Samverkan mot våld - skyddat boende

En presentation över ämnet: "Samverkan mot våld - skyddat boende"— Presentationens avskrift:

1 Samverkan mot våld - skyddat boende
Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Länssamordnare Marianne Karlsson Tfn

2 Utgångspunkter Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är en kriminell handling och allvarligt brott och har sin grund i det ojämnställda samhället. • Våld medför allvarliga konsekvenser för hälsan. Synliggörande av samhällets resurser för stöd, hjälp och skydd samt kvaliteten på bemötandet från omgivningen är viktiga faktorer för våldsutsattas upprättelse och möjligheter till ett liv utan våld. Samt till förövarens ansvarstagande. Samhällsekonomiskt mycket kostsamt. Länssamordnare Marianne Karlsson

3 Lagstiftning 2 kap. 1 § SoL Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. 7§ När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå Vilka insatser som behövs. Vilka insatser som respektive huvudman ska svara för. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:981). Länssamordnare Marianne Karlsson

4 Lagstiftning - ansvar för brottsoffer
Det som gäller socialtjänstens ansvar för brottsoffer regleras i 5 kap 11§ och lagstiftningen skärptes juli 2007. Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott. Socialnämnden ansvarar för att barn får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att personer som utsatts för brott får det stöd och den hjälp de behöver. Socialtjänsten ansvarar för att utifrån en utredning av den våldsutsattas och eventuella barns behov bedöma vilken insats som är lämplig, t.ex. i form av skyddat boende (prop. 2006/07:38 s. 12; SOSFS 2014:4). Länssamordnare Marianne Karlsson

5 Uppdrag skyddat boende
Politiska samverkansberedningen - länsstyrgruppen Syfte: säkerställa ett skyddat boende för kvinnor inom länet utifrån de krav som ställs enligt gällande lagstiftning och Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd. utreda förutsättningar för ett länsgemensamt skyddat boende - kunskapsunderlag förslag till överenskommelse för ett skyddat boende i länet, mellan länets kommuner och landsting beskriva verksamhetens innehåll, ansvarsfördelning, organisation och finansiering Tidsplan: 2014 juni – november färdigställa kunskapsunderlag, förslag till överenskommelse inklusive beskrivning av verksamhetens innehåll, ansvarsfördelning, organisation och finansiering. 2015 förankring kommuner, politiska beredningar, kommunförbundets styrelse beslut om rekommendation - juni 2015. Arbetsgrupp: representanter från Kiruna, Luleå, Gällivare, Piteå, Kalix, NLL, Länsstyrelsen och Polisen. Länssamordnare Marianne Karlsson

6 Föreskrifter SOSFS 2014:4 1 oktober 2014
7 kap Insatser Tillfälligt boende 2 § Socialnämnden ska vid behov erbjuda 1. våldsutsatta vuxna, 2. den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller 3. den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld stöd och hjälp i form av lämpligt, tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd med utgångspunkt i utredningen och riskbedömningen. Allmänna råd Om den våldsutsatta behöver stöd och hjälp i ett skyddat boende, bör boendet ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna erbjuda skydd mot hot, våld och andra övergrepp. Det boende som erbjuds den våldsutsatta bör vara lämpligt för eventuellt medföljande barn oavsett ålder och kön. Om det skyddade boendet tar emot barn, bör det i boendet finnas personal med kunskaper om barns behov. Länssamordnare Marianne Karlsson

7 Socialstyrelsens definition
Med skyddat boende avses boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser. På ett skyddat boende kan det finnas olika typer av åtgärder till skydd mot hot, våld eller andra övergrepp, t.ex. skyddsanordningar samt möjlighet för den enskilde att få samtal och stöd att förändra sin situation. Det ska finnas tillräcklig bemanning av personal som har för målgruppen relevant utbildning och erfarenhet. Annat tillfälligt boende som t.ex. hotellrum eller jourlägenhet räknas INTE som skyddat boende.  (Socialstyrelsens termbank) Länssamordnare Marianne Karlsson

8 Vem behöver ett skyddat boende?
Kvinnor som är utsatta för våld i nära relation och medföljande barn i behov av skydd, stöd och hjälp i den akuta situationen. En kvinna där risken bedöms låg kan vara mer skrämd och mer motiverad att lämna. Uppbrottet i sig medför ökad risk för dödligt våld. Kvinnor med missbruksproblematik och funktionsnedsättning eller äldre som är utsatta för våld i nära relationer samt personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är att: Stoppa pågående våld Minska våldets skadeverkningar Påskynda återhämtning Påbörja förändringsprocessen Graden av skydd, stöd och hjälp i den akuta krisen fodrar bedömning av kompetent personal. Ett skyddat boende ska motsvara kvinnors och medföljande barns behov Länssamordnare Marianne Karlsson

9 Brott i nära relation 2011-2014 Kommun 2011 2012 2013 2014 Arjeplog
7 9 16 8 Arvidsjaur 11 17 14 Boden 144 151 98 Gällivare 56 81 50 49 Haparanda 68 42 45 Jokkmokk 10 23 24 13 Kalix 54 59 41 Kiruna 57 58 63 Luleå 276 259 248 196 Pajala 18 Piteå 76 90 86 107 Älvsbyn 22 19 29 Överkalix 5 3 12 Övertorneå 36 Länssamordnare Marianne Karlsson

10 Vilka behov?  Krisstöd: kvinnor och barn är rädda, otrygga och har behov av att bli lyssnade på och personal behöver vara tillgänglig flertalet gånger för att erbjuda tid för samtal. Kvinnor med andra sårbarheter kan ha större behov av stöd från personal. Riskbedömning: omfattande kartläggning av riskfaktorer och skyddande faktorer. Sätter igång berättande om enskilda/många våldsupplevelser. En ”färskvara” och kan behöva göras flera gånger beroende på hur situationen ändras under tiden kvinnan och barnen bor skyddat. Säkerhetssamtal: sker kontinuerligt. Upprepas för att det kan ta tid för den våldsutsatta kvinnan att ta in hur faran/risken ser ut och den kan ändras. Viktiga samtal för att visa på alternativ till trygghet, att identifiera risker och finna strategier och åtgärder som tryggar, en viktig process. Praktiskt stöd: handla mat, stöd i kontakt med myndigheter och andra viktiga aktörer, bostad efter skyddat boende, följa med till hälsocentral/akut för sjukdom/mediciner för att kunna sova/dokumentera skador som tidigare inte blivit dokumenterade. Föräldrastöd: att vara stöd i hur de ska orka med barnens behov, ta tid att läsa/leka med barnen/gå ut med dem (framförallt när det är många barn eller väldigt rädda, oroliga barn). Stärka/reparera mor – barn relation. Barnens egna behov: information, säkerhetssamtal, krisstödsamtal, trygghet, aktivitet, struktur, rutiner, pedagogisk verksamhet, skolundervisning (i eller utanför boendet). Länssamordnare Marianne Karlsson

11 Verksamheten - skyddat boende Norrbotten
Definition: en boende inrättning som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Det skyddade boendet ska motsvara den skyddssökandes behov av skydd och andra insatser. Uppdrag: säkerhet, skydd samt stöd och hjälp till kvinnor och medföljande barn utsatta för våld i nära relation. Skydda mot hot och våld och kombineras med annat stöd för att hjälpa och stärka kvinnan. Verksamheten tillhandahåller konsultation och kompetensstöd till personal inom kommun, landstinget och polisen. Syfte: stödja enskilda som söker skydd och stöd från närståendes våld, öka säkerhet och trygghet för skyddssökande och medföljande barn, förebygga fortsatt våldsutsatthet, stöd till den skyddssökande i processen att skapa en självständig tillvaro. Målgrupp: kvinnor över 18 år med eller utan medföljande barn. Medföljande barn: verksamheten ska genomsyras av tydligt barnperspektiv. Insatser ska motsvara barns behov, bl. a åldersanpassad information, krisstöd, pedagogisk verksamhet, skolundervisning samt rutin för hälsoundersökning. Länssamordnare Marianne Karlsson Mobil:

12 Förslag till överenskommelse
Huvudman/geografisk placering: Kommunerna är huvudman för skyddat boende. Organisation av verksamheten ska ingå inom ramen för socialförvaltningen i en huvudkommun, förslag Luleå. Stad med heterogen befolkning, närhet till polis, transport, hälso- och sjukvård, livsmedelsbutiker mm. Tillgänglighet: dygnet runt/året om. Vistelsetid motsvara behovet dock inte längre än fyra månader. Tillgång till personal även nattetid – ökar trygghet och säkerhet. Bemanning/kompetens: 6 tjänster, minst två i tjänst dag- och kvällstid. Sovande jour. Personal med relevant utbildning, barnkompetens och fördjupad kompetens om våld; socionom, beteendevetare, socialpedagoger, pedagog/lärare eller motsvarande. Platser: Nio platser för heldygnsvistelse för kvinnor med eller utan medföljande barn. Lokaler och säkerhet: följa socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, tillgänglighetsanpassade, hänsyn till yttre säkerhet. Länssamordnare Marianne Karlsson

13 Verksamheten skyddat boende
Länssamordnare Marianne Karlsson Mobil:

14 Process till skyddat boende
Länssamordnare Marianne Karlsson Mobil:

15 Process till långsiktig boendeform
Länssamordnare Marianne Karlsson Mobil:

16 Sammanfattning För kvinnor utsatta för våld i nära relation och medföljande barn innebär tillgång till ett skyddat boende bl. a: Tillgång till god kvalitet och säkert tillfälligt boende Krisstöd, riskbedömning, säkerhetssamtal och praktiskt stöd. Samordnad individuell planering, SIP, på kort- och lång sikt Jämlik insats, för kvinnor och medföljande barn i behov av skyddat boende, i länet Omsorg om våldsutsattas husdjur ordnas i samverkan med andra aktörer Tillgång till professionellt stödteam som arbetar utifrån evidensbaserad praktik Samlad kunskap om behoven ger ökade förutsättningar för adekvata insatser Strukturerad samverkan mellan socialtjänst, skola, somatisk och psykiatrisk vård samt polisiära insatser – räddar liv Länssamordnare Marianne Karlsson

17 Sammanfattning För kommunerna, landstinget och polisen innebär tillgången till ett skyddat boende bland annat; Att lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd samt basnivå säkerställs Ökad rättsäkerhet Ökade möjligheter till samplanering och samverkan Fungerade stöd och hjälpinsatser Samlad spetskompetens hela dygnet, för hela länet Bättre stöd till kommunernas handläggare Att ett kompetenscentrum för länet gällande våld i nära relationer utvecklas Länssamordnare Marianne Karlsson

18 Samhällsekonomisk kostnad – en uppskattning
Utgår från kvinnojourernas statistik – Kunskapsunderlaget Av totalt 72 kvinnor boende på kvinnojour i länet har 41 kvinnor flyttats från hemkommunens kvinnojour till annan kvinnojour/skyddat boende. I genomsnitt bor varje kvinna ca 82 nätter för varje – 41x82 = 3362 boendenätter. Exempel: Älvsbyn kommun placering i skyddat boende, 4 månader. Dygnsavgiften på skyddat boende varierar, Kriscentrum Stockholm 3500 kr. Totala kostnaden för länet skulle då bli 11  kr för placering (kommunal regi). Räknat på Uppsala kommuns skyddade boende där dygnsavgift är 2300 kr blir kostnaden 2300kr/dygn x 3362 dygn = kr. Kommunens placeringar på jourer i länet, jourernas avgifter är ca kr per dygn för annan kommun.   Räknat på 600kr/dygn betalar kommunerna 3362 x 600= kr Räknat på 1500kr/dygn betalar kommunen 3362 x1500= kr Följande kostnader är inte inräknade; dygnsavgift för barn, handläggares resor och ev. andra kostnadsposter. Exempel: Kalix kommun betalade kr för placeringar p.g.a. hot och våld under 18 år och kr för vuxna över 21 år, total kostnad på kr för 2014. Länssamordnare Marianne Karlsson

19 Kostnadskalkyl alternativ1
Kontogrupp Budget helår 2015 Anvisning Intäkter ,00 kr Till största del hyresintäkter Totala intäkter Personalkostnader ,00 kr 10 personal inkl 0,5 enhetschef, vikariekostnader, inkl sociala avgifter, OB beredskap Övriga kostnader ,00 kr Främst hyra, städ, el, förbrukning, it-telefoni, transport, kurser, larm, handledning, tolk Totala kostnader ,00 kr Nettokostnader ,00 kr Kommunbidrag Se nästa bild Länssamordnare Marianne Karlsson

20 Finansiering skyddat boende alternativ 1
Kommun Antal invånare Kronor totalt per år Arjeplog 2 980 90 890 Arvidsjaur 6 471 Boden 27 838 Gällivare 18 339 Haparanda 9 886 Jokkmokk 5 065 154483 Kalix 16 378 Kiruna 23 196 Luleå 75 383 Pajala 6 299 Piteå 41 278 Älvsbyn 8 168 Överkalix 3 436 Övertorneå 4709 Totalt Länssamordnare Marianne Karlsson

21 Kostnadskalkyl alternativ 2
Kontogrupp Budget helår 2015 Anvisning Intäkter ,00 kr Till största del hyresintäkter Totala intäkter Personalkostnader ,00 kr 6 personal inkl länssamordnare, vikariekostnader, inkl sociala avgifter, OB beredskap Övriga kostnader ,00 kr Främst hyra, städ, el, förbrukning, IT-telefoni, transport, kurser, larm, handledning, tolk Totala kostnader ,00 kr Nettokostnader ,00 kr Kommunbidrag Se nästa bild Länssamordnare Marianne Karlsson

22 Finansiering skyddat boende alternativ 2 (beräknat på 21
Finansiering skyddat boende alternativ 2 (beräknat på kr/invånare) Kommun Antal invånare Kronor totalt per år Arjeplog 2 980 64 070 Arvidsjaur 6 471 Boden 27 838 Gällivare 18 339 Haparanda 9 886 Jokkmokk 5 065 Kalix 16 378 Kiruna 23 196 Luleå 75 383 1  Pajala 6 299 Piteå 41 278 Älvsbyn 8 168 Överkalix 3 436 73 874 Övertorneå 4709 Totalt 5  Länssamordnare Marianne Karlsson

23 Kostnadskalkyl alternativ 3
Kontogrupp Budget helår 2015 Anvisning Personalkostnader ,00 kr 6 personal inkl länssamordnare, vikariekostnader, inkl sociala avgifter, OB beredskap Övriga kostnader ,00 kr Främst hyra, städ, el, förbrukning, IT-telefoni, transport, kurser, larm, handledning, tolk Totala kostnader ,00 kr Kommunbidrag , 00 kr Se nästa bild Länssamordnare Marianne Karlsson

24 Finansiering skyddat boende alternativ 3 (medför dygnsavgift /kvinna)
Kommun Kostnad á 24 kr/invånare Kronor totalt per år á 60% Arjeplog kr kr Arvidsjaur kr kr Boden kr kr Gällivare kr kr Haparanda kr kr Jokkmokk kr kr Kalix kr kr Kiruna kr kr Luleå kr 1  kr Pajala kr kr Piteå kr kr Älvsbyn kr kr Överkalix kr kr Övertorneå kr kr Totalt kr ( kr) kr ( kr) Länssamordnare Marianne Karlsson

25 Kostnadskalkyl Kontogrupp Budget helår 2015 Anvisning
Personalkostnader 5  ,00 kr 6 personal inkl länssamordnare, vikariekostnader, inkl sociala avgifter, OB/beredskap Övriga kostnader 2 484 000, 00 kr Främst hyra, städ, el, förbrukning, it/telefoni, transporter, kurser, larm, handledning, tolk Totala kostnader , 00 kr Kommunbidrag 3  , 00 kr Länssamordnare Marianne Karlsson

26 Kostnadsfördelning Kommun Kostnad 50 % Arjeplog 30 000 Arvidsjaur
Avgift per dygn vid placering i det skyddade boendet är 2500kr/dygn. I händelse av att inkomna dygnsavgifter understiger verksamhetens kostnader har kommunerna ett gemensamt ansvar att komplettera finansiering med utökat anslag. Kostnadsfördelning Kommun Kostnad 50 % Arjeplog 30 000 Arvidsjaur 75 000 Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk 60 000 Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn 90 000 Överkalix Övertorneå Totalt kommunbidrag 3 000 000 kr Länssamordnare Marianne Karlsson

27 Finansiering och kostnader
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer beräknas kosta samhället 4 miljarder kronor/år. I beräkningen ingår inte personliga kostnader eller beräkning på personligt lidande. En dagisavdelning kostar ca 2 miljoner kr/år. Ett länsgemensamt skyddat boende i Norrbotten är en investering på ca kr/invånare, ca 7,6 miljoner kr. Kommunerna betalar redan idag delar av kostnaden genom placeringar i skyddade boenden i andra delar av landet. Länssamordnare Marianne Karlsson