LEX SARAH – NYA OCH SKÄRPTA REGLER FÖR HELA SOCIALTJÄNSTEN SAMT LSS

En presentation över ämnet: "LEX SARAH – NYA OCH SKÄRPTA REGLER FÖR HELA SOCIALTJÄNSTEN SAMT LSS"— Presentationens avskrift:

1 LEX SARAH – NYA OCH SKÄRPTA REGLER FÖR HELA SOCIALTJÄNSTEN SAMT LSS
Jonas Reinholdsson KommunLex AB Copyright © 2012 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande

2 Kursdokumentation Lösenord: kommunlexsarah

3 FRÅGOR FÖR DAGEN Vad innebär de nya och skärpta reglerna?
Vad betyder det att alla verksamma inom socialtjänsten ska medverka till att verksamheten och insatserna ska vara av god kvalitet? Definitionen av vilka som anses verksamma inom socialtjänsten. Vad gäller för nämnden, förvaltningen, enskilda politiker och tjänstemän? Vad innebär det nya kravet på att alla missförhållanden ska anmälas (inte bara som tidigare allvarliga missförhållanden)?

4 FRÅGOR… Definition av vad som ses som ett missförhållande och påtaglig risk för missförhållande. Rapporteringsskyldigheten – lämpliga rutiner, former för rapporteringen m.m. Möjligheten till anonyma anmälningar, ansvar och tjänstefel. Särskilt om den utvidgade rapporteringsskyldigheten – rapport redan om någon kan komma i fråga för en insats samt vid handläggning av ärenden. Särskilt som skyldigheten för IFO. Organisation och former för utredning av brister.

5 FRÅGOR… Handläggning och dokumentation, utredningens innehåll och struktur. Kvalitetskrav på handläggningen, handläggningstider m.m. Vad ska dokumenteras i Lex Sarah‐ärendet respektive enskildas personakter? Gränsdragning gentemot frågor som i stället ska hanteras enligt reglerna om Lex Maria (hälso‐ och sjukvård). Hantering vid bristande samverkan eller bristande ansvarstagande från andra aktörer, såsom hälso‐ och sjukvården.

6 FRÅGOR… När och hur ska anmälan ske till Socialstyrelsen?
Vad menas med att missförhållandet avhjälpts eller att risken undanröjts? Tidsfrister för avhjälpande och undanröjande. Offentlighet och sekretess. Juridiska aspekter på hur hanteringen ska och kan integreras i nämndens kvalitetsledningssystem. Delegationsordning samt kvalitetsledningsdokument. Praxis, beslut och rekommendationer från främst Justitieombudsmannen och Socialstyrelsen. Övriga frågor som tas upp av deltagarna.

7 Bakgrund till regleringen
Patient som skadas i vården – Maria (Lex Maria) Polhemsgården… (Lex Sarah) Likartade system för HSL, socialtjänstlagen samt LSS. Succesiv utvidgning… Egenkontroll och kvalitetsutveckling

8 FÖRFATTNINGSREGLERINGEN
Regeringens proposition 2009/10:131, Lex Sarah och socialtjänsten – förslag om vissa förändringar. Omfattar hela socialtjänsten samt LSS. Författningsändringarna träder i kraft den 1 juli 2011.

9 14 KAP. 2 – 7 §§ SOCIALTJÄNSTLAGEN SAMT 24 A – 24 G §§ LSS
Innebär i korthet: Alla ska medverka till god kvalitet. Rapportera missförhållanden eller påtagliga risker missförhållanden. Alla i verksamheten ska vara informerade om dessa skyldigheter Enskilda verksamheter ska informera berörd nämnd. Dokumentation, utredning, avhjälpande och undanröjande utan dröjsmål. Allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållande ska snarast anmälas till Socialstyrelsen.

10 PRINCIPIELLA UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN NYA OCH SKÄRPTA REGLERINGEN
Höjd kvalitet och enhetlig kunskapsbild över landet. Tydligare del av det systematiska kvalitetsarbetet. Var och en ska medverka till god kvalitet.

11 VAD INNEBÄR SKYLDIGHETEN ATT MEDVERKA TILL GOD KVALITET?
En skyldighet att medverka till att enskilda får god omvårdnad, gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden. Det är den enskilde och dennes levnadsförhållanden som står i centrum för de åligganden som följer av bestämmelsen. Syftet är att bidra till att den enskilde får insatser av god kvalitet och att skydda den enskilde från missförhållanden. Se prop. 2009/10:131

12 Konkretisering av god kvalitet
I författning reglerad kvalitet. Politiska beslut om kvalitet. God sedvana eller praxis i ”branschen”. Bristande kvalitet, missförhållande, rapport, utredning, åtgärd och avhjälpande samt anmälan av allvarliga missförhållanden och risker till Socialstyrelsen.

13 DE SOM FULLGÖR UPPGIFTER I VERKSAMHETEN
Skyldigheten att medverka till god kvalitet och skyldigheten att rapportera om missförhållanden gäller för var och en som fullgör uppgifter inom verksamheten, dvs. endast yrkesverksamma. Med yrkesverksamma avses anställda, uppdragstagare, praktikanter, deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program och andra som får ersättning utöver kostnadstäckning för sina insatser. Lämpligt att frivilligarbetare, som deltar i frivilligarbete i samarbete med en kommun eller en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet informeras om möjligheten att påtala fel och brister, framföra klagomål samt rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden. Sådan möjlighet finns dock för alla.

14 YRKESMÄSSIGT BEDRIVEN ENSKILD VERKSAMHET
Om kommunen som huvudman sluter ett avtal och låter någon annan utföra kommunens uppgifter förblir verksamheten en kommunal angelägenhet. Kommunen har även fortsättningsvis ansvar för att den enskilde får de insatser som han eller hon är beviljad och att insatserna är av god kvalitet. Lagens krav gäller dock direkt även för enskilda utförare, och de gäller oberoende av det avtal som sluts mellan kommunen och en enskild utförare. Den gällande lagstiftningen kan inte avtalas bort eller bortses ifrån med hänvisning till att dessa kvalitetskrav saknas i avtalet. En yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet har ansvar för att se till att verksamheten bedrivs enligt gällande lagstiftning och i enlighet med avtal med den nämnd för vilken den enskilda verksamheten fullgör uppgifter. Oavsett i vems regi verksamheten bedrivs åvilar ansvaret för att insatserna inom socialtjänsten uppfyller kravet på god kvalitet till sist alltid nämnden.

15 Uppgifter inom verksamheten
Omfattar hela kedjan… Kännedom, aktualisering, utredning, beslut, genomförande samt uppföljning och eventuell omprövning. Även serviceinsatser samt ren handläggning av ärenden – såsom på Försäkringskassan – omfattas. Observera att reglerna även omfattar situationer när enskilda hade kunnat bli föremål för insatser.

16 RAPPORTERING AV MISSFÖRHÅLLANDEN
Prop. s. 30 ff. Regeringen förutsätter vägledning från Socialstyrelsen. Ledningssystemet ska säkerställa närmare rutiner för rapporteringsskyldighetens fullgörande. Hälso- och sjukvårdens system för avvikelserapportering kan här vara en lämplig erfarenhetskälla. Likvärdiga rapporteringssystem inom socialtjänsten, LSS och hälso- och sjukvården önskvärt.

17 NÄRMARE OM RAPPORTERINGEN
Ska i kommunal verksamhet göras till berörd nämnd. Med detta avses den nämnd som bedriver verksamheten. Vid olika nämnder som fattat beslut eller uppdelning av myndighetsutövning och utförande, flera. I enskilda verksamheter ska berörd nämnd informeras. Anonymitet möjlig vid rapportering och även anmälan till Socialstyrelsen…

18 Rapporteringsskyldigheten
Endast skyldighet att rapportera om den egna verksamheten. Skyldigheten gäller oberoende av den enskildes uppfattning, men fullgöras med respekt för den enskildes integritet. Rapporteringsskyldigheten gäller även i förhållande till den som kan komma i fråga för insatser.

19 AVHJÄLPANDE, UNDANRÖJANDE OCH ANMÄLAN
Alla missförhållanden ska avhjälpas utan dröjsmål. Påtagliga risker för missförhållanden ska undanröjas utan dröjsmål. Ingen exakt tidsgräns för när missförhållandet ska ha åtgärdats eller risken ha undanröjts, men i propositionen anges att det alltid ska ske med den skyndsamhet som situationen kräver. Alla allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden ska snarast anmälas till Socialstyrelsen. Observera att detta gäller även om dessa avhjälpts eller undanröjts (koppling till nationellt kvalitetsarbete).

20 Utredningsskyldigheten m.m.
Se prop. s. 45 ff. Av förarbetena (s 34) framgår att även om rapporteringsskyldigheten en gång fullgjorts genom att rapport lämnats till någon som med fog kunde antas föra rapporten vidare till någon ansvarig inom organisationen, kan rapporteringsskyldigheten återuppstå om det efter en tid står klart att rapporten inte kan ha nått fram. En rapport om missförhållanden bör som regel inte utredas av den närmast berörda chefen eller arbetsledaren. Den som gör en sådan utredning bör uppfattas så neutral och opartisk som möjligt. Det är dock verksamhetens lednings ansvar att organisera detta på bästa sätt.

21 VÄGLEDNING M.M. Socialstyrelsens meddelandeblad, Nya bestämmelser om Lex Sarah den 1 juli Socialstyrelsen kommer i början av juni 2011 att publicera nya föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah, som ska träda i kraft den 1 juli Under hösten kommer Socialstyrelsen även att publicera en ny handbok om lex Sarah. Socialstyrelsens tidigare handbok om tillämpning av Lex Sarah kan dock kan dock fortsatt ge viss vägledning. Kan i avvaktan på ny vägledning t.ex. användas för att avgöra vad som är ett allvarligt missförhållande som ska anmälas till Socialstyrelsen (jfr. handboken sidan 51 ff.) samt för utredning och dokumentation (jfr. handboken sidan 70 ff.). ”Vanliga” missförhållanden eller påtagliga risker…

22 Två nivåer på missförhållanden eller risker för missförhållanden
”Vanliga” missförhållanden eller risker Allvarliga missförhållanden eller risker SOSFS ger bara en ”basal” definition av nivåerna. Vägledning kan så länge fås genom Socialstyrelsens hittillsvarande handbok om Lex Sarah…

23 Avslutande synpunkter, kvalitetskedjan
Medverka till god kvalitet (kvalitet = följa författning och praxis, politiska beslut, kvalitetsledningssystem samt ”god sedvana”. Avvikelsehantering (brister som inte påverkar enskilda eller som utgör påtagliga risker för enskilda). Rapport, mottagande och registrering av rapport samt eventuella omedelbara åtgärder – ”riskbedömning” Utredning och beslut (a) endast bristande kvalitet, normalt kvalitetsarbete (avhjälpande och förebyggande åtgärder) eller (b) bristande kvalitet som är ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för allvarligt missförhållande, anmälan till Socialstyrelsen (avhjälpande och förebyggande åtgärder).

24 Vad ska rapporteras? Alla missförhållanden som ”bryter” mot författningar, politiska beslut eller vad som är etablerat hos professionerna. Aktiva handlingar och försummelser. Uppsåtet eller avsikten är oväsentlig. Även påtagliga och uppenbara risker. Missförhållandet ska påverka eller uppenbart riskera att påverka enskild. Utgå ifrån uppdelningen i liv, säkerhet samt fysiska och psykiska hälsa. Observera att det ligger mer i begreppen än vad som endast följer av orden i sig.

25 Missförhållanden – liv eller livsföringen
Fysiskt våld och övergrepp, men även psykiska påfrestningar. Att beviljade insatser inte utförs eller utförs på ett felaktigt sätt. Bristande funktionalitet i system eller tekniska funktioner, exempelvis IT, telefon eller larm.

26 Missförhållanden – säkerhet
Sociala rättigheter, mänskliga rättigheter, rättssäker handläggning och bemötande. Regeringsformen och konventioner, men även förvaltningslagen, SOSFS m.m. Otillåtna tvångsåtgärder, men även bemötandefrågor samt information. Att passivt se på när en enskild persons fri- och rättigheter kränks utan att ta initiativ till att förhindra detta är exempel på en försummelse som innebär ett hot mot en enskilds personliga säkerhet.

27 Missförhållanden – fysisk och psykisk hälsa
Fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp. Slag, nypningar eller ett hårdhänt handlag. Hot, bestraffningar, trakasserier eller kränkande bemötande m.m. Brister i bemötande som innebär ett allvarligt missförhållande är sådana som avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet eller värdighet. Underlåtenhet att utföra beviljade insatser som har betydelse för den enskildes fysiska eller psykiska hälsa. Samma gäller insatser som utförs på ett felaktigt sätt.

28 Missförhållanden – ekonomiska övergrepp
Stöld av pengar och egendom Även förskingring. Att på olaglig grund vägra ekonomiskt bistånd i strid mot gällande praxis (skulle även kunna rymmas under någon av de andra rubrikerna).

29 Missförhållanden – övrigt att tänka på
Enstaka händelse eller upprepade händelser. Vid skyddslös ställning eller social utsatthet får gränsen för en rapport generellt anses ligga lägre…