Workshop för framtagande av handlingsplaner

En presentation över ämnet: "Workshop för framtagande av handlingsplaner"— Presentationens avskrift:

1 Workshop för framtagande av handlingsplaner
Karin Bengtsson och Mikael Almén Förberedelse på plats: Skriva ut ppt med anteckningsfält i 2 ex (dubbelsidig) Skriva ut lappar med aktiviteter, resultat, effekter och klipp isär Vi behöver stora anteckningsblad + tuschpennor Lägg in kod till trådlöst internet på bild 4 Anslut dator till internet och kontrollera att Marianne Olsson-klipp fungerar att streama Anslut dator till ljudanläggning Varmt välkommen till denna workshop för framtagande av handlingsplaner. Presentation: Karin, Mikael + Nationella sekretariatet för genusforskning, GU. Vi är mycket förväntansfyllda inför denna dag. Ska bli jättespännande.

2 Mål för dagen Gå igenom mall för skrivande av handlingsplan
Erbjuda metoder för arbetet med planen Påbörja arbetet med planerna Erbjuda forum för erfarenhetsutbyte Erbjuda möjlighet att identifiera samverkansmöjligheter Tanken med den här dagen är ju inte att ni ska ha med er en färdig handlingsplan härifrån. Det har ni ju åtskilliga månader på er att åstadkomma. Det vi hoppas att den här dagen ska bidra till är: Läs Ni ska ha fått med er en skiss till plan, ett ramverk Ni ska få med er arbetssätt för att jobba vidare med planen Sätta igång arbetet med planerna. Några av er har redan börjat, andra har inte gjort det En reflektionsyta där ni byta erfarenheter och få bolla era idéer kring planen med medarbetare från den egna myndigheten, med andra myndigheter, med sekretariatet Sista punkten har vi ju tjuvstartat på vid tidigare nätverksträff. Vi kommer inte ha tyngdvikt där idag. Ni befinner er på olika ställen i ert arbete. Får ut olika saker av dagen. De av er som redan sedan 2013 ingått i satsningen kommer att arbeta vidare utifrån de handlingsplaner som ni har. Ni har ju mycket av det vi kommer att gå igenom under dagen redan färdigt, men vi tror samtidigt att det kan vara bra att se över också det man tror är givet med nya ögon. Delar kan ni behålla. Delar har ni säkert redan tänkt att ni kommer att revidera, och efter dagen kommer ni förhoppningsvis fått ytterligare nya tankar kring vad ni vill behålla eller revidera. Bland de av er som är nya i satsningen sedan årsskiftet ser det lite olika ut. Några har redan haft uppdrag att jämställdhetsintegera era verksamheter och har redan resultat från kartläggningar och analyser som kan vara utgångspunkt för planarbetet. Andra av er har inte jobbat med jämställdhetsintegrering sedan tidigare. Dagen blir vad ni gör den till, ta vara på tiden. Ni är alla varmt välkomna. Vi vill redan från början understryka att det inte finns ett rätt sätt att jämställdhetsintegrera en myndighet på. Vi ska försöka presentera olika arbetssätt, sen får ni värdera dem utifrån vad ni tror kommer passa på era myndigheter. Vi måste tänka tillsammans. Vi ska inte i första hand ge svar, vi kommer ställa frågor. Svaren tar vi gemensamt fram.

3 Program för dagen 09.00 - 09.30 - Fika 09.30 - 11.30 - Pass 1
Lunch Pass 2 Rast Pass 3 Fika Pass 4 Slut Pass 1: 2 h Pass 2: 1 h Pass 3: 1 h, 15 min Pass 3: 40 min Effektiv tid: 4 h, 55 min

4 Praktiskt Lunch (i serveringen) Nödutgångar Toaletter
Dokumentation på (lösenord: integrering) Wifi: Coor conference Användare: Lösenord: +zXcsay Lunch och fika ingår i avgiften ni betalar för dagen.

5 Presentationsrunda Jag heter X och arbetar på X-myndigheten med X-frågor. Vi ska inleda med en mycket kort presentationsrunda.

6 Nationella jämställdhetspolitiska målen
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Anledningen till att vi är här idag är att vi ska ta fram handlingsplaner som ska beskriva hur våra verksamheter kan utvecklas till att ännu bättre bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Ni kommer att bidra till målen på olika sätt och ibland till olika mål. Exempel: Arbetsmiljöverket ser kanske en särskilt tydlig koppling till delmål 2. Detta eftersom myndighetens tillsyn, krav och information bidrar till att skapa god arbetsmiljö och hälsa. Mot bakgrund att kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män kan myndighetens då den anlägger ett jämställdhetsperspektiv på arbetsmiljö och hälsa bidra till att jämna ut den ekonomiska ojämställdheten. CSN kanske också ser att de främst har koppling till delmål 2, men på ett annat sätt. Deras verksamhet har stor betydelse för huruvida människor har möjlighet att delta i utbildning eller inte, vilket i sin tur kan vara avgörande när det gäller att få arbete. Myndighetens jämställdhetsarbete kan på detta sätt bidra till att kvinnor och män får utjämnade möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Båda myndigheterna bidrar till det andra målet. Men på olika sätt.

7 Regleringsbrev JiM 2, exemplet: Statens Kulturråd
Statens kulturråd ska redovisa en plan för hur myndigheten avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå både de jämställdhetspolitiska målen (prop. 2012/13:1 utg.omr. 13, bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:123) och de nationella kulturpolitiska målen (prop. 2009/10:3). Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som myndigheten avser att vidta, samt genomföras under 2016–2018. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens ordinarie verksamheter, exempelvis i myndighetens styrprocesser.  Att ni ska ta fram handlingsplaner framgår i era respektive regleringsbrev. Vi tänker därför inleda denna dag med att titta på just regleringsbreven. Först tittar vi på regleringsbrev för en av de myndigheter som tillkommit till satsningen 2015 och därefter på ett regleringsbrev från en av de myndigheter som ingick i satsningen redan under pilotomgången av programmet, Det kan förekomma mindre variationer regleringsbreven emellan, vi vill därför understryka att varje myndighet är ansvarig för att säkerställa att handlingsplanen motsvarar de krav som ställs upp i regleringsbrev. Läs texten Här ska man koppla också till de kulturpolitiska målen. Det finns några myndigheter som har fler mål än de jämställdhetspolitiska målen inskrivna. Det kan även förekomma målen för ungdomspolitik, t.ex. Planen ska sträcka

8 Regleringsbrev JiM 2, exemplet: Statens Kulturråd
Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet med kopia till Socialdepartementet) senast den 2 november 2015. Redovisning av åtgärder och resultat utifrån planen ska ske i myndighetens årsredovisningar för 2016–2018. Myndigheten ska även lämna en delredovisning den 22 februari 2018 till Regeringskansliet (Kulturdepartementet med kopia till Socialdepartementet) där resultatet av genomfört arbete för 2015–2017 ska beskrivas och analyseras. Ni redovisar till era respektive departement, med kopia till socialdepartementet där jämställdhetsenheten numera är placerad. Vi vill även ha kopia till projektsamordnare Karin Bengtsson vid det Nationella sekretariatet för genusforskning: vilket framgår i missivet till handlingsplanemallen. Notera att deadline skiljer sig mellan Jim 1:or och JiM 2:or.

9 Regleringsbrev JiM 1, exemplet: Kriminalvården
Med utgångspunkt i tidigare uppdrag om jämställdhetsintegrering (dnr Ju2012/8490/KRIM) ska Kriminalvården redovisa en uppdaterad plan för hur myndigheten avser fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering under i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (prop. 2012/13:1 utg.omr. 13, bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:123). Av planen ska framgå väntade resultat samt vilka åtgärder som myndigheten avser att vidta med anledning av de utvecklingsbehov som identifierats i myndighetens tidigare arbete med jämställdhetsintegrering. I pilotmyndigheternas uppdrag står att de ska redovisa en uppdaterad plan för hur ni ska fortsätta arbetet. Ni ska alltså bygga vidare på det ni har. För en del har lärdomar varit att den gamla planen inte har fungerat bra, att vissa aktivitetsslag inte har fungerat bra. Då är det nu möjligheten finns att lära av detta och göra annorlunda. Planen ska sträcka (eftersom ni redan nu förväntas vara igång)

10 Regleringsbrev JiM 1, exemplet: Kriminalvården
Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. Planen ska redovisas senast den 1 oktober 2015 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet med kopia till Socialdepartementet). Myndigheten ska lämna en delredovisning i särskild ordning den 22 februari 2018, och då beskriva och analysera resultatet av genomfört arbete Redovisning av åtgärder och resultat ska även ske årligen i myndighetens årsredovisning. Även från er vill vi ha kopia till Karin Bengtsson på sekretariatet.

11 Vad står det i ert regleringsbrev att planen måste innehålla?
Läs myndighetsgemensamt igenom avsnittet om jämställdhetsintegrering. 60 min inkl detta moment Ni ansvarar för att leverera det som står i era regleringsbrev. Det kan finnas mindre variationer regleringsbreven emellan. För att säkerställa att ingenting faller mellan stolar får ni 10 minuter på er att myndighetsvist lusläsa era regleringsbrev och highlighta de krav som specificeras.

12 Mall för handlingsplan och missiv finns under ”mallar” på jamstall
Mall för handlingsplan och missiv finns under ”mallar” på jamstall.nu/jim Lösenord: integrering När ni lämnar oss idag hittar ni mallen för handlingsplanen på: Läs

13 Att åstadkomma förändring
Innan vi drar igång och fördjupar oss i innehållet i mallen ska vi först ägna oss en stund åt att komma in i förbättringsarbete-tänket. Vi inleder genom att visa ett 10 minuter långt klipp. Det här videoklippet är ursprungligen framtaget av SKL genom deras programsatsning Hållbar jämställdhet. Klippet fungerar dock lika bra att använda i statliga myndigheter. När ni hör Marianne nämna HåJ vid ett tillfälle i detta klipp är det SKL:s satsning Hållbar jämställdhet hon avser. Visa klippet Diskussion: Det finns många viktiga trådar som lyfts upp i det här klippet. Vi tänkte ge er 10 minuter för att dela spontana reflektioner i de grupper ni sitter i. Vi lyfter detta i helgrupp. Vi betonar: Marianne trycker på att det är viktigt att det är klart vilket mandat samordnaren har Att det är viktigt att tidigt involvera de som berörs av arbetet, för er del är avdelningschefer sannolikt nyckelpersoner När Marianne talar om förbättringar i verksamheten som kommer medborgarna till del så beskriver hon dessa som resultat. Det finns olika sätt att använda dessa begrepp på, vi kommer idag att beskriva förbättringar av en verksamhet som kommer medborgare till del i termer av effekter. Marianne talar om att jämställdhet både kan betraktas som ett mål och ett medel, vi kommer att återkomma till detta under dagen. Marianne talar också om att det är viktigt att ha med sig både kvalitativa och kvantitativa mått under arbetets gång. Hon trycker på vikten av att inte springa iväg och hitta på roliga aktiviteter innan man har en problembild framför sig och en idé om vilket mål som ska nås. Vi kommer strax att presentera en modell som kallas för programlogik som vi tror kan vara till nytta i det arbetet. En annan sak Marianne lyfter är frågan om utvecklingsarbetets omfattning och grunder för prioritering. Det vi vill trycka på här är att hålla fokus på det som är viktigast. Vi kommer också erbjuda en metod för att göra det. Marianne trycker på att det är viktigt att det i samordningsteamet finns kunskaper om förbättrings/utvecklingsarbete och att om man har befintliga metoder för kvalitetsarbete så är det dessa man i så hög utsträckning som möjligt ska använda och föra in ett jämställdhetsperspektiv i. Till skillnad från särskilda metoder för jämställdhet så lever de befintliga metoderna med stor sannolikhet kvar även efter att utvecklingsarbetet avslutats.

14 Jämställdhetsintegrering
Styrdokument Ledningsprocesser Kärnprocesser Stödprocesser Den här bilden känner de av er som deltog vid Mikaels pass vid konferensen igen. Mikael har också visat den vid några ledningsgruppträffar. När vi arbetar med jämställdhetsintegrering kan vi använda ett hus som metafor för våra myndigheter. I huset är varje rum en metafor för centrala processer i myndigheten. I husets vind finns de dokument som övergripande styr verksamheten (instruktion, regleringsbrev, policys, flerårsplaner, värdegrund och andra dokument som styr mål och prioriteringar). Ledningsprocesser är de system och rutiner som används för planering, uppföljning och utveckling, dvs. budget, verksamhetsplaner och årsredovisning. Kärnprocesserna är det som verksamheten levererar till verksamhetens målgrupp, de vi finns till för. Stödprocesser omfattar det som myndigheten behöver för att fungera: HR, kommunikation, ekonomi. Fundamentet i bygget är medborgarna, det är för dem hela huset finns till. Syftet är att de ska få del av en jämställd verksamhet. För att åstadkomma det behöver husets alla rum jämställdhetsintegreras. Vi kommer att lägga mycket fokus på kärnprocesserna under dagen. Medborgarna Källa: Sveriges kommuner och landsting

15 Jämställdhetsintegrering
Identifiera utvecklingsområde Kartläggning Analys Mål Genomförande Uppföljning, utvärdering Även den här bilden känner ni nog igen från konferensen. Att jämställdhetsintegrera verksamheten innebär att vi arbetar med verksamhetsutveckling. Initialt när vi inleder arbetet med våra handlingsplaner så behöver vi hitta förbättringsområden. Det kommer vi ägna tid åt idag. Sen är det dags att göra kartläggningar och analyser för vi vet inte om vi levererar likvärdig service ur ett jämställdhetsperspektiv innan vi tagit reda på det. Vi vet inte om vi har en jämställd eller ojämställd verksamhet. Det räcker inte att tro eller känna. Man måste systematiskt genomlysa sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. När vi har ett ordentligt nuläge behöver vi sätta mål för arbetet. Sen arbeta med genomförande. Utvärdera arbetet, följa resultat över tid. Precis som illustrationen visar är det fråga om ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Den här beskrivningen är ju ganska schematisk. I verkligheten är kan arbetet vara mer organiskt. Ett arbetssätt vi kommer att jämställdhetsintegrera vårt verksamhetsuppdrag och våra verksamhetsmål och se vad som då händer. Vad vi har sett är att en tydlig framgångsfaktor här är om samordnare eller samordningsgrupp besitter en kombination av kunskaper om förbättringsarbete och genus, jämställdhet. Kunskaperna behöver dock inte vara i samma person.

16 Vad är en effekt? Med effekt avses långsiktiga förändringar som ett utvecklingsarbete bidrar till för myndighetens målgrupp: medborgare, brukare eller motsvarande. För de myndigheter som inte arbetar direkt gentemot medborgare avser effekt långsiktiga förändringar för myndighetens avnämare. Det finns några ord vi vill definiera innan vi går vidare. Effekt, resultat och aktivitet. Det är ord som ibland används synonymt, men vi vill göra skillnad på dessa ord. Viktigt att säga att det finns olika def. av dessa begrepp och att det inte handlar om rätt eller fel. Det är dock viktigt att vi redogör för vad vi menar nu och att vi använder samma begreppsapparat för att undvika förvirring. När verksamhetsförbättringar (resultat) leder till ett jämställt utfall för de verksamheten finns till kan vi tala om effekter. Läs Exempel på effekter för medborgarna: jämn fördelning av resurser, likvärdigt bemötande, likvärdiga resultat, lika inflytande och delaktighet, mindre könsstereotypt görande, mindre könsbundna val. Effekter kan vara både kvalitativa och kvantitativa.

17 Vad är ett resultat? Med resultat avses verksamhetsförbättringar, det vill säga bestående och dokumenterade förbättringar i en verksamhets organisering i form av till exempel mer jämställda arbetsmetoder, rutiner, styr- och ledningssystem eller förbättringar i statistik och uppföljningsverktyg. De aktiviteter vi genomför ska syfta till att förändra och förbättra verksamheten. När det skett har vi åstadkommit resultat. Läs Det krävs ofta att flera resultatmål uppfylls för att ett effektmål ska kunna nås. Ett resultat, t.ex. förändringar i styr- och uppföljningssystem är ingen garanti för jämställda effekter för medborgarna. Men är ofta en förutsättning för att sådana effekter ska kunna åstadkommas. Könsuppdelad statistik är inte en effekt för medborgarna, men utan könsuppdelad statistik är det svårt att kontrollera och åtgärda om det finns skillnader i verksamhetens effekter för medborgarna. SKL har tagit fram ett verktyg som heter makequality.eu för att utvärdera jämställdhetsarbete. Där, i verktygets övergripande modul, finns det gott om exempel på resultat.

18 Vad är en aktivitet? Aktiviteter är det vi gör för att åstadkomma resultat. Läs Exempel på aktiviteter: att genomföra en utbildning, workshop eller informationsträff att genomföra en kartläggning, analys eller utvärdering att revidera rutiner, utveckla mallar eller enkäter att arbeta med förankring av en förändring i verksamheten Det krävs ofta flera aktiviteter för att resultatmål ska nås. Vi ska nu presentera en modell i vilken alla dessa tre ord ingår.

19 Programlogik Resurser Planerade aktiviteter
Förväntat kortsiktigt resultat Förväntade långsiktiga effekter Jämställdhets-politiskt mål Det här är en modell som kallas för programlogik, projektlogik eller verksamhetslogik. Oavsett vad man kallar en - ordet logik finns nästan alltid med och det är för att den beskriver ett utvecklingsarbete och den ordning man planerar det på i en logisk följd. Modellen kan användas både för att utvärdera och planera utvecklingsarbeten. I äldre tiders jämställdhetsarbete och även i annat utvecklingsarbete har man ofta börjat med att planera en massa aktiviteter utan att tänka så mycket på hur aktiviteterna ska leda till önskade effekter. Det är det den här modellen söker råda bot på. Programlogiken bygger på att man börja med att definiera de önskade långsiktiga effekterna. Vart är det vi vill nå? Vad är det vi ska göra för skillnad för de vi finns till för? Sen resultaten: Vad behöver vi förbättra i vår verksamhet för att komma dit? Sen aktiviteterna: Vilka aktiviteter behöver vi genomföra för att åstadkomma förbättringarna? Sen resurssätter vi: Vilka resurser (alltså tid, pengar och kompetent personal) behövs för att kunna genomföra planerade aktiviteter? När man planerar ett utvecklingsarbete läser och arbetar man alltså med programlogiken från höger till vänster, d.v.s. från förväntade effekter till resurser osv. Man jobbar också med att ställa sig frågor som: 1. Förväntade långsiktiga effekter av utvecklingsarbetet: Är de realistiska? 2. Förväntade kortsiktiga resultat av utvecklingsarbetet: Är de realistiska? Är det rimligt att de kommer att leda till förväntade långsiktiga effekter? Vilket resultat är kopplat till vilken långsiktig effekt? 3. Planerade aktiviteter: Är detta rätt aktiviteter för att nå förväntade resultat? Vilka aktiviteter är kopplade till respektive resultat. Blir det aktiviteter ”över” – aktiviteter som inte leder till något förväntat resultat? Varför ska de då genomföras? Finns det förväntade resultat som inte stöds av några planerade aktiviteter? 4. Resurser: Står avsatta resurser i proportion till planerade aktiviteter? Med resurser avses budget i form av både tid och pengar samt kompetent personal. Man kan använda denna modell för att utvärdera utvecklingsarbeten. Efter ”planerade aktiviteter” lägger man då in ”genomförda aktiviteter”, efter ”förväntat kortsiktigt resultat” lägger man då in ”uppnådda resultat” efter ”förväntade långsiktiga effekter” lägger man in ”uppnådda effekter”. Modellen ser ju enkel ut, i praktiken vet vi att det kan vara svårt att isolera vad det är som har lett till en viss effekt. Vi får argumentera så gott vi kan. Ambitionen ska naturligtvis vara att de effekter som vårt jämställdhetsarbete leder till bidrar till de jämställdhetspolitiska målen. Klicka fram animation.

20 Övning Ni har fått lappar med exempel på vanliga aktiviteter, resultat och effekter från pilotmyndigheternas handlingsplaner. Men vad är egentligen vad? Diskutera er fram till en gemensam uppfattning och placera in rätt lapp på rätt ställe i programlogiken. Se till att åstadkomma minst 1 hel programlogisk kedja. Saknas någon del i kedjan? Vad skulle det vara? Till vilket jämställdhetspolitiskt mål vill ni koppla respektive effektmål som ni identifierat? Hur kan vi avgöra att resultat- och effektmålet är nått? Vad vi kunna använda som indikatorer? 60 min inkl detta moment. Ni ska nu själva bygga programlogiker. Detta med hjälp av aktiviteter, resultat och effekter som är hämtade från pilotmyndigheternas handlingsplaner. Här går det bra att ni arbetar i större grupper än enbart myndighetsvis, för just detta grupparbete kretsar inte specifikt kring myndighetens eget arbete. Ni kommer att ha 30 min på er Kanske vill ni slipa på formuleringarna, det är naturligtvis ok. Deltagarna får anteckningsblad som de ritar ut programlogiker på och lappar som vi klippt ut. Lyckades ni åstadkomma någon programlogikkedja som ni själva vill knycka? Följande aktiviteter, resultat och effekter får deltagarna förhålla sig till: Energianvändningen minskar för både kvinnor och män. Myndighetens lokaler upplevs som trygga av kvinnor och för män. Myndigheten har ett högt förtroende bland kvinnor och män. Kvinnor och män beviljas bidrag utifrån objektiva kvalitetskriterier. Kvinnor och män får lika gott bemötande av myndigheten. Kvinnor och män får lika snabb service på myndigheten. Kvinnor och män har lika stor möjlighet att medverka i myndighetens medborgardialoger. Myndighetens externa kommunikation för önskad effekt för kvinnor och för män. Insikten om betydelsen av att ha jämn könsfördelning på externa möten ökar. Checklistor utvecklas på 2 enheter. I de tjänsteskrivelser som produceras till ledningsgruppen finns alltid en könskonsekvensbedömning. Varje år görs stickprov på myndighetsbeslut som analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Kunskaper om skillnad i kvinnor och mäns medieanvändning ökar. I upphandling av olika informationstjänster som till exempel fotografer, filmare, reklambyråer, påtalar vi att myndighetens information ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Genus är ett återkommande inslag i chefsutbildningar. Genus är ett återkommande inslag vid introduktionsutbildningar för nyanställda. Myndigheten får ökad tillgång till könsuppdelad statistik. Myndighetens enkäter är jämställdhetsgranskade. Tillämpning av lagen ska vara lika för män och kvinnor. Myndigheten har lämnat förslag på ny lagtext, med utgångspunkt i genomförd jämställdhetsanalys. Utbildningar som myndigheten erbjuder har jämställdhetssäkrats till innehåll och utformning. Höjd medvetenhet och insikter och betydelsen av ordval och uttryckssätt bland myndighetens kommunikatörer. Språkanalys genomförs av ett urval av myndighetens trycksaker. Chefsutbildning innehåller genuskunskap. Nytt utbildningsmaterial tas fram tillsammans med personalenheten. Det finns ett nytt avsnitt om jämställdhet i myndighetens bemötandeutbildning. Introduktionsutbildning för nyanställda innehåller genuskunskap. Myndigheten ska ha en jämställd kundservice: Myndighetens kundservice ska vara jämställd. Alla som kontaktar myndigheten ska bli behandlade på ett likvärdigt sätt och bemötandet ska vara oberoende av kundens kön. Myndigheten ska pröva alla ärenden på ett jämställt sätt: Myndigheten handlägger många olika typer av ärenden. Dessa ärenden ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv, dvs. att de skäl som anges vid ansökan ska prövas på samma sätt oavsett om det är en man eller kvinna som ansöker. Myndigheten ska uppfattas som en jämställd myndighet i våra digitala kanaler: Myndigheten syns på en rad olika ställen, bland annat på vår webbplats och i sociala medier. Myndigheten ska i dessa kanaler förmedla en bild av en jämställd myndighet, både när det gäller text och bild. Tilltron till myndigheten är hög bland medborgarna oavsett deras kön. Ett nytt statistikhanteringssystem inhandlas för att myndigheten ska kunna leverera könsuppdelad statistik. Myndigheten anställer en jämställdhetsexpert som stöd i arbetet med handlingsplanen. Myndighetens medarbetare har god kunskap om jämställdhetsintegrering. Könsuppdelad statistik tas fram och analyseras. Informatörer från myndigheten deltar i en utbildning om jämställd kommunikation. De personer som arbetar med myndighetens webbplats ska ha kunskap om hur man med hjälp av bild och text kan skapa en webbplats som uppfattas som jämställd. Granskning av styrande dokument ur ett jämställdhetsperspektiv genomförs. Granskning av utbildningar ur ett jämställdhetsperspektiv genomförs. Granskning av uppföljningsmekanismer ur ett jämställdhetsperspektiv genomförs. Vi inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens strategiska inriktning. Vi inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i den årliga verksamhetsplaneringen. Osakliga könsskillnader förekommer inte i myndighetens handläggning och beslut. En fördjupad kartläggning ska göras av könsskillnader inom något eller några olika verksamhetsområden. Vi gör en genomlysning ur ett jämställdhetsperspektiv av befintliga utbildningar och kompetensutvecklingsinsatser som riktar sig till medarbetare och chefer. Vi utvecklar vår förmåga att systematiskt använda könsuppdelad statistik och göra analyser utifrån kön. Vi har en plan för att kommunicera uppdraget oh åtagandet internt i organisationen och externt. En policy för könsuppdelad statistik har upprättats och används på myndigheten. All individbaserad data som presenteras i myndighetens årsredovisning är könsuppdelad. All könsuppdelad data som presenteras i myndighetens årsredovisning analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ansvar för jämställdhetsarbete synliggörs i myndighetens arbetsordning. Organisationens verksamhetsmål är jämställdhetsintegrerade. Rutiner för kundbemötande har kvalitetssäkrats ur ett jämställdhetsperspektiv. Myndighetens kompetensförsörjningsplan har jämställdhetsintegrerats. Kunskaper om jämställdhet ingår i chefsintroduktion och introduktion för nya medarbetare. Myndighetens bilddatabank har kvalitetssäkrats ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsanalyser görs löpande av text och bild inför all publicering av informationsmaterial. I all återrapportering till regeringen (t.ex. årsredovisningen) ska all statistik vara könsuppdelad och analysen av effekterna göras ur en jämställhetssynpunkt. Alla som är verksamma vid myndigheten under programtiden ska få kompetensutveckling för att säkerställa goda kunskaper om jämställdhetspolitiken och kunskaper kring frågor om kön och genus. Samtliga delar i myndighetens bidragsgivningsprocess genomlyses ur ett jämställdhetsperspektiv. Ledningen informerar kontinuerligt personal, arbetsgrupper och styrelse om hur jämställdhetsarbetet fortskrider. En projektledare anställs som tillsammans med ledningen och projektgruppen ser till att planen genomförs och kommuniceras muntligt, skriftligt och digitalt till personal, arbetsgrupper och styrelse. Inledningsvis informeras om hela projektsatsningen, och efter det kommer löpande information om hur projektet fortskrider och vad som förväntas av personal. En professionell organisationskonsult anlitas som stödjer arbetet med planering, metodval och implementering. Utbildare timanställs för genomförandet av utbildningsmoment. Arbete för att utveckla metoder, att dokumentera dem samt göra en handbok. När erfarenheter av arbetet sammanställts och tolkats ska de spridas på lämpligt sätt beroende på vilka resultat som uppnås.

21 Rubriker i mallen: Handlingsplan för jämställdhetsintegrering
1. Sammanfattning 2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering 3. Godkännande 4. Bakgrund och nulägesbeskrivning 4.1 Process för framtagande av handlingsplan 4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills 4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag 4.4 Utvecklingsbehov 5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål 5.1 Myndighetens kärnuppdrag 5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget Nu kör vi igång och kollar på handlingsplanen. Som en del av stödet har alltså Nationella sekretariatet för genusforskning tagit fram en mall som ni kan använda för att skriva era handlingsplaner i. Den är avstämd med jämställdhetsenheten och har tröskats runt bland medarbetare på sekretariatet och även gått på remiss hos några av pilotmyndigheterna så vi tror och hoppas att den ska vara användbar, men ni är som sagt ansvariga för att säkerställa att alla delar som efterfrågas i era regleringsbrev finns på plats. Mallen är frivillig att använda, men vi på sekretariatet rekommenderar er att göra det, då vi tror att den kommer att vara ett användbart stöd. Naturligtvis är det helt ok att disponera om rubriker och att lägga texten i sin myndighets egen mall. Vi börjar workshopdelen med att gå igenom vad er mall för handlingsplan kommer att innehålla genom att titta på rubrikerna i mallen. Under dagen kommer vi att gå igenom mallen från början till slut. Kan vara bra att veta för att förstå upplägget, men också för att veta om en vill ta sina frågor när vi kommer till rätt del. Vi delar ut mallen och läser igenom rubrikerna.

22 Rubriker i mallen: Handlingsplan för jämställdhetsintegrering
6. Genomförande 6.1 Organisering och styrning 6.2 Kompetensförsörjning 6.3 Samverkan 6.4 Uppföljning och utvärdering 6.5 Hållbarhet och lärande 6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar 7. Mål- och aktivitetslista 8. Bilagor Vi ska nu gå igenom vart och ett av avsnitten. Vi kommer att kommentera och ge tips under vägen. Ni får gärna ställa frågor om något är oklart. De moment som vi sett varit svårare eller svagare i pilotmyndigheternas handlingsplaner har vi lagt in övningar och metodförslag i. Vi tar dessa under hand.

23 1. Sammanfattning Vi börjar från början.
För den intresserade allmänheten och den mindre intresserade medarbetaren är det sannolikt enbart sammanfattningen som läses. Den kommer publiceras i anslutning till där man kan ladda ner handlingsplanen på jämställ.nu. Därför viktigt att den är genomarbetad och inte överskrider antal tecken.

24 2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering
Den som står här är den som kommer att motta samtal från de som är intresserade av myndighetens jämställdhetsarbete. Det kommer sannolikt vara andra myndigheter, kan vara media och ibland konsulter som försöker ragga uppdrag. Kan vara bra med flera kontaktpersoner eftersom det ibland är så att personer byter uppdrag eller slutar. Vårt förslag är att det är samma kontaktperson här som vi har som kontaktperson i nätverket.

25 3. Godkännande Har man inte en generaldirektör utan en riksåklagare eller något annat så är det den som formellt godkänner planen. En del lägger in godkännandet i ett eget missiv. Går lika bra.

26 4. Bakgrund och nulägesbeskrivning

27 4.1 Process för framtagande av handlingsplan
Detta avsnitt kan ni fylla i först i slutet av arbetet med handlingsplanen, eftersom det beskriver hur ni har gått till väga för att ta fram den. Tre särskilt viktiga frågor här: Betoning av ansvarsfördelning. En bra idé är att huvudansvar genomförande av aktiviteter och måluppfyllelse ligger på avdelningschefer. Viktigt med förankring, att de som ansvarar för genomförande och måluppfyllelse känner att de äger arbetet, förstår vad det innebär. Ofta hänger det ihop med att de har fått vara med själva i ett tidigt skede med att ta fram innehållet. En lärdom som vi har gjort är att det redan i detta tidiga skede är att det är viktigt att trycka på att de aktiviteter som ni tar fram i handlingsplanen så snart som möjligt omhändertas i ordinarie verksamhetsplaneringsprocess och därmed inordnas i myndighetens verksamhetsplan. Det tydliggör ansvar och understryker att jämställdhetarbetet är en del av ordinarie arbete. De som inte fört in aktiviteterna i sin verksamhetsplanering har ibland inte kunnat genomföra planerade aktiviteter.

28 4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills
Varför ska man beskriva myndighetens arbete med ji fram tills nu? För pilotmyndigheterna framgår det i regleringsbrevet att det är det arbetet man ska bygga vidare på. För de nytillkomna myndigheterna handlar det om att se vad man hittills har gjort, vad som varit lyckosamt och inte, vad det finns för lärdomar att jobba vidare utifrån. Här finns det säkert myndigheter som arbetat med jämställdhet ur ett personalperspektiv tidigare, men inte ur ett verksamhetsperspektiv. Det vi är intresserade av här är verksamhetsperspektivet, för att det är det vi vill kunna dra slutsatser och lärdomar utifrån.

29 4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag
Här identifierar vi vad som styr att myndigheten ska jobba med jämställdhet. Vi håller oss ganska nära myndighetens verksamhet. Vi skulle kunna ha med FN:s kvinnokonvention, men den jobbar myndigheter oftast inte medvetet utifrån. Vi fokuserar på det som myndigheten faktiskt använder. Handlingsplanen utgör ju en möjlighet att samla nuvarande och tidigare jämställdhetsuppdrag. Det är inte något tvång. Men man behöver förhålla sig medvetet till att annat arbete har och nu pågår. Från SKL:s satsning hållbar jämställdhet såg vi ett positivt samband mellan att man jämställdhetsintegrerade kommunen och hade annat jämställdhetsuppdrag, t.ex. i en del av verksamheten, som i barn och utbildningsområdet. Då kunde man dra nytta av befintliga kompetenser, genomföra gemensamma utbildningar mm. Det handlar inte bara om särskilda, tillfälliga uppdrag. Utan även om att se var finns jämställdhet faktiskt med i den externa styrningen av myndigheten? Vart står det att vi ska jobba med jämställdhet? Det kan internt vara ett sätt att ge arbetet legitimitet att t.ex. tydliggöra att det framgår i myndighetens instruktion att man ska arbeta med det.

30 Inventering av myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag, exemplet Boverket
Märker vi att vi har kort om tid kan vi släcka Boverket-serien. Vi ska ge ett exempel på hur vad det kan innebära att samla jämställdhetsuppdragen.

31 Boverkets instruktion
I Boverkets instruktion, 3§, anges bland annat att myndigheten särskilt ska beakta de konsekvenser som beslut och verksamhet kan få för funktionshindrade, barn, ungdomar, äldre och personer med utländsk bakgrund samt för boendesegregation, folkhälsa och jämställdhet. Instruktionen är ju ett jätteviktigt styrdokument för myndigheten.

32 Plan- och bygglagen Plan- och bygglagens bestämmelser syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

33 Nationella målen för funktionshinderspolitiken
En samhällsgemenskap med mångfald som grund Att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Myndigheten har arbetat mycket utifrån de nationella målen för funktionshinderspolitiken.

34 De transportpolitiska målen
Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Myndigheten arbetar ganska mycket utifrån de transportpolitiska målen.

35 Nationella jämställdhetspolitiska målen
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

36 Regleringsbrev 2015 Urbant utvecklingsarbete
Boverket ska delta i det urbana utvecklingsarbetet (…) genom att sprida kunskap som kan bidra till positiv utveckling i berörda stadsdelar. Boverket ska medverka till att relevant kunskapsutbyte mellan kommuner och andra relevanta aktörer kommer till stånd. Boverket ska tillsammans med relevanta aktörer visa på betydelsen av god bebyggd miljö med goda närmiljöer för hälsa, fysisk aktivitet och social samvaro. Ett jämställdhetsperspektiv ska anläggas i arbetet. 3. Uppföljningsbara mål för hållbar fysisk samhällsplanering Boverket ska (…) utarbeta förslag till ett antal konkreta och uppföljningsbara mål för hållbar fysisk samhällsplanering. I uppdragets genomförande ska jämställdhetsperspektivet synliggöras. I regleringsbrevet för 2015 finns ett antal uppdrag där det framgår att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med.

37 Regleringsbrev 2015 10. Följa och analysera effekter av förändringar i hyreslagstiftningen m.m. (…) I relevanta delar av uppdrag ska ett jämställdhetsperspektiv anläggas. 12. Boendesituationen för nyanlända Boverket ska, bland annat utifrån underlag från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, kartlägga och analysera boendesituationen för asylsökande i eget boende och för de personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl (nyanlända) de tre senaste åren. (…) Ett jämställdhetsperspektiv ska anläggas i arbetet.

38 Regleringsbrev 2015 14. Jämställdhetsintegrering
Med utgångspunkt i tidigare uppdrag om jämställdhetsintegrering 2013–2014 (dnr S2013/8937/SAM) ska Boverket redovisa en uppdaterad plan för hur myndigheten avser att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering under 2015–2018 i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (prop. 2012/13:1 utg.omr. 13, bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:123). Av planen ska framgå väntade resultat samt vilka åtgärder som Boverket avser att vidta med anledning av de utvecklingsbehov som identifierats i myndighetens tidigare arbete med jämställdhetsintegrering. Och det uppdrag som gör att vi är här.

39 Regleringsbrev 2015 Fortsättning:
Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet med kopia till Socialdepartementet) senast den 1 oktober Boverket ska årligen redovisa åtgärder och resultat i myndighetens årsredovisning för 2015–2018. Myndigheten ska även lämna en separat redovisning i särskild ordning senast den 22 februari 2018, och då beskriva och analysera resultatet av genomfört arbete 2015–2017.

40 Regleringsbrev 2015 15. Stöd till regeringens arbete med forskning och innovation Boverket ska med utgångspunkt i vad myndigheten observerat i sitt löpande arbete och i samband med särskilda uppdrag redovisa och motivera vilka kunskapsbehov och kunskapsluckor som myndigheten bedömer vara av störst strategisk betydelse inom myndighetens verksamhetsområde. Boverket ska ange om de frågor man prioriterar har relevans ur ett jämställdhetsperspektiv. Nu har vi identifierat den externa styrning där Boverkets jämställdhetsuppdrag presenteras. I planen lägger vi in kortfattade beskrivningar av uppdragen och vad de innebär.

41 Vilka är era befintliga jämställdhetsuppdrag?
Nu är det er tur. Vilka är era befintliga jämställdhetsuppdrag? 10 min Ni har 10 minuter på er att genom samtal identifiera era befintliga jämställdhetsuppdrag.

42 4.4 Utvecklingsbehov 60 min inkl detta moment
Att beskriva utvecklingsbehov är något som framgår i regleringsbrev att ni ska göra.

43 5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål

44 5.1 Myndighetens kärnuppdrag
Första steget, att beskriva kärnuppdraget. Detta handlar inte specifikt om jämställdhet. Det är inte jämställdhetsuppdraget vi avser utan just kärnuppdraget.

45 5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget
Detta är ett sätt att åstadkomma effektmål för jämställdhetsarbetet.

46 Att identifiera myndighetens kärnuppdrag och anlägga ett jämställdhetsperspektiv på det: exemplet Pensionsmyndigheten Vi har lånat Pensionsmyndigheten och hittat på ett eget exempel utifrån deras verksamhet.

47 Kärnuppdraget: Pensionsmyndighetens instruktion
2 § Myndigheten ska 1. ge allmänheten information om pensioner och andra förmåner som avses i 1 § och se till att denna ges utifrån den enskildes behov, 2. informera och ge pensionssparare och pensionärer en samlad bild av hela pensionen samt informera om vilka faktorer som påverkar pensionens storlek, hur stor pensionen kan antas bli och tydliggöra vilka konsekvenser olika val kan få för pensionen, (…) I PM:s instruktionen presenteras myndighetens uppdrag, nämligen att: Läs Naturligtvis har myndigheten fler uppdrag i sin instruktion, men vi fokuserar nu på informationsuppdraget för att göra ett pedagogiskt exempel.

48 Kärnuppdraget: Pensionsmyndighetens regleringsbrev 2015
Mål om pensionsinformation Pensionsmyndigheten ska verka för att samtliga pensionssparare och pensionärer ska få en samlad bild av hela sin pension med god kvalitet i prognosberäkningarna. Kunskapen om livsinkomstens och pensioneringstidpunktens betydelse för den framtida pensionen ska öka för kvinnor och män. Återrapportering Pensionsmyndigheten ska redovisa måluppfyllelsen och genomförda insatser för att nå målet. I redovisningen ska ingå: en beskrivning av kvalitet och enhetlighet i prognoserna, samt en bedömning av vilka effekter genomförda insatser har lett till för kvinnor och män I årets regleringsbrev förtydligas det uppdrag som presenteras i instruktionen Dessutom finns i uppdraget faktiskt ett effektmål för medborgarna. Läs Som en pikant bonus har någon jämställdhetsintegrerat målet. Så ser det ju sällan ut i våra regleringsbrev, men här framgår faktiskt att kunskapen ska öka för kvinnor och för män.

49 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget: Nationella jämställdhetspolitiska målen
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Vad handlar uppdraget om? Jo om pensionssparare som ska förstå vad som påverkar pensionen, dvs. ekonomin. Pensionssparare, vilka är de? Jo, ofta kvinnor och män. Vilket jämställdhetspolitiskt mål kan då vara relevant? Klicka fram animation. Jo, det om ekonomisk jämställdhet.

50 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget
Målet är alltså att… Men hur ser det ut? Vad beror det på? Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Ca fyra gånger fler kvinnor än män får garantipension. Av alla kvinnor som går i pension idag får ungefär hälften garantipension. Pensionssystemets utformning: Kvinnor jobbar mer deltid än män Kvinnor är föräldra-lediga längre än män Kvinnor har lägre lön än män Klicka fram tabell 1: Att Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Den där livet ut-knorren pekar ut att även pensionen avses. Klicka fram tabell 2: Hur ser det då ut med kvinnor och mäns pensioner? Vi vet att kvinnor kommer dåligt ut här. Det är fyra gånger fler kvinnor än män som får garantipension (det som i folkmun kallas ”fattigpension”). Av alla kvinnor som går ut i pension idag får ungefär hälften garantipension. Klicka fram tabell 3: Vad beror då problemet på? Bland annat på att kvinnor jobbar deltid mer än män, är föräldraledigare längre än män, har lägre lön än män har. Med dagens pensionssystem missgynnar detta kvinnor. Från undersökningar myndigheten har gjort vet vi att de som har lägst pension också väldigt ofta är de som har sämst kunskap om vad som påverkar pensionen. Här finns stora kvinnogrupper. Vill vi nå vårt uppdrag behöver vi alltså föra in ett jämställdhetsperspektiv i arbetet med information så dessa målgrupper nås av budskapet om vad som påverkar pensionen.

51 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget: Årsredovisning
Undersök hur uppdraget redovisas Vilka indikatorer används för att följa måluppfyllelsen? Vilka aktiviteter genomförs för att nå målet? Går det att föra in ett jämställdhetsperspektiv i dem? För att fortsatt hålla jämställdhetsarbetet nära kärnuppdraget: Gå till årsredovisningen och Läs Finns ett könsperspektiv med i redovisningen? Om man följer måluppfyllelsen med könsuppdelade indikatorer, är det plötsligt så att man ser att det är godkänt för män men inte för kvinnor? När man för in ett könsperspektiv i uppdraget, är det andra aktiviteter som krävs för att nå målet? För att bidra till målet om ekonomisk jämställdhet i linje med uppdraget som det är formulerat i instruktion och RB, skulle myndigheten kunna göra mycket. Lite hårddraget kan man säga att män redan gör rätt ur ett pensionsperspektiv. De jobbar heltid, har bra lön och stannar inte hemma med barn. För att kvinnor ska få bättre kunskap om vad som påverkar pensionen så de kan göra informerade val och därigenom lyfta sin pension skulle kvinnor kunna prioriteras i informationskampanjer. En av de största utmaningarna är att kvinnor jobbar mycket deltid, vilket får ett starkt negativt utslag på pensionen. Vi fortsätter därför med exemplet deltid.

52 Planerade aktiviteter Kortsiktiga resultat Långsiktiga effekter
Resurser Planerade aktiviteter Kortsiktiga resultat Långsiktiga effekter Personals tid Pengar för kostnad för utbildningar Pengar för produktion av kampanj-material Utbildning av informatörer kring jämställdhet Samman-sättande av projektteam för kampanj och nytt infokit Framtagande av kampanj-material och nyttinfokit Målgrupps-anpassade infokit till infoträffar Prio av infoträffar till kvinno-dominerade arbetsplatser Genomförd info-kampanj med kvinnor som målgrupp Kunskapen om livs-inkomstens och pensionerings-tidpunktens betydelse för den framtida pensionen ska öka för kvinnor och män. Utanför programlogiken har vi det andra delmålet, om ekonomisk jämställdhet. Det som krävs för att nå det ur ett pensionsperspektiv när det handlar om frågan om deltid är att pensionssystemet ändras eller att kvinnor jobbar heltid i större utsträckning. Att ändra pensionssystemet är något PM inte kan bestämma. Inte heller kan man tvinga kvinnor att jobba heltid. Däremot kan man informera kvinnor att deltid leder till lägre inkomst. Och därmed även pension. Det har man t.om. i uppdrag från regleringsbrevet att göra. Klicka. Man har redan ett effektmål i regleringsbrevet. Nu hade vi tur och det fanns ett könsperspektiv i det. Annars hade vi fått lägga in det. I fallet med deltid är det alltså motiverat att göra en riktad informationsinsats till kvinnor. Vill vi använda en indikator så kan vi t.ex. använda en befintlig enkät med fråga om kvinnor/män känner vad som påverkar pensionen. Vad är det då för resultat som vi ska uppnå för att bidra till att detta effektmål nås? Myndigheten har naturligtvis en massa ordinarie informationsinsatser som riktas till kvinnor och män. Men vi bestämmer oss för att vi behöver göra särskilda insatser till kvinnor. 1) PM erbjuder informationsträffar till pensionssparare vid arbetsplatser. Till informationsträffarna har man vanligtvis en standardpresentation man håller. Ett sätt att utveckla presentationen är att ta fram några olika målgruppsanpassade informationskit, t.ex. ett som är särskilt anpassat för personer som arbetar i kvinnodominerade sektorer såsom vård och omsorg samt förskoleverksamheter. Att ta fram ett nytt informationskit är ett resultat. En indikator skulle kunna vara antal informationstillfällen av samtliga då man håller det särskilda infokittet. 2) Dessutom kan man prioitera informationsträffar till kvinnodominerade arbetsplatser, eftersom det är särskilt viktigt att dessa målgrupper nås av informationen. Att åstadkomma reell prioritering av infoträffar på kvinnodominerade arbetsplatser är ett resultat. Indikator skulle kunna vara antal informationsträffar av totalen som riktat sig till kvinnodominerade arbetsplatser. Eller antal kvinnor/män vid alla informationsträffar 3) Ett annat resultat skulle kunna vara en kampanj som riktas särskilt till personal inom vård och omsorg samt förskoleverksamheter som informerar om deltidens konsekvenser. En indikator skulle kunna vara hur många som nåtts av kampanjen, t.ex. antal klick på hemsida. För att åstadkomma dessa verksamhetsförbättringar behöver ett antal aktiviteter genomföras. Bland annat behöver man genomföra följande aktiviteter: Läs aktiviteter Pengar för utbildningar: (konsult, lunch, fika, lokalhyra) Pengar för produktion: (konsult, grafisk produktion, dataproduktion, tryck)

53 Diskussion om kärnuppdraget och jämställdhet
Vad är vår myndighets kärnuppdrag? Välj ett. Hur vet vi att vi levererar vårt kärnuppdrag? Mäter vi exempelvis kvalitet/effektivitet? Är mätningarna könsuppdelade? Visar de könsmönster? Beror könsmönstren på ojämställdhetsproblem? Vilket jämställdhetspolitiskt mål kan vi koppla kärnuppdraget till? 60 min inkl detta moment Nu är det er tur att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på ert kärnuppdrag! Kärnuppdraget – framgår t.ex. i instruktion, regleringsbrev. Har ni flera kärnuppdrag? Fokusera för stunden på ett. Hur mäter vi? Årsredovisning Ni har 40 min på er.

54 Metod för att identifiera resultat och aktiviteter
Utgå från er önskade effekt. Identifiera 3 saker som hindrar er från att nå den önskade effekten. Identifiera 3 lösningar för vart och ett av hindren. Detta är en enkel metod som en kan använda sig av för att få fram aktiviteter till handlingsplanen. Då har ni 9 resultat. Därefter kan ni gå vidare. Vi har ett önskat resultat. Identifiera 3 saker som hindrar oss från att nå det önskade resultatet. Identifiera 3 lösningar för vart och ett av hindren. Vi har 9 aktiviteter.

55 Gradering Lätt 4 3 2 1 Svår Liten effekt Stor effekt
Till denna enkla metod kan man bygga på en gradering. Har man t.ex. ett antal aktiviteter så kan man gradera dem på en graf med axlarna: lätt – svårt och låg effekt – hög effekt. Naturligtvis är det bra att göra det som är lätt och har stor effekt. En del som är svårt men har stor effekt kan ju också vara bra att göra. 1 Svår Liten effekt Stor effekt

56 6. Genomförande

57 6.1 Organisering och styrning

58 6.2 Kompetensförsörjning
Bra upplägg för utbildning kan vara att börja med: ledningsgrupp, sen chefsgrupp, sen nyckelpersoner/direkt berörda, slutligen samtliga medarbetare. Gå gärna snabbt från generella introduktioner till konkreta och målgruppsanpassade utbildningar, gärna som är processorienterade och kopplas till görande. Utbildning och den kunskap man får är ofta en förutsättning för att få verktyg för att göra förändring i verksamheten. Utbildning leder inte i sig till förändring.

59 6.3 Samverkan

60 6.4 Uppföljning och utvärdering

61 6.5 Hållbarhet och lärande

62 6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar

63 SWOT-analys Möjligheter Hot Externt
Möjligheter Hot Externt Möjligheter som myndigheten inte kan påverka, men behöver förhålla sig till. Hot som myndigheten inte kan påverka, men behöver förhålla sig till. Styrkor Svagheter Internt Styrkor som myndigheten kan påverka. Svagheter som myndigheten kan påverka. I de två övre fälten presenteras interna faktorer, det vill säga saker som myndigheten kan påverka. I de två nedre fälten presenteras externa faktorer, det vill säga saker som myndigheten inte själv kan påverka, men som myndigheten behöver förhålla sig till. De två vänstra kolumnerna beskriver faktorer som möjliggör och de två högra beskriver faktorer som motverkar myndighetens förutsättningar att åtgärda identifierade utvecklingsbehov. Möjligheter Exempel: Många av de myndigheter som vi vanligen samverkar med arbetar med jämställdhetsintegrering. Här finns samordningsvinster. Exempel: Det pågår nu en utredning av jämställdhetspolitiken och en översyn av de jämställdhetspolitiska målen. Kunskapsområdet utvecklas och fördjupas. Det bådar gott för vårt arbete. Hot Exempel: Vi har många samtidiga uppdrag att hantera just nu. Exempel: Lågkonjunkturen har tvingat oss till nedskärningar, personalen är därmed hårt belastad. Styrkor Exempel: Vi har arbetat med frågan tidigare och har en vana av att hantera så kallade horisontella perspektiv. Exempel: Vi har en ledning som är engagerad i jämställdhetsfrågor. Svagheter Exempel: Det finns ett ointresse och motstånd inom delar av myndigheten. Exempel: Vi har idag en mycket begränsad tillgång till könsuppdelad statistik.

64 7. Mål- och aktivitetslista

65 8. Bilagor

66 Inspireras gärna av andra myndigheters handlingsplaner
Inspireras gärna av andra myndigheters handlingsplaner. Stjäl det som är bra, undvik det som är mindre bra. Ett sista tips: Läs Det finns 18 handlingsplaner att dra lärdomar utifrån. Kom också ihåg att den här presentationen kommer att ligga på jämställ.nu/jim på de lösenordsskyddade sidorna.

67 Runda Vad tar jag med mig från idag? Vad är vårt nästa steg?
I mån av tid

68 Tack för idag! Mikael Almén
Nationella sekretariatet för genusforskning Telefon: Mail: Karin Bengtsson Telefon: Ej klart Mail: 45 min inkl detta moment Ni är varmt välkomna att kontakta Karin eller Mikael och använda oss som bollplank framöver. Ni kan löpande skicka utkast till oss. Senast 2 v. innan deadline vill vi ha handlingsplaner som ni vill ha återkoppling på, annars hinner vi inte. Jim2:or: Glöm inte bort vårt erbjudande om att komma till era ledningsgrupper.