Pedagogisk utvecklingskommité (PUK) Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet, 4 maj 2010 Rosalind Duhs University College London (UCL) Centre.

En presentation över ämnet: "Pedagogisk utvecklingskommité (PUK) Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet, 4 maj 2010 Rosalind Duhs University College London (UCL) Centre."— Presentationens avskrift:

1 Pedagogisk utvecklingskommité (PUK) Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet, 4 maj 2010 Rosalind Duhs University College London (UCL) Centre for the Advancement of Learning and Teaching (CALT) Larandemål, undervisning, examination och betygskriterier för ’resultat’ - hur får man det hela att hänga ihop?

2 Upplägg 09.15 - 10.15 Rättssäkerhet och studenten Inledning: lärandemål mm 10.15 - 10.30 Kaffe 10.30 - 12.00Lärandemålssystemet och ’resultat’ 12.00 - 13.00 Lunch 13.00 - 15.00 Arbete i grupper utifrån deltagarnas egna kurser 14.30 Kaffe 15.00 Återsamling, uppsummering 16.00 Slut

3 Presentation och aktiviteter 1.Studenten 2.Lärandemålssystemet 3.Läraktiviteter och generation ’Y’ 4.Examination och examinationsformer 5.Betygskriterier och återkoppling

4 Introduktion Namn Undervisningsämne Dina tankar om rättssäkerhet, studenten, lärandemål, examination och ’resultat’ Dina mål för dagens workshop

5 Lärandemål och undervisning Från: http://image.wetpaint.com/image/2/38ONgWnveVSV5VyHbSkLCw171765 ”Student med tratthuvud” Anvisning: Häll i kunskap. Examinera innehåll med hjälp av tentamen.

6 1. Studenten Studentspegeln 2007 Data från www.hsv.se/studentspegelnwww.hsv.se/studentspegeln Se handout med data från GU.

7 Bakgrund: tiden studenten ägnar åt studierna (Studentspegeln 2007) Genomsnittsstudenten lägger ned mellan 21 och 25 timmar per vecka. Svaren från drygt 6 300 studenter visar alltså att fyra av tio heltidsstudenter inte fyller veckan med studier. Det gäller särskilt för humanister, teologer, samhällsvetare och jurister. Från www.sydsvenskan.se/sverige (2007)www.sydsvenskan.se/sverige

8 Studentspegeln 2007 Man kan ställa högre krav på de som tillhandahåller utbildningen, att de strukturerar verksamheten så att det blir något att bita i, säger Gunilla Jacobsson vid Högskoleverket. Nyckeln: tiden studenten ägnar åt studierna ’Vad studenten gör’ (Biggs, 2007)

9 2. Lärandemålssystemet Lärandemål, lärande, examination och betygskriterier i sitt sammanhang Skapa en inre logik mellan lärandemål, undervisningsaktiviteter, examination / examinationsformer och betygskriterier

10 Undervisnings- och läraktiviteter Lärandemål Examinations- former ’CONSTRUCTIVE ALIGNMENT’ Inre logik i lärandemål, lärande, och examination Röd tråd mellan lärandemål, lärande, och examination

11 V årt arbete hittills och idag 1. Lärandemål 2. Läraktiviteter 3. Examinationsformer 4BETYGSKRITERIER4BETYGSKRITERIER

12 Lärandemålens tre grundpelare 1.en explicit beskrivning av förväntade studieresultat (lärandemål) uttryckta som ’outcomes’=’konsekvenser av lärandet’ som speglar utbildningens mål, syften och värderingar 2.processen eller strategin som möjliggör det önskade lärandet, d.v.s. att lärandemålen uppnås och visas: studieplaner, undervisning, examination och inlärningsstöd samt vägledningsmetoder 3.kriterierna for bedömningen av lärandet kalibreras med de förväntade studieresultaten Från: http://www.heacademy.ac.uk/1562.htm

13 Lärandemål: vad är det och varför kan det vara bra med lärandemål? Efter avslutad kurs förväntas (ska) studenten kunna: (från Jonas presentation) Kunskap och förståelse kritiskt granska, förklara och argumentera för vetenskapliga teorier, modeller, metoder och deras tillämpning Färdighet och förmåga genomföra och försvara en empirisk studie Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över forskningsetiska överväganden Ämne? Stoff?

14 Varför är det bra? Tydlighet ang vad studenten ska göra –Potential att öka tiden studenten ägnar åt sina studier Lyfter fram kärnan i kursen som examineras –Oväntat lärande och personlig utveckling sker i samband med högre utbildning (Perry, 1970; Belenky, 1986)

15 Pedagogisk bakgrund Studentens aktivitet ligger i centrum Vad innebär det för undervisningen?

16 3. Läraktiviteter: studentens aktivitet

17 ’Passivt’ lärande: läraren föreläser Från http://medicaleducation.wetpaint.com/photos/album/14899/Active+Learning/photo/ 409007/Passive+Learning+puts+them+to+sleep

18 Vad studenten gör: strukturerat lärande Studenter arbetar med ett ’fall’/case Från: http://medicaleducation.wetpaint.com/photos/album/14899/Active+Learning/ph oto/409019/Case+Study2

19 Studenter skriver en kort text alt summering av en föresläsning (skriv/par/diskutera alt. ’minute paper’) Från http://medicaleducation.wetpaint.com/photos/album/14899/Active+Learning/photo /408896/Write+Pair+Share

20 Varför ett strukturerat och aktivt lärande? Generation ’Y’

21 AKTIVITET 1 Dagens studenter: generation ’Y’ Hur anpassar vi våra läraktiviteter till deras behov? Födda 1983 och efter Minns inte en tid utan datorer Tillbringar mycket tid på Facebook, Twitter mm Bild från: http://www.utbildning.gu.se/student

22 ’Connectivism’ Anteckna allt lärande som äger rum t.ex. ’Studenten lär sig att’ … http://medicaleducation.wetpaint.com/video/4037287 /- iTunesU http://www.apple.com/education/itunes-u/

23 AKTIVITET 2 Titta på dina anteckningar Skriv ett par lärandemål baserade på lärandet som ägt rum (tillsammans med din granne) Ha gärna dina kurser i åtanke (stoff) Obs: GUL (virtuella lärmiljön) blir en idealisk plattform för ’connectivismen’

24 Studentaktivitet inför och efter undervisningstillfällen på GUL Exempel på inlägg i den virtuella lärmiljön (från www.ki.se)www.ki.se ”För att bli godkänd på studieuppgiften krävs att du publicerat en sammanfattning av litteraturen samt gjort minst tre diskussionsinlägg.” (studiehandled_stresskursen_rev_0912) Ökar tiden som studenten ägnar åt sina studier

25 3. Examination och examinationsformer

26 AKTIVITET 3 Examineras alla kunskapsformerna? Lärandemål ska examineras. Lärandemål innefattar kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt Välj ett lärandemål från era kursplaner alt. Jonas exempel Lista allt som examineras med nuvarande examinationsform

27 Diskussion Hur kan alla kunskapsformerna examineras? Ni får tillfälle att fundera vidare på det under workshop –Se även resursen om examinationsformer

28 4. Betygskriterier och återkoppling

29 Vad är betygskriterier? En beskrivning av hur väl studenten behöver utföra en examinationsuppgift för att få ett godkänt (resp välgodkänt/underkänt) resultat

30 Lärandemål och betygskriterier Lärandemålet handlar om VAD studenten ska kunna prestera efter avslutad kurs Betygskriteriet handlar om HUR VÄL studenten behöver utföra examinationsuppgiften för att få ett visst resultat (U, G, VG)

31 Olika typer av betygskriterier Betygskriterier skrivs på olika sätt, för olika nivåer, ibland för hela program med progression mm Man kan med fördel skriva generiska betygskriterier som utgångspunkt för exempelvis alla uppsatser som skrivs inom sitt ämne Idag blir vårt fokus: Betygskriterier på kursnivå som är relaterade till lärandemål och examinationsformer

32 Lärandemål, läraktiviteter, examination och betygskriterier Läraktiviteter planeras för att möjliggöra för studenten att uppnå lärandemål som uttrycker synlig användning av kunskap genom aktivitet från studenten. Den synliga användningen av kunskap är nyckeln till betygskriteriet – vad behöver examinatorn se för ’G’?

33 Återkoppling med hjälp av betygskriterier: inlägg på GUL Recommended pattern: student  student/peers/tutor  student  tutor tutor  student  student Self Assessment Peer Assessment Draft and redraft Tutor Assessment Feedback action plan

34 Återkoppling: en dialog LÄRARE KAMRAT- VÄRDERING STUDENT SJÄLV- VÄRDERING STUDENT

35 Återkoppling för lärande med hjälp av betygskriterier Putting a social-constructivist assessment process model into practice: building the feedback loop into the assessment process through peer-feedback Chris Rust, Margaret Price and Berry O'Donovan. Published in Innovations in Education and Teaching International, 2007, Vol. 44, No.2, 143-152 Research project focused on developing students' understanding of assessment criteria, the assessment process and assessment standards.

36 Hur skriver man betygskriterier? 1.Studera lärandemålet 2.Studera examinationsformen 3.Diskutera hur väl en student ska uppfylla lärandemålet för att få ’G’. 4.Tänk på gränsfall. Betygskriterier ska skrivas på tröskelnivå och vara realistiska. 5.Undvik för mycket detalj! 6.Förklara att helheten examineras (om så är fallet)

37 AKTIVITET 4 Lärandemål, examination och betygskriterier Kunskap och förståelse kritiskt granska, förklara och argumentera för vetenskapliga teorier, modeller, metoder och deras tillämpning Välj ett alt. ett par alternativ. Examinationsform? Formulera ett betygskriterie för G Färdighet och förmåga genomföra och försvara en empirisk studie Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över forskningsetiska överväganden

38 Workshopaktivitet: främja goda resultat för studenterna Studera era kursplaner med tanke på struktur och ’resultat’. Välj området som verkar mest relevant. Arbeta gärna tillsammans med andra. Granska lärandemålen och examinationsformerna i era kurser. Fundera på läraktiviteter som ni kunde införa Kolla att era betygskriterier är formulerade utifrån lärandemålen och examinationsformerna. Börja med ’G’ sedan ’U’ och allra sist ’VG’ Återspeglar betygskriterierna studenternas verkliga prestationer för ’G’? Kunde studenterna förstå lärandemålen och betygskriterierna?