Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

 Problemet: • Hur vet vi egentligen det vi tror vi vet? • Hur bedömer man sanningshalten i informationen man möter? • Vilka skäl har man att säga att.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: " Problemet: • Hur vet vi egentligen det vi tror vi vet? • Hur bedömer man sanningshalten i informationen man möter? • Vilka skäl har man att säga att."— Presentationens avskrift:

1

2  Problemet: • Hur vet vi egentligen det vi tror vi vet? • Hur bedömer man sanningshalten i informationen man möter? • Vilka skäl har man att säga att saker och ting förhåller sig på det ena eller det andra sättet?  Källkritik = en samling metodregler för att ta reda på vad som är sant (eller åtminstone mest sannolikt)

3  Skriftliga källor: • Böcker, tidningar, tidskrifter, brev, anteckningar, dagböcker, lagar m m.  Muntliga källor: • Intervjuer  Primär källa: • Dokument, krönikor, dagböcker, memoarer, filmer, ljudband m m som har något att berätta om det i historien man vill studera  Sekundär källa: • Bearbetningar av primära källor, t.ex. tidigare forskning, artiklar, litteratur

4 1. Äkthet – källa ska vara det den utger sig för att vara. 2. Tidssamband – ju längre tid emellan själva händelsen och källan desto större skäl att tvivla. 3. Beroende – källan ska stå för sig själv och inte vara en avskrift eller referat av en annan källa. 4. Tendensfrihet – man ska inte ha anledning till att misstänka att källan avspeglar någons privata, ekonomiska, politiska intressen för att förvränga verkligheten.

5  Rena förfalskningar  ”Frissering” av sanningen  Gränserna mellan äkta och falsk kan ibland vara svår att dra…  Exempel: • Massakern i Timisoara 1989 • Kuvöserna i Kuwait 1990

6  En källa är mer trovärdig ju mer samtida den är p g a t ex glömska och ”frissering”  Dagböcker brukar anses vara bra källor – nära i tid!  Memoarer brukar anses vara dåliga eftersom personen har haft lång tid på sig att ”omforma” sin historia.  Exempel: • Har journalisten skrivit ner sin artikel från minnet eller har han vid intervjun använt sig av en bandspelare?

7  Har uppgiften gått genom flera led? • Rykte, t ex viskleken • Tolk. Har tolken missförstått frågan? Har intervjupersonen missförstått frågan? Svaret? Kan vi lita på att tolken översätter rätt?  Under vilka omständigheter har uppgiften framkommit? • Gruppintervju och påverkan • Påverkad av bilder • Rädsla eller tvång • Beroende av att säga det som förväntas av en

8  Har källan eget intresse av att säga detta? Ställ frågan ”Vad tjänar X på att säga det han/hon/det säger?”  Exempel: • Propaganda • Lögner i kris • Halvsanningar – man väljer just den fakta som ska komma fram, t ex statistik • Att lura sig själv

9  De flesta källor har någon form av tendens, det måste vi räkna med!  Därför – Försök att se vilken riktning tendensen går åt.  Regel: Om två källor med motsatt tendens säger samma gör detta källan mer trovärdig.

10  Problemet med internet är att det finns så mycket information som dessutom sprids mycket fort…  Tips på pålitliga hemsidor: • Officiella hemsidor från pålitliga organisationer. • Gå inte på vad en ”expert” säger/skriver (vem som helst kan vara expert…), leta efter auktoriteter som går att kontrollera, t ex doktor, professor. • Sök efter sidor som uppdateras ofta så att informationen du får inte är ”gammal”.

11 • Kontrollera informationens beroende genom att kopiera ett textstycke och klistra in det i en sökmotor (www.google.se). Dyker samma text upp på andra hemsidor?www.google.se • Kontrollera toppdomänen: ”.gov” innebär att det är en amerikansk myndighet • ”.edu” innebär att hemsidan är från ett svenskt universitet. • ”.mil” hör till den svenska krigsmakten. • ”.org” betyder att informationen kommer från en ideell organisation. • ”.se”, ”.no”, ”.dk” innebär att siten är svensk, norsk eller dansk. • ”.com”, ”.net” och ”.info” innebär att siten kan vara precis vad som helst. • Ser adressen ut som ett användarkonto? Seriösa siter har oftast ”rena” adresser. • Tänk på att t ex Wikipedia kan innehålla både felaktiga och vinklade artiklar efter som vem som helst kan regigera.

12

13

14

15

16

17  Stern – tyskt magasin, årgång 1983


Ladda ner ppt " Problemet: • Hur vet vi egentligen det vi tror vi vet? • Hur bedömer man sanningshalten i informationen man möter? • Vilka skäl har man att säga att."

Liknande presentationer


Google-annonser