uttryck betyder när han uttrycker sig med tecken förändras våra förväntningar genom att han i den produktionen bekräftar att han redan både förstår och har fått ett sätt att uttrycka vad som finns under ytan i isberget.

21 Vad- och var-frågor Teckna eller säga namnet på vad barnet fokuserar
Peka och benämna det barnet fokuserar Peka – benämna – peka VAR/var-retorisk fråga besvaras av Mamma VAD/vad med pekning-retorisk fråga som besvaras av Mamma VAD/vad-fråga besvaras av barnet vid 15 månaders ålder Mamma utökar frasen främst med substantiv sedan verb Från 2 år: Mamma ställer VAD/var-fråga för att ta reda på vad barnet fokuserar och utgår sedan från det Från 3 år initierar VAD-frågan resonemang om t.ex. matlagning

22 Vid 40 månaders ålder Barnen vet att språket kan användas inte bara till deras behov och önskningar utan också till att berätta historier och dekontextuella händelser samt tänka och resonera om dem. Språkets funktion. Hur språk används i olika situationer, pragmatik. Kan grunderna för språklig struktur, syntax & grammatik.

23 Dianas tvåspråkiga lärande
Biologisk ålder i decimaler CI varje halvår

24 Hur kan Dianas tvåspråkiga lärande förklaras?
Själv-stöttning med teckenspråk Teckenföljd och ordföljd är olika och produceras först simultant. Språken separeras när Diana kommit på att svenskan har ändelser som ska läggas till. Efter 5 år med CI bedöms Dianas expressiva språk vara i relation till den tid hon haft CI och hennes receptiva språk var åldersadekvat dvs på 8 års nivå.

25 Tillägnande av talat språk med teckenspråk som första språk
Genom tolk får Diana CI-teamets instruktioner på teckenspråk och förstår hur hon ska göra för att forma olika ljud. Fritt efter Action model. Vygotsky, 1978 Diana Talad svenska Tecken- språk tolk Subject, object to learn and artifact/tool.

26 Själv-stöttning med teckenspråk som första språk
Tecknar fullt och lägger till talljud med koppling till munformer i teckenspråkets substantiv, vokaler synliga. I sitt teckenspråk lägger hon simultant till stavelser och ord. De två olika modaliteterna gör det möjligt Mediating self-scaffolding model (Cramér-Wolrath, 2013, p 54, figur 5)

27 Efter 1;6 år med CI Placeringen av pronomenet ”jag” flyttas fram från final position som i STS men inte hela vägen till initial position. KAN-ja(g) LÄSA pek-Diana skakar-huvud (4;6 år) Språken separeras när grammatiken i språken krockar! Diana börjar använda ändelser i svenskan t.ex. grodan grisen plockar äpplen GRODA’ GRISE PLOCKA’ ÄPPLE (5;7 år) Grodan och Grisen plockar äpple’ (6;11 år)

28 Ingen blandvariant av tsp och svenska från föräldrarna
Föräldrarna infogade enstaka ord när de tecknade Eller Enstaka tecken när de pratade, med Diana från 5 år. När barnen kunde både teckenspråk och svenska blandade Mamma ibland språken, bimodalt. Förskola med mest teckenspråk och tvåspråkig skola

29 Språket som ett isberg I sekventiell tvåspråkighet är det ett omvänt förhållande mellan exponering och prestation. För ett fram- gångsrikt lärande av andraspråk betyder det att kontinuiteten i förstaspråket är viktigare än mängden och tiden med det andra språket (Cummins 1996).

30 Sammanläggningsavhandling
Kappa Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently: A longitudinal Case Study of Mediating a Deaf and a Hearing Twin in a Deaf Family (2013) Samtliga 4 artiklar accepterade i internationella vetenskapliga tidskrifter Uppmärksamhetsuttryck (2011) Dianas förstaspråk (2015) Hugos parallella tvåspråkighet (2013) Dianas andraspråk med CI (2013)

31 Hur händer det? Hur händer det? är en svensk och populärvetenskaplig version av min avhandling. Den finns att hämta på Specialpedagogiska myndighetens bord (SPSM). Den kan beställas gratis från SPSM och laddas ner:

32 Teckenspråk är positivt för alla
Tack för mig!

33 Länkar Hur händer det? SPSM FoU-skrift nr 4 Signs of Acquiring Bilmodal Bilingualism Differently. Stockholm Universitet, Diva SPSM tvåspråkighet kommunikation/Teckensprak/Tvasprakighet/ En tvåspråkig skola SPSM specialskolorna/Mojligheter-pa-vara-skolor/Tva-sprak/

34 Mina referenser: Cramér-Wolrath, E. (2015). Mediating Native Swedish Sign Language: First Language in Gestural Modality Interactions at Storytime. Sign Language Studies, 15 (2). Cramér-Wolrath, E. (2013d). Hur händer det?. Fou-skriftserie nr 4. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten Cramér-Wolrath, E. (2013c). Parallel Bimodal Bilingual Acquisition: A Hearing Child Mediated in a Deaf Family. Sign Language Studies, 13 (4). Cramér-Wolrath, E. (2013b). Sequential Bimodal Bilingual Acquisition: Mediation Using a Cochlear Implant as a tool. Deafness & Education International, 1–21. First published March 9, Y Cramér-Wolrath, E. (2013a). Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently: A longitudinal Case Study of Mediating a Deaf and a Hearing Twin in a Deaf Family. (Doktorsavhandling). Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen. diva2:586575 Cramér-Wolrath, E. (2012). Attention Interchanges at Story-Time: A Case Study From a Deaf and Hearing Twin Pair Acquiring Swedish Sign Language in Their Deaf Family. Journal of Deaf Studies and Deaf Education 17 (2) 141–162.

35 Slutsatser En fallstudie där en stor mängd resultat överensstämmer med andra studier ger en god grund för generalisering. I en fallstudie växer trovärdigheten för nya fynd när det finns en stor mängd resultat som överensstämmer med andra studier. Många fynd i fallstudier kan överföras till att användas i grupp.