Älvdalska bland barn i Älvdalen

En presentation över ämnet: "Älvdalska bland barn i Älvdalen"— Presentationens avskrift:

1 Älvdalska bland barn i Älvdalen
Yair Sapir Högskolan Kristianstad Felix Ahlner Lunds universitet

2 INLEDNING

3 Syfte Att studera barnens älvdalska gällande Fonologi
Böjningsmorfologi Lexikon Attityder samt attityder bland föräldrarna. * Vi gjorde även djupintervjuer med fyra föräldrar, och vi skickade ut enkäter OM VAD?? till samtliga föräldrar.

4 Helgander 2004, 2005 Födelseår: 1914 1937 1984 Fonologi diftongeringar
+ initialt h-bortfall bevarat w - nasalering bevarat ð (+) Morfologi nom. ≠ ack. dativformer sg. ≠ pl. i vissa verb -um i 1:a pers. pl. Helgander redovisar bl.a. en fallstudie med tre talare från olika generationer. Vi ska återkomma till de tendenser som vi ser här

5 Garbacz 2010 Klassisk älvdalska Modern elvdalsk Obest. Best. SG N
kulla kullą A kullu kullų D kullun Obest. Best. SG N kulla kullą A D Traditionell älvdalska Obest. Best. SG N kulla kullą A kullų/kullą D kullun

6 Revitalisering Litteratur Språkstipendiet
Ulum Dalska skapades 1984, och har varit en viktig faktor i älvdalskans bevarande och utveckling Litteratur, både skriven på älvdalska och översatt Sedan 20XX delas språkstipendiet ut till barn som talar älvdalska

7 DATAINSAMLING * Nu kommer en kort översikt över den studie som vi genomförde 2013

8 Deltagare i undersökningen
Vi talade med samtliga barn – förutom två – som hade tilldelats språkstipendiet och som fortfarande gick på skolan då Björn Rehnström har tagit bilden Vi talade även med barnens föräldrar 19 barn som hade tilldelats språk-stipendiet. 10–15 år gamla. Deras föräldrar.

9 Barnundersökningen Skrivuppgift: svenska och älvdalska.
Läsförståelse: svenska och älvdalska. Muntlig berättelse: älvdalska. Vi undersökte barnens läsförståelse och skrivförmåga på älvdalska och svenska Vi hade kopierat ett antal sidor ur en ordlös bilderbok som är en historia om en leksaksclown som blir utkastad XXXX

10 resultat I den här presentationen kommer vi att tala om barnens resultat, och då med data från deras muntliga berättelse. De muntliga berättelserna innehåller totalt 3700 ord, och det finns såklart många olika saker att analysera i det materialet, och vi ska göra några nedslag i fonologi, morfologi och ordförråd. Vi kommer att återge några exempel i skrift, och de kommer från våra transkriberingar

11 Fonologi [w]/[v] Ø/[h]
8 av 19 (42%) använde huvudsakligen [w] och [v] på samma sätt som i klassisk älvdalska. Wen al ig min ise-jär til? Diem byöver ig fel inte. (10) Ø/[h] 8 av 19 (42%) använde aldrig [h], 11 använde [h] 1–4 gånger. Han fundirer å läksaker … se kuoger an sig omkringg. (13) Der tågå verodrer i nevån. (3) Mer hann å inte, för ed kam ien jälåkrakk etter enner. (14) w/v h- : Vissa talare kunde växla mellan t.ex. ”han” och ”an”, men ingen använde ord med h mer än 4 gånger i den muntliga berättelsen. (Helgander: h-bortfall är ”en viktig identitetsmarkör”.)?

12 Fonologi [ð] Nasala vokaler
6 av 19 (32%) använde [ð] 1–4 gånger, men samtliga talare använde huvudsakligen [d] eller [r] istället. Nasala vokaler 1 av 19 (5%) använde ett fåtal nasala vokaler. Sedan kommer vi till två punkter som delvis försvunnit redan tidigare. Ljudet ð var ovanligt i de muntliga berättelserna, och ersattes ofta av [d] eller [r], som är ett känt fenomen. Endast ett av barnen hade några som helst nasala vokaler

13 Morfologi Dier och diem
(10 av 19 använde dier/diem tillräckligt mycket för att uppvisa tendenser.) 4 av 10 skilde på dier och diem som i klassisk älvdalska. 6 av 10 använde båda formerna sporadiskt, eller använde dem skiftesvis både som subjekt och objekt. An tuog min diem aut, og vaiset diem daitar papperskordjin. (10) I ser a dier "fy min mig aut ie vända". (18)

14 Böjningsmorfologi - verb
Få potentiella exempel i vårt material. Nu ulum sjå wen an djär. (18) Kåytum upp jär å iss-jär låda jär framme … (18) … og waiser dier (!) wart dier irå. (12) Se tågå die min sig oller läksaker iem. (12) … der tågå verodrer i nevån. (3) … för diem (!) åvå faið iett nytt iem. (15) Vi fortsätter nu med morfologi, närmare bestämt verbböjning. Vi har inte så många exempel på skillnaden mellan singular och plural, men åtminstone ett barn berättade sin historia ur den här dockans perspektiv, och använde då första person plural-formen I några fall förekom också tredje person plural.

15 Böjningsmorfologi - substantiv
kulla Subjekt O-ðar kulla vart liesn ... (8) Kullan plukker upp dukkur i barnwandjin. (13) Objekt Å se kam an-dar […] etter min blommur a kulla. (8) An peket åv för kulla wert dem uld gå. (14) ?? Mes mammu kom in så treffet o påykan å kullu. (14) E stand ie kulla dan å i lessen. (3) Då fyer o-dar kulla å enneres lillsyster min an bort. (7) Så det finns helt klart exempel på att verbböjningen lever, men det kan man inte säga om kasusändelserna. Vi ska se närmare på två ord som förekom ofta i historien, nämligen ”kulla” och ”rakke”, och se om det finns några exempel på kasusböjning. Vi börjar med ”kulla”, och här är fyra exempel på ordet som subjekt. Vi har ”ie kulla” i obestämd form. Sedan två exempel med ”kulla” som bestämd form. Som sagt har nasala vokaler försvunnit för alla utom ett barn så ser vi ingen skillnad på bestämd och obestämd singular. Här är ett exempel på hur ordet fått en n-ändelse i bestämd form ”kullan” Sedan tittar vi på ordet i objektsställning, och vi ser ingen sorts markering, utan ordet är fortfarande ”kulla”. I ett fall har vi formen ”kullu”, men vi ser samma ändelse på subjektet ”mamma” i samma mening.

16 Böjningsmorfologi - substantiv
rakke Subjekt Å så kam er ien rakke å kåyt etter an. (8) Å se fuor an rakkan i weg. (2) Objekt Se kam husse a rakkan … (1) Då så wender an sig um å skrämer rakkan. (7) Ägande Men se kumb rakkanes äger … (12) Då kam rakkans husse. (19) Å rakken, an byrd å jag an etter ween. (19) Så kumb ägeren ar rakkan å kuäger å onum. (15) Vi går vidare till ordet rakke, och börjar med ordet som subjekt igen. Vi ser då “rakke”, och sedan två olika bestämda former “rakkan” och “rakken”, men inget barn använde “rattjin”. Sedan tittar vi på objekt i bestämd form, och här hittar vi återigen ”rakkan”, och inga andra former. Det förekommer också några exempel på ägande, och här ser vi en form som bygger på grundformen plus ett s-suffix.

17 Böjningsmorfologi - kasus
Vårt material innehåller inget konsekvent bruk av kasusändelser, vilket överensstämmer med Garbacz (2010). Så det vi kan säga är att vi inte kan se några spår av ett konsekvent bruk av kasusändelser, utan istället ett system som på alla vis liknar svenska.

18 Jämförelse med Helgander
Födelseår:  1914 1937 1984 1997 –2003 Fonologi diftongeringar + initialt h-bortfall bevarat w - (+) nasalering bevarat ð Morfologi nom. ≠ ack. dativformer sg. ≠ pl. i vissa verb -um i 1:a pers. pl. Vi ser en tydlig fortsättning på de tendenser som Helgander visar. Den enda motsägelsen är att flera av de barn som vi pratade med fortfarande använder w i stor utsträckning.

19 Lexikon Hybrida stammar + ev. suffix Kod Semantik Ev. suffix Ex. 1A
identisk älvdalskt takk-er (jfr. tokk-er) bort-yvyr (jfr. brott-yvyr) 1B svenskt äg-er-en (jfr. ieg-er-n) rikt-it (jfr. rikt-ut) 1C odefinierbart el. obefintligt av, där, lite, ur (åv, dar, liteð, yr) 1D svensk kunnum (ist.f. bellum) Vi går nu vidare till ordförrådet Vi har gått igenom våra transkriptioner av de muntliga berättelserna och klassificerat samtliga ord i berättelserna. De möjliga kategorierna är älvdalska eller en av två kategorier med sammanlagt åtta underkategorier. Vi börjar med det som vi kallar hybrida rötter, och de delas upp ytterligare enligt betydelse och ev. suffix. 1A är rötter som mer liknar svenska än älvdalska, men som har älvdalska suffix. T.ex. takker ist f tokker, eller bortyvyr ist f brottyvyr 1B är liknande men med svenska suffix, t.ex. äg-er-en, som har ett älvdalskt -er- men svenskt –en, och rikt-it ist f rikt-ut 1C är åtskilliga småord som är väldigt lika i svenska och älvdalska, och där det ibland var svårt att höra om de använde en svensk eller älvdalsk form. 1D är ord som finns på älvdalska, men som påverkats av svensk semantik, t.ex. att använda ”kunnum” ist f ”bellum” när man talar om förmåga. , bestående av rot (+ rot) (+ suffix) eller rot (+ suffix)

20 Lexikon Svenska stammar + ev. suffix Kod Ex. 2A rot ej anpassad
marken, vägen, blev 2B rot fonetiskt anpassad barnwakt usse (= husse) 2C inget tydligt suffix ska 2D rot ej anpassad, älvdalskt suffix fik-er (= fik-ar) fråg-et (= fråg-ade) Den andra huvudkategorin är det vi kallar för svenska rötter, och de delas upp enligt hur anpassad roten är till älvdalska. 2A är ord som tagits i sin helhet från svenska inklusive ev suffix, t.ex. marken, vägen, blev. 2B är ord med viss fonetisk anpassning, t.ex. barnwakt ist f barnvakt eller att h:et i husse slopas, så att det blir usse 2C är småord utan tydliga suffix tagna från svenska, t.ex. ska. 2D är svenska rötter med älvdalska suffix, t.ex. ”fiker” ist f ”fikar”, och ”fråget” ist f ”frågade”.

21 Lexikon (ur muntlig berättelse)
Svenska Hybrider Sedan har vi räknat ihop dessa åtta underkategorier och älvdalska kategoriseringar för varje talare, och räknat varje ord bara en gång. Så även om ett barn använder ordet ”an” eller ”kulla” 5 gånger så räknas det som 1 förekomst. Vi får då följande tabell över varje barns ordförråd. De blåa staplarna i botten är älvdalska ord, och sedan har vi rangordnat underkategorierna från mest likt älvdalska till minst likt älvdalska. Först har vi ord i kategorin ”hybrider”, och sedan kommer orden i kategorin ”svenska”. Ju mer lik en kategori är svenskan, desto mer gult är det i färgen. Vi vill göra er uppmärksamma på att y-axeln här börjar på 65%, och som ni ser så är det bara ett barn som har så få älvdalska ord, medan de andra 18 barnen ligger på 80% älvdalska ord eller högre.

22 Icke-älvdalskt lexikon
takk-er, bort-yvyr blev, vägen, marken Svenska: 40% av, där, lite, ur Sedan tittar vi närmare på alla de ord som vi kategoriserade som hybrider eller svenska. Här har vi slagit ihop samtliga barns muntliga berättelser. Vi ser att av alla icke-älvdalska ord är 60% hybrider, och 40% svenska. Av de åtta kategorierna är det tre som är mycket vanliga. Först är det 1A, som är hybrida rötter med älvdalska suffix. Sedan 1C som är småord som är väldigt lika i älvdalska och svenska. Sedan 2A som är helt svenska ord. Hybrider: 60%

23 Lexikon Individuell variation Älvd. wɪnd- slaɪndʒ- ev- svɪɡː- kast-
Slutligen vill vi visa ett exempel på den individuella variation som finns i ordförrådet, och hur svårt det kan vara att kategorisera ett ord som antingen svenskt eller älvdalskt. Vi har tittat närmare på hur barnen beskrev den här bildsekvensen, när en man kastar ivär bort den här clowndockan. Barnen använder åtminstone sex olika verb, som ni ser i rutorna här. Vissa av de här verben är unikt älvdalska, medan t.ex. “kasta” kan användas både i älvdalska och svenska, och “slänga” är svenskt. kast- Sv. sleŋ-

24 Lexikon Individuell variation Älvd. wɪnd- slaɪndʒ- slaɪndʒ- ev- svɪɡː-
slaɪŋg- Om vi nu bara tittar på “slaindja” och “slänga” så förekom det ytterligare två former som man kan säga ligger mellan dessa två former, nämlingen “slaingga” och “slainga”. “Slaingga” anser vi vara mer älvdalskt än “slainga”, eftersom det har [ngg], och även om “slainga” bara har [ng] så har det i alla fall en älvdalsk diftong. Och sedan är det såklart så att uttalet slaɪndʒa också är försvenskat, när man tänker på uttalet [l̥lãɪ̃ndʒa]. Så som ni ser finns det flera små steg mellan den här älvdalska formen och den här svenska, och frågan är var man drar gränsen i en sådan här klassificering. kast- slaɪŋ- Sv. sleŋ- sleŋ-

25 SLUTSATSER Här följer nu några av våra slutsatser av dessa data

26 Slutsatser Fonologin är starkt påverkad av svenska. [w] förekommer, medan nasala vokaler och [ð] närmast är försvunna. Morfologin saknar konsekvent bruk av kasus hos substantiven. Viss personböjning av verb förekommer. Lexikonet består huvudsakligen av älvdalska rötter, men med starkt inflytande från svenska. Detta resulterar både i hybridformer och helt svenska former. Stor individuell variation i ordförrådet, och även i fonologi och morfologi. Detta tyder på en mycket varierad språkgemenskap. Osäkerhet kring vilka former som är älvdalska respektive svenska. Bristande språkkänsla.

27 Tjär tokk för! Tack!