Pass 3a Vad ska vi göra härnäst? ... och lite nomenklatur

En presentation över ämnet: "Pass 3a Vad ska vi göra härnäst? ... och lite nomenklatur"— Presentationens avskrift:

1 Pass 3a Vad ska vi göra härnäst? ... och lite nomenklatur
Workshop Harmonisering 5-6 maj, 2015 Miriam Zetterlund

2 Pass 3a – Mål Identifierat behov av harmonisering
Identifiera och enas om vad vi ska harmonisera

3 Varför begreppen? För myndigheterna ska få en gemensam plattform
För att underlätta för användaren som tar del av olika underlag Undvika misstolkningar och överlapp i arbetet Framförallt undvika misstolkningar av BESKRIVNINGARNA av det framtagna underlaget

4 Allmänna uppfattningen
ISO 2009 Inspire-direktivet Våra underlag UNISDR Allmänna uppfattningen De här olika underlagen har ju lite olika dignitet det är ju en egen diskussion om hur de förhåller sig till varandra. Vi ska titta lite närmare på några centrala begrepp och hur de skiljer sig emellan underlagen. Inspire ger ju, som vi tidigare hört, direktiv om hur vi ska hantera och lagra GIS-lager data, men eftersom många av våra analyser är uppbyggda i GIS så är definitionerna i detta dokument viktiga även för hur vi uttrycker oss i rapporter etc. Vi bör ju ha en samstämmighet inte bara mellan olika underlag utan också vara konsekventa i hela våra processer när vi tar fram vårt material.

5 Referenser International Standard, ISO 31000:2009(E). Risk management – Principles and guidelines Kommisionens Förordning (EU) nr 1089/2010 av den 23 november om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv /2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster (Inspire, spec. kap 12 Naturliga riskområden) International Strategy for Disaster Reduction: 2009 UNISDR Terminology on Disaster Risk Reduction Kommer gå igenom en del av begreppen nu och jag kommer utgå främst från de här referenserna. ISO 2009 Inspire-direktivet UNISDR – International Strategy for Disaster Risk Reduction

6 Underlagen är del i riskanalyser
Processer som utvecklar förståelse för risken Ger basen för riskvärdering och beslutsfattande Tar hänsyn till orsakerna till risken, positiva (!) och negativa konsekvenser, och troligheten att de uppstår. Kan genomföras med olika detaljeringsgrad beroende på syfte. För att sätta detta lite i ett sammanhang så kan man börja med att konstatera att de flesta av våra underlag används som en del av en riskanalys. Alltså i processer som utvecklar förståelse för olika risker och som är bas för värdering och beslutsfattande. I riskanalyser tas hänsyn till orsakerna till att riskerna uppkommer, konsekvenser (i många fall både positiva och negativa) och hur troligt det är att riskhändelserna inträffar. Viktigt att komma ihåg är att man kan genomföra riskanalyser med olika detaljeringsgrad beroende på vad man har för problem eller syfte.

7 Vad är risk? Vad kan hända?
Hur troligt (sannolikt) är det att det händer? Vad är konsekvenserna om det händer? Men vad är då risk? Man kan sammanfatta riskbegreppet med tre frågor, Vad kan hända? Hur troligt är det att det händer? Vad är konsekvenserna om det händer?

8 Risk Risk = sannolikhet ∙ konsekvens
(Allmän definition, UNISDR m.fl) En kombination av följderna av en händelse (fara) och tillhörande sannolikhet att den inträffar (Inspire) Effects of uncertainty on objectives Where an effect is a deviation from the expected – positive or negative (ISO, 2009) Men mycket omdebatterat i litteraturen… Risk kan ju förstås också definieras mer strikt och allmänt så säger man ofta att risk är produkten av sannolikhet och konsekvens. Inspire-direktivet utgår från att risken alltid är negativ, vilket är en allmän uppfattning, men som inte nödvändigtvis måste vara sann. ISO-standarden är neutral till risk och konsekvens. I UNISDR påpekas att ordet har två olika innebörder/betydelser. I allmänt dagligt tal ligger tyngdpunkten oftast på termen chans eller sannolikhet, såsom “risken för en olycka”, medan det i mer tekniska sammanhang läggs mer vikt på konsekvenserna, såsom “eventuella förluster” för specifika fall. UNISDR noterar också att olika personer inte nödvändigtvis delar samma uppfattning av vikten och de underliggande orsakerna till olika risker. Min reflektion: Riskbedömningar är subjektiva beroende på en kunskap, erfarenhet och roll/relation till riskhändelsen.

9 Fara En farlig företeelse, ett farligt ämne, mänsklig verksamhet eller förhållande som kan medföra dödsfall, skador eller andra hälsoeffekter, skador på egendom, skador på försörjningsmöjligheter och tjänster, socialt och ekonomiskt avbräck eller miljöskador. (Inspire) I Inspire:s definition utgår man från följderna av en fara och då får vi titta lite på vad man menar med en fara. En fara beskriver alltså en negativ, oönskad händelse. Jämför med konsekvensen för denna? I våra fall kanske skred, erosion, m.m. Sen lägger man till följderna av faran (dvs. konsekvenserna)

10 Outcome of an event affecting objectives
Konsekvens Outcome of an event affecting objectives (ISO, 2009) Följderna av en oönskad händelse (fara)? En händelse kan leda till en rad av konsekvenser Initiella konsekvenser kan eskalera genom ”dominoeffekt” En konsekvens kan vara säker eller osäker kan uttryckas kvalitativt eller kvantitativt ha positiva eller negativa effekter på ett mål Konsekvenserna beskriver vad som händer om en oönskad händelse inträffar. En händelse kan leda till en eller flera konsekvenser och det kan finnas ”dominoeffekter” som man kan behöva fundera på. Sen är det faktiskt så att en i sig negativ händelse kan leda till både positiva och negativa konsekvenser. Hur man ska ta in det i sin analys beror ju lite på vad man gör och hur man beskriver konsekvenserna, men man ska åtminstone vara medveten om det.

11 Likelihood = trolighet
Chance of something happening (ISO, 2009) Engelska skiljer på Likelihood och Probability Probability mer matematiskt beskrivet Likelihood mer generellt beskrivet På svenska synonymt

12 Förekomstfrekvens eller återkomstperiod för en farlig företeelse.
Sannolikhet Sannolikhet är ett allmänt begrepp som relaterar till sannolikheten att en händelse inträffar. (Inspire: Förekomstsannolikhet/Likelihood of occurrence) Förekomstfrekvens eller återkomstperiod för en farlig företeelse. (Inspire: Kvantitativ sannolikhet) Förekomstsannolikhet för en farlig händelse, uttryckt som ett värde mellan 0 och 1. (Inspire: Probability Of Occurrence) Hur ska vi relatera till förekomstfrekvens när vi har händelser som bara händer en gång. Jämför meteorologi, etc.

13 Sårbarhet Egenskaper och omständigheter hos ett samhälle, system eller en tillgång som gör den känslig för skadliga effekter av en fara. (Inspire) The characteristics and circumstances of a community, system or asset that make it susceptible to the damaging effects of a hazard. (UNISDR) Intrinsic properties of something resulting in susceptibility to a risk source that can lead to an event with a consequence (ISO, 2009) Sårbarhet är det begrepp som för mig är det svåraste för att definiera. Kanske har det att göra med att det i allmänt tal är ett ganska känsloladdat ord? Man ser i definitionerna att det inte är så lätt för andra heller… Men på svenska handlar det om känslighet och utsatthet hos ett objekt. Vulnerability = Sårbarhet, känslighet, utsatthet

14 Kvantitativ eller kvalitativ bedömning av risk, fara eller sårbarhet
Risknivå Kvantitativ eller kvalitativ bedömning av risk, fara eller sårbarhet (Inspire) Stäms av mot det riskkriterium man har Hur avgörs om risken är stor, måttlig eller liten? Acceptabel risk är individuellt och bestäms av den som äger risken Riskkriterium är den referens som risken stäms av mot. Kan baseras på en organisations mål, yttre- och inre förhållanden, lagar, standarder, etc.

15 Begrepp Skredriskanalys Göta Älv Skredriskanalys Norsälven Förutsättningar för erosion längs kuster och vattendrag Sårbarhetskartering för erosion vid kuster  (under utveckling) Fara  - - Erosion Risk Funktion av sannolikhet och konsekvens (riskmatris) Sårbarhet Ingår i Konsekvensen Funktion av (förutsättningar + krafter + konsekvenser) Hot -  Klimatförändring Konsekvens Monetär, summerad Kvalitativ (bebyggelse och transport-infrastruktur) Kvalitativa konsekvenser (samma som Norsälven) Sannolikhet Relativ Känslighet (Sensitivity) Klimatpåverkan Påverkar sannolikheten Påverkar Förutsättning Kvalitativa. SGU Geologiska kartan, lätteroderade jordarter Geologi, Topografi, Erosion

16 Frågor att fundera kring i grupp
Hur ser ni på behovet av harmonisering? Vad är er bild av vad vi ska harmonisera? Hur stämmer de presenterade definitionerna med er bild? Vilka begrepp använder ni i era underlag och beskrivningar? Hur beskriver ni risknivåer etc. i era underlag? Är det något av de presenterade begreppen som ni använder/tolkar annorlunda?

17 Gruppindelning Grupp 1 (Inforum) Per Danielsson, SGI (disk.ledare)
Karin Odén, SGI (antecknar) Mats Öberg, SGI Lisa Van Well, SGI Niclas Hjerdt, SMHI Tomas Lindberg, SGU Pär Persson, Lst Skåne Anders Rydén, LM Karin Willis, Lst Stockholm Grupp 2 (Östan/Västan) Karin Bergdahl, SGI (disk.ledare) Jim Hedfors, SGI (antecknar) Miriam Zetterlund, SGI HannaSofie Pedersen, SGI Kerstin Konitzer, SMHI Lars Rodhe, SGU Ulrika Ankel, Lilla Edet Micael Bredefeldt, Lst Norrbotten Margareta, MSB Stigbjörn Olovsson, LM Är det något av de presenterade begreppen som ni använder/tolkar annorlunda?