Västbus Samverkan barn och unga Västbus

En presentation över ämnet: "Västbus Samverkan barn och unga Västbus"— Presentationens avskrift:

1 Västbus Samverkan barn och unga Västbus
Samordnad individuell plan, SIP Västbus

2 Innehåll Lagstiftning och överenskommelser SIP och Västbus Samverkan
Västbusmöte – Inför, under, mål och uppföljning, avslut och utvärdering

3 Samverkan Barn och unga
Lagstiftning och överenskommelser

4 Lagstiftning som berör samverkan
Allmän skyldighet att samverka – gäller samtliga myndigheter. Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa - skyldighet för socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. Skolans skyldighet att samverka finns i skollagen. Hälso- och sjukvården har skyldighet att samverka kring barn som är anhörig. Samordnad individuell plan, SIP – skyldighet för kommun och hälso- och sjukvård sedan 2010. Myndigheter har en allmän skyldighet att samverka enligt 6 § förvaltningslagen. Varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården är skyldiga att samverka kring barn som far illa eller riskerar att fara illa enligt 5 kap. 1 § a SoL, 29 kap. 13 § skollagen, 2 § hälso- och sjukvårdslagen och 6 kap. 5 § polislagen. Socialnämnden ansvarar i första hand för att samverkan kommer till stånd. Alla skolor är skyldiga att samverka enligt 29 kap. 13 § skollagen. Skyldigheten gäller både huvudmannen för skolverksamheten och den som är anställd i verksamheten. Barn som anhöriga 2 g § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)  Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. Har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider Enligt 2 kap. 7 § SoL & § 3 f HSL skall kommun och landsting upprätta en samordnad individuell plan, om den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen.

5 Överenskommelser som berör samverkan kring barn och unga
Västbus riktlinjer med riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Gäller i hela Västra Götaland, alla verksamheter inom kommun och sjukvård som möter barn och unga inom målgruppen. Lokala/delregionala avtal mellan sjukvården och kommuner i visst geografiskt område kan finnas.

6 Samverkan Barn och unga
SIP och Västbus

7 Barnets plan Aktivitetsplan Genomförandeplan Vårdplan Handlingsprogram
MVC & BVC HABILITERINGEN BUP Individ- & Familjeomsorg FÖRSKOLA Individuell plan FUNKTIONSSTÖD Åtgärdsprogram SKOLA Elevhälsa

8 Samordnad individuell plan, SIP
Sedan den 1 januari 2010 finns en lagstadgad skyldighet i både HSL och SoL som innebär att kommun och landsting tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Reglerar samverkan för samtliga målgrupper i behov av samordnade insatser för att få sina behov tillgodosedda. Syftet är att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen så att enskildas behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses.

9 Samordnad individuell plan, SIP
SIP är ett aktuellt verktyg när… … det behövs kompetens från flera verksamheter. … samordning efterfrågas. … ansvarsfördelning behöver klargöras. … det är svårt att få kontakt med olika parter. … insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordningsföljd. SIP är ett aktuellt verktyg när… … det behövs kompetens från flera verksamheter. … samordning efterfrågas. … ansvarsfördelning behöver klargöras. … det är svårt att få kontakt med olika parter. … insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordningsföljd.

10 Västbus Samverkan för barn och ungas bästa
Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik. Antogs 2005 och Reviderades Särskilda riktlinjer utformades och antogs för familjehemsplacerade barn.

11 Målgrupp Västbus riktlinjer
Barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Stor spridning vad gäller problemtyngd och där med behov av insatser. Riktlinjerna gäller både vid förebyggande/tidiga insatser och specialistinsatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov.

12 Västbus Gäller alla offentliga verksamheter som möter barn och unga.
Målgruppen är alla barn och unga mellan 0-20 år med sammansatta behov och behov av samordning. Är ett verktyg vid förebyggande, tidiga insatser och specialistinsatser. Gäller alla offentliga verksamheter som möter barn och unga. Målgruppen är alla barn och unga mellan 0-20 år med sammansatta behov och behov av samordning. Är ett verktyg vid tidiga och förebyggande insatser. ”Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov.” Riktlinjerna innehåller både en överenskommelse om samverkan kring den enskilda barnet, värderingar om brukarfokus, struktur för organisering av arbetet (styrgrupper) samt olika blankettstöd.

13 SIP och Västbus - vad är skillnaden?
Nationell lagstiftning. Gäller alla målgrupper. Gäller två huvudmän. Ingen formell tidsgräns, men tre veckor i VGR. Verksamhet kan neka till medverkan, skall dock motiveras. Regional överenskommelse. Gäller specifik målgrupp. Gäller huvudmän samt skolan som jämställd aktör. Tre veckor. Verksamhet kan EJ neka till medverkan. Generell men något svagare ansvar. Mer specifik men starkare ansvar.

14 SIP förstärker Västbus
Fånga upp behovet tidigt. Få en gemensam helhetsbild. Klargöra barnet och familjens resurser samt behov. Koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvaret för dem. Sätta tydliga mål och följa upp dem. Öka brukarens inflytande över sin vård.

15 Samverkan Barn och unga

16 För vems skull?

17 Varför samverka? Ungdomsmottagning Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar
Elevhälsa Öppen förskola SiS BUP MHV Ungdomsmottagning Tandvård Socialtjänst Primärvård Polis BVC HVB LINJENS BETYDELSE FÖR SAMVERKAN – LINJEN ÄR HELT AVGÖRANDE FÖR OM SAMVERKAN LYCKAS! Alla verksamheter står inför olika perspektiv: socialt, medicinskt, pedagogiskt, psykologiskt etc. Barnet/den unge har ett behov av att vi i samverkan pusslar ihop dessa olika perspektiv. Alla verksamheter kan inte alltid ha alla perspektiv. Vi behöver samarbeta. Informationsbörda: brukaren möter flera olika verksamheter, det är inte alltid tydligt vem som gör vad. Förskola Frivilligorganisationer Skola Vuxenpsykiatri

18 Varför samverka? Samverka för att barn och unga ska få rätt hjälp
Samhälls- ekonomiska vinster Ömsesidigt lärande Varför samverka? Gemensam kompetens Tidigt upptäckt av utsatta barn Samverka för att barn och unga ska få rätt hjälp i rätt tid. Ger möjlighet till ömsesidigt lärande och överföring av goda exempel. Ökad gemensam kompetens. Tidigt upptäckt av utsatta barn. Samhällsekonomiska vinster. Ger bättre och mer kvalificerade insatser. Det bidrar till en helhetssyn på barnen och dess situation. Helhetssyn på barnen och dess situation Kvalificerade insatser

19 Samverkan Barn och unga
Västbusmöte - När behövs Västbusmöte? - Inför mötet - Under mötet - Mål och uppföljning - Avslut och utvärdering 6

20 När behövs Västbusmöte?
När den egna verksamheten inte ensam kan tillgodose behovet av stöd. Alla som arbetar med barn och unga kan – om familjen samtycker – initiera och kalla till ett Västbusmöte. Tillsammans med familjen, och utifrån deras behov, beslutar ni vilka som skall kallas.

21 Uppföljnings-möte + SIP
Västbusmöte Identifiera behov Västbus/ SIP Samtycke Kallelse Mötet + SIP Uppföljnings-möte + SIP Avsluta SIP Ser du att en brukare har behov av resurser/insatser utanför din egna verksamhet – kalla till möte. Är det barn och unga med sammansatta psykisk/psykiatriska och sociala behov – använd Västbus material med SIP. Du kan alltid använda SIP-materialet. Inhämta samtycke, förbered gemensamt och kalla till möte. Dokumentera alltid i en SIP. Följ upp så länge behov finns, avsluta därefter. Har du frågor? Vänd dig till din lokala Västbusgrupp i stadsdelen/kommunen. Utvärdera: Våga se om vi gör nytta för barnen!

22 Västbus - Delaktighet Familjens delaktighet ska vara centralt i SIP/Västbus-arbetet. Familjen ska ges möjlighet att vara delaktig i hela arbetet, även exempelvis vid planering av möten. Barn ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad. Tänk på att barn kan vara delaktiga på olika sätt.

23 Att tänka på inför Västbusmötet
Kontrollera att det finns samtycke från vårdnadshavare och stäm av med familjen vilka som ska kallas. Klargör syftet med mötet redan i kallelsen. Utse någon som för barnets/ungdomens talan om de inte själva deltar på mötet. Fundera på om det behövs ett professionellt förmöte för att t.ex. reda ut ekonomiska frågor eller andra konflikter. Utse mötesledare – Det kan vara den som initierat mötet eller en oberoende part, (till exempel ett nätverkslag eller en kollega). Bestäm vem som dokumenterar, det vill säga ansvarar för att samordnad individuell plan, (SIP), skrivs. YTTERLIGARE FUNDERINGAR INFÖR VÄSTBUSMÖTET: Finns frågeställningar som behövs klargöras med familjen innan mötet. ´Vilka behov har barnet/familjen förmedlat till dig? Vilka behov har du sett och vilka frågor är viktiga för ditt arbete. Något att ta med från dina kollegor? Vilket mandat har du att fatta beslut? Förankring hos din chef? Checklista för Västbusmöten finns på

24 Att tänka på under Västbusmötet
Beskriv syftet med mötet och klargör att sekretessen bryts. Kort presentationsrunda med klargörande av relationen till barnet/den unge. Beskriv nuläget. Fördela ordet så alla kommer till tals, i synnerhet barnet/familjen. Vilka förbättringar behöver initieras? Formulera brukarfokuserade, tidsatta och mätbara mål. Vem gör vad och när? Mötet dokumenteras i den samordnade individuella planen, samtliga får kopia av denna om ej annat anges. Sekretesshandling! Boka uppföljningsmöte. Motivera i planen om ni inte ska ses igen Checklista för Västbusmöten finns på

25 Västbusmöten/SIP - Avslut
Den samordnade individuella planen avslutas när målen är uppfyllda, när barnet/ungdomen inte längre har behov av samordnade insatser eller genom att samtycke dras tillbaka. Avslut sker genom ett gemensamt beslut vid uppföljningsmöte och med samtycke av familjen samt den unge. Dokumentera att planen avslutas. Arkivera SIP enligt verksamhetens rutiner.

26 Sätta mål för Västbusmötet
Samverkan är ett medel för att uppnå en bättre situation för barnet och familjen. Så hur vet vi om vi gjort nytta för barnet? Gör mer av det som fungerar och mindre av det som inte fungerar. Insatser pågår ibland utan att det gör någon skillnad. Sätt upp små, nåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt förtroende. Alla måste uppleva fördelar för att vara motiverade att delta. Bestäm smarta mål! (Specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta.) Våga testa och utvärdera. Bättre att göra något än inget. Förändring tar tid!

27 Västbusmöte - Utvärdera
Har vi gjort nytta för barnet? Hur kan vi bli bättre? Vill vi bli bättre? Avvikelse? Exempel: Utvärdering av Västbusmöten visar att det främsta utvecklingsområdet är brukarens brist på delaktighet och inflytande. Det är inte unikt och något vi behöver bli bättre på!

28 ” Brukarens roll förstärks
Priokraven inför 2015 har lyft brukarperspektivet ännu tydligare genom att innefatta detta som grundkrav för fortsatt ersättning. ” Patienter, brukare och anhörigas inflytande och delaktighet ska fortsätta utvecklas på individnivå och hur deras synpunkter på verksamhetsnivå ska inhämtas, följas upp och användas för fortsatt kvalitetsutveckling. Ny Patientlag 2015 stärker brukarens ställning Ett ökat patientinflytande har eftersträvats under många år. Patientlagen ger en möjlighet att driva på utvecklingen och arbeta mer aktivt med nya arbetssätt, bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Hur jobbar ni/vi med detta?

29 Västbusmöte - Avvikelser
När antagna överenskommelser, riktlinjer och samordnade individuella planer inte följs ska avvikelse göras. Avvikelser rapporteras till närmast ansvarig chef för åtgärd. Skriftlig avvikelserapport enligt rutin till lokal arbetsgrupp Västbus. Rutin för avvikelsehantering – Avvikelser rapporteras till närmast ansvarig chef för åtgärd enligt rutin som finns på respektive arbetsplats

30 ” ” Brukarröster om Västbusmöte Bra att prata på det här sättet.
Första gången vi båda (föräldrar) deltog i ett helt möte tillsammans. ” Alla fick möjlighet att prata och lyssna på varandra, det blev fler infallsvinklar än om jag själv hade pratat med en och en. Hur jobbar ni/vi med detta?

31 ” ” Nyttan för mig som yrkesperson
Jag trodde inte jag behövde delta på detta möte eftersom jag bara har hand om ”min insats”. Men det visade sig vara enormt värdefullt. Nu förstår jag mycket mer och kan bidra på ett bättre sätt. Det här hade jag inte fått inblick i utan det här mötet. ” Föräldrarna får alla kring bordet samtidigt. Förvaltningschef har klargjort att SIP-möten är prioriterade. Hur jobbar ni/vi med detta?

32 Arbetsmaterial och mer information
Västbus Västbus arbetsmaterial: Västbus riktlinje Mall Samtycke Mall Kallelse Mall SIP Mall Avvikelser Checklista för Västbusmöte Information till familjen Mer om SIP hos SKL/Psynk

33 Har ni frågor, synpunkter eller funderingar?
Hör av er till mig!