Kommunalrätt , så funkar vi!

En presentation över ämnet: "Kommunalrätt , så funkar vi!"— Presentationens avskrift:

1 Kommunalrätt , så funkar vi!
Utbildning för förtroendevalda 7 mars 2015 Oscar Arnell, kanslichef,

2

3 Arbetet i kommunen Demokrati Rättssäkerhet Effektivitet
Ytterligare en utgångspunkt att förhålla sig till är var gränsen mellan den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen går när det handlar om kontakter. Främst är det att kontakter bör tas via rätt kanaler för att skapa tydlighet. I uppdraget har förtroendevalda och medborgare en naturlig kontakt – precis som chefer och medarbetare har. Allt fler inser dock att det i praktiken är svårt att leva upp till en formell informationsgång. Ofta förväntar sig medborgarna svar direkt av den tjänsteman som de har kontakt med, till exempel föräldrar i mötet med barnens förskollärare. Andra gånger vill politiker prata direkt med medarbetare utan behöva gå via en förvaltningschef. För att undvika otydlighet eller störa ansvarsförhållanden är det viktigt att tänka på att inte lova något som ligger på den andres ansvar. Ett sätt att lösa detta är att informera varandra regelbundet samt göra en generell uppdelning om vem som har ansvaret för olika kontakter. Rättssäkerhet Effektivitet

4 Stort ansvar vilar på förtroendevalda
Personalen är… genom sin storlek och sin professionalisering en maktfaktor i kommuner… Stödet för politikerna vilar till stor del på det förtroende som medborgarna har för personalen. I servicedemokratin är det effektiviteten i servicen snarare än förmågan att uppträda som medborgarnas företrädare som ger legitimitet. (Demokratiutredningen SOU 2000:1) Därför väldigt viktigt att känna till ramarna för uppdraget och organisationen samt vilka möjligheter som finns att agera politiskt som enskild förtroendevald och som parti.

5 Agenda Tre centrala begrepp Kommunal kompetens Organisation
Regler för arbetet Offentlighet och sekretess Kommunal kompetens, vad får vi göra? Organisationen, vem gör vad? Reglerna för det politiska arbetet, hur gör vi? Offentlighet och sekretess

6 Kommun Kommunmedlem Kommunalt självstyre
Tre centrala begrepp Kommun Kommunmedlem Kommunalt självstyre

7 Vad är en kommun? En kommun är en gemenskap eller en slags sammanslutning av dem som utgör kommunens medlemmar. En kommun är en juridisk person – offentligrättslig juridisk person. Ingen frivillig sammanslutning Tvingande medlemskap Omfattar ett bestämt geografiskt område Rätt att ta ut skatt för att sköta sina uppgifter Underkastad statlig tillsyn och kontroll

8 Vem är kommunmedlem? Tre olika omständigheter som var för sig utgör grund för kommunmedlemskap Folkbokförd i kommunen Äger fast egendom i kommunen Taxerad till kommunalskatt i kommunen Både fysiska och juridiska personer kan vara medlemmar. Tre olika omständigheter som var för sig utgör grund för kommunmedlemskap, KL 1:4 ___________________________________________ Kan innebära att man är medlem i fler än en kommun. Viktigaste som tillfaller en kommunmedlem är tillgången till kommunal service och möjligheten att överklaga kommunala beslut (laglighetsprövning). Kommunen kan t.ex. föreskriva kommunalt medlemskap för båtplatser, tillträde till badhus eller bibliotek. Men som huvudregel görs detta inte, utan ”utomsockes” har som regel rätt att nyttja nyttigheterna. Kommun har på försök infört ”medlemskort” för att nyttja den kommunalt bedrivna återvinningsstationen.

9 Vad innebär kommunalt självstyre?
Svenska folkstyret förverkligas genom kommunal självstyrelse Sverige är indelat i kommuner…. dessa sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i kommunallagen eller i särskilda föreskrifter ”En sfär inom vilken kommunen vårdar sina egna angelägenheter” Svenska folkstyret förverkligas genom kommunal självstyrelse, RF 1:1 ”Kommuner” sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i kommunallagen eller i särskilda föreskrifter, KL 1:1 Finns ingen egentlig definition av kommunalt självstyre, principen ändras i takt med utvecklingen i samhället. Självstyret är inte obegränsat, staten bär det yttersta ansvaret. Bland annat genom att riksdagen genom lag bestämmer kommuners befogenheter och åligganden. FÖRHÅLLANDET TILL STATEN – att åligganden ska ha lagform betyder att enbart uttalanden från riksdagens sida om att t.ex. kommuner bör ta ansvar för viss verksamhet snarast kan betraktas som en rikspolitisk rekommendation som kommunerna inte är rättsligt förpliktade att följa. Detta har belysts i rättspraxis. RÅ :12, Riksdagen antog riktlinjer för hemspråksträning i förskolan. Men eftersom detta inte ålagts kommunerna i lag kunde kommunen (socialnämnden) vägra att bevilja hemspråksträningen. BESKATTINGSRÄTTEN – Den principiella hörnstenen i det kommunala självstyret. (RF 1:7). Dock av principkaraktär och hindrar inte skattetak eller ”frysning”. PLANMONOPOLET – Kommer till uttryck i 1 kap. plan- och bygglagen. Kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. I undantagsfall genombrytas av regeringen. DEMOKRATIN (prop. 2001/02:80 s. 73) – demokratin gäller som grundläggande princip för kommunen. Men det är upp till varje kommun lokalt att tillvarata och utforma tillämpningen av demokratin som styrande princip. Regeringen har dock flera gånger betonat vikten av att kommuner uppmärksammar vilka effekter beslutade åtgärder får för den kommunala demokratin. För medborgarna anses det av stor betydelse att kommunen på förhand analyserar hur nya organisations-, styr- och verksamhetsformer kan komma att påverka olika gruppers insyn, inflytande och ansvar.

10 Kommunal kompetens, vad får vi göra?

11

12 Regeringsformen Grundläggande bestämmelser om kommunerna
och dess ställning ges i regeringsformen. Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i lag. Det ska särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.

13 Grunden för kommunens kompetens
Kommunens verksamhetsform samt befogenhet ska regleras i lag Undantag för regeringen som efter bemyndigande i lag kan meddela förordningar i vissa fall Speciallagstiftning t.ex. PBL, MB, LAV, LSO, SoL Befogenhetsutvidgande lagstiftning t.ex. ellagen, lagen om vissa kommunala befogenheter

14 Kommunallagen central, men inte hela sanningen
Grundlagarna Kommunallagen Lag om vissa kommunala befogenheter Speciallagstiftning

15 Kommunens allmänna kompetens
Kommunen får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.

16 Kommunens allmänna kompetens
Tre kriterier Allmänt intresse Lokaliseringsprincipen Inte ankommer på annan Vägledning genom praxis och i varje enskilt fall får det göras en samlad bedömning Enligt förarbetena skall kompetensen bedömas utifrån vad som är lämpligt, skäligt, ändamålsenligt osv.

17 Kommunens allmänna kompetens
Allmänt intresse Utanför kompetensen faller sådant som enbart tjänar vissa enskilda intressen RÅ 1993 ref. 25 en åtgärd ska ”uppbäras av ett allmänt till kommunen knutet intresse” SOU 1947:53 s. 68, prop. 1948:140 s Om det med hänsyn till arten av ett visst ändamål anses vara ett allmänt intresse att en kommun främjar det ändamålet, är kommunen berättigad till detta, även om åtgärden kommer bara en mindre del av kommunens område eller antal medlemmar direkt till godo. Bedömas med utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. att kommunen befattar sig med angelägenheten. Exempel så har gatubelysning ansetts vara av sådant allmänintresse att det är ok, även om det bara rör ett visst område. Elförsörjning, fritidsverksamhet, folkbildning och kultur, opinionsyttringar, markpolitik (t.ex. namn enskild väg, industriområden, bostadsförsörjning (numera i de flesta fall lagreglerat)). Landsting ville tillhandahålla likkistor till självkostnadspris, det var inte ok. Anknytningskompetens Simhall -> Gym -> Café Utbildningsverksamhet – Fordonsprogram -> reparera bilar i utbildningssyfte – Restaurangprogram -> sälja lunch

18 Kommunens allmänna kompetens
Allmänt intresse fortsättning… Förbud mot att ge understöd till enskild Inte kompetensenligt att ur ett allmänintresse ge understöd till enskild Undantag i lagstiftning, t.ex. socialtjänstlagen Gäller även för eftergifter! Principiellt förbud mot att ge understöd till enskild eftersom det i regel aldrig kan vara ett allmänt intresse att sådant understöd lämnas. Undantaget om kommunen genom offentligrättslig eller civilrättslig lag är skyldig att lämna sådant understöd. Motsvarande gäller således för eftergifter. RÅ 1980 Ab Inte utan särskild grund ansetts kunna befria enskild från anslutningsavgift till kommunalt VA. Som regel kan dock kommunen ge t.ex. tacksamhetsgåvor Rå 1955 I 46 – julgåvor till anställda RÅ 1966 I 65 - gratis tomt till skogsvaktare för förtjänstfullt arbete RÅ 1975 ref. 119 – hedersgåva till landshövding på 50-årsdag har dock inte ansetts tillåtet

19 Kommunens allmänna kompetens
Lokaliseringsprincipen Åtgärden ska vara knuten till kommunens geografiska område eller till dess medlemmar Avgörande är att intresset av åtgärden är knuten till kommunen Undantag i speciallagstiftning t.ex. El-lag, lag om skydd mot olyckor, lag om allmänna vattentjänster, lag om vissa kommunala befogenheter och avtal om tillsyn och kontrolluppgifter enligt MB Citybanan – samfinansiering

20 Kommunens allmänna kompetens
Inte ankommer på annan Inte befatta sig med uppgifter som enbart ska skötas av staten, annan kommun/landsting eller någon ”annan” Kompetensen kan sammanfalla t.ex. Kultur Miljö- och naturvård Hälso- och sjukvård Med annan menas i huvudsak privata näringslivet RÅ 1939 s.x, inköp av luftvärnskanoner -> landets försvar ankommer på staten KF rekommenderade nämnderna att inte köpa varor från ett visst land -> utrikespolitik ankommer på staten KF förklarade kommunen som en vapenfri zon – amerikanskt örlogsfartyg med kärnvapen ombord ej lägga till i hamn -> utrikespolitisk opinionsyttring ankommer på staten Beslut om anslag till NGO:s för verksamhet i andra länder, t.ex. krigshärgade eller sådana som råkat ut för naturkatastrofer - > inte ansetts kompetensenligt Gränserna i uppgiftsfördelningen har de senaste åren mjukats upp, särskilt mellan kommuner och landsting. Inom t.ex. vård- och omsorgsområdet kan kommuner och landsting numera i många fall sluta avtal om vem som ska sköta uppgifterna. Exempel på det är t.ex. nyligen träffade avtalet om hemsjukvården som bedrivs av kommunen.

21 Särskilt om näringsverksamhet
Kommunen får bedriva näringsverksamhet om det sker utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster Kommunen får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen, dock får individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare lämnas bara om särskilda skäl för det

22 Lag om kommunala befogenheter
Kompetensutvidgande lag, samlar ihop tidigare ”små” lagar Rätt att i vissa fall lämna bidrag, bistånd och stöd Bedriva vissa typer av näringsverksamhet Tillhandahålla lokaler Turism Tjänsteexport och internationellt bistånd Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Servicetjänster åt äldre

23 Avgiftsrätten Kommunen får ta ut avgifter för tjänster och
nyttigheter som kommunen tillhandahåller, Särskilda avgiftsregler finns i speciallagstiftning t.ex. PBL, MB, LAV Avgiftsrätten utövas av kommunfullmäktige

24 Fullmäktige - beredningar Revisorer Kommunstyrelse - utskott
Organisation Fullmäktige - beredningar Revisorer Kommunstyrelse - utskott Nämnderna - utskott Gemensam nämnd Kommunalförbund Kommunala bolag Förvaltningen Rita arbetsordning, reglementen, delegationsordning m.m. Fri nämndorganisation infördes 1992. Begränsningar – myndighetsutövning, tillsyn och jäv KF beslutar om nämnderna - skall tillsätta de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter - bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållande

25 Förtroendevalda Definieras i 4 kapitlet kommunallagen
Vissa valbarhetshinder Rättigheter 1. Rätt till ledighet från anställning 2. Ekonomiska förmåner 3. Initiativrätt 4. Rätt att avstå (OBS! Röstplikt) 5. Reservationsrätt Skyldigheter Röstplikt vid myndighetsutövning Följa samma regler som anställda i fråga om handläggning och vid beslutsfattande

26 Tjänstemän Biträder de politiska organen genom att
Bereda ärenden inför beslut Genomföra politiska beslut Besluta i ärenden där beslutsrätten delegerats Särskilda regler om arbetets utförande Regeringsformen och förvaltningslagen Arbetsgivarrollen Utövas av kommunstyrelsen och nämnderna Förvaltningsorganisationen i princip helt fri, dock med undantag för jäv och sekretess begränsningar

27 Kommunfullmäktige Fullmäktige har det övergripande politiska ansvaret för kommunens verksamhet och utveckling Beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen Exemplifiering i nio punkter, 3:9 KL Andra frågor som anges i lag eller annan författning Renhållningsordning och taxa Lokala ordningsföreskrifter 4:11 PBL, ÖP tas av KF, delegeringsförbud 3:16 KL, överlämna uppgift till bolag 4:10 KL, återkalla kommunala uppdrag 8:8 KL, KF fastställer budget

28 Revisorerna För granskning av nämndernas verksamhet och beredningar ska det finnas revisorer Rätt till upplysningar från förtroendevalda och anställda Avger en revisionsberättelse Anmärkning får riktas mot nämnder och förtroendevalda - Särskild verkan av anmärkning, 5:25a-b och 4:10 KL För granskning av nämndernas verksamhet och KF beredningar ska det finnas revisorer, 3:8 KL Revisorernas uppgifter 1. 9:9 och 9a KL 2. Speciellt vid myndighetsutövning, 9:10 KL Rätt till upplysningar från förtroendevalda och anställda, 9:12 KL Revisionsberättelse, 9:16-17 KL Anmärkning får riktas mot nämnder och förtroendevalda - Verkan av anmärkning, 5:25a-b och 4:10 KL

29 Kommunstyrelsen Obligatorisk i varje kommun
Uppdrag att leda och samordna förvaltningen av kommunen angelägenheter Uppsiktsplikt över nämnderna och bolagen Särskilt följa ekonomin Rätt att göra framställningar och begära yttranden Ska särskilt: 1. Bereda och yttra sig i ärenden som handläggs av KF 2. Ha hand om den ekonomiska förvaltningen 3. Se till att KF:s beslut blir verkställda

30 Nämnderna I princip fri nämndorganisation Bedriva sin verksamhet i enlighet med de av KF beslutade målen och riktlinjerna Se till att internkontrollen är tillräcklig Beslutar i övrigt i frågor enligt lag eller författning eller på delegation från KF Handlägger förvaltningsärenden självständigt och på eget ansvar

31 Myndighetens självständighet
Ingen myndighet, ej heller kommunfullmäktige, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet skall i särskilda fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller som rör tillämpning av lag Myndigheten är tillförsäkrade en rätt och plikt att oberoende och självständigt besluta i ärenden som rör myndighetsutövning och tillämpning av lag. Man ska dock komma ihåg att nämnder m.fl. står principiellt i ett lydnadsförhållande till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan utfärda generella riktlinjer för myndigheters handläggning av ärenden.

32 JO 2007-12-10, 2622-2006 E-post från kommundirektör till miljödirektör
I brevet stod bl.a. att ”Miljönämnden bör enligt vår mening återkalla överklagandet” JO mycket kritisk till det inträffade

33 Brukarinflytande Nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som utnyttjar deras tjänster Flera speciallagar reglerar inflytande, t.ex. inom skolan med elevinflytande Nämnden kan bestämma att vid delegation villkora delegationen med yttranderätt Brukarinflytande regleras i 6 kap. 8, 38 §§ KL

34 Nämndernas delegation
Utskott Ledamot Ersättare Förvaltningschef Anställd i kommunen

35 Nämndernas delegation
I följande ärenden får delegation ej ske Verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet Framställningar och yttranden till fullmäktige Yttrande med anledning av att nämnds beslut överklagats Medborgarförslag som överlåtits till nämnden Vissa ärenden enligt speciallagstiftning

36 Nämndernas delegation
Obligatorisk anmälningsskyldighet Nämndens informations- och kontrollbehov Nämnderna bestämmer ordningen

37 Ansvarsfrågor Verksamhetsansvaret Styrelsen och nämnderna har ansvar för den verksamhet som bedrivs inom deras ansvarsområde Ansvarsfrihet Fullmäktige prövar frågan om ansvarsfrihet, kan leda till 1. återkallelse av uppdrag 2. Skadeståndsansvar Straffansvar Tjänstefel, 20:1 BrB Brott mot tystnadsplikten, 20:3 BrB

38 Straffansvar och skadestånd
20 kap. 1-3 §§ brottsbalken Tjänstefel, mutbrott, brott mot tystnadsplikt, 3 kap. 2 och 3 §§ skadeståndslagen, Skadestånd kan utgå dels vid fel eller försummelse vid myndighetsutövning, dels vid fel eller försummelse vid rådgivning eller när myndighet lämnar upplysningar, krävs särskilda skäl Det man skall iaktta är att straffansvar åvilar ledamöter, tjänstemän. Medan skadeståndsansvar åvilar myndigheten.

39 Regler för arbete, hur gör vi?

40 Ärende Ärende är det som är föremål för åtgärder hos en myndighet i avsikt att leda fram till ett beslut.

41 Anhängiggöra ”väcka” ärenden
Fullmäktige Styrelsen, nämnderna och beredningar Ledamot genom motion Revisorerna i ärenden om granskning Medborgarförslag Styrelsen och nämnderna Ledamöter Revisorer i ärenden om granskning Enskilda och myndigheter genom speciallag

42 Beredning av ärenden Beredningsplikt till fullmäktige - Innan ett ärende avgörs berett av nämnd eller beredning - Styrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig, om det inte finns förslag till beslut ska styrelsen lägga fram förslag Undantag val, revisionsberättelse och brådskande ärenden Ingen beredningsplikt i kommunstyrelsen eller nämnderna - Tillförlitligt och allsidigt underlag, handlägga i enlighet med förvaltningslagen i ärenden som överklagas med förvaltningsbesvär

43 Generell ärendeprocess
Vi fokuserar mindre på formellt ansvar och mer på framgångsfaktorer för en lyckat process som är väl förankrad, effektiv och minskar omarbete. Inte viktigt vem som gör vad utan att resultatet blir lyckat!

44 Ärendeprocessen, förankring
Framgångsfaktorer Förankra i alla led, inte bara uppåt Ge svar på ”alla” frågor, prata med dem som ska ta hand om ärendet efter beslutet Våga ställa de svåra frågorna Tystnad betyder inte JA Förankring är färskvara eftersom förhållanden och förutsättningar förändras Skapa utrymme för förtroendevalda att förankra i sina parti-/alliansgrupper Gränsen mellan utredning och förvaltning är flytande. Ibland måste de gå om lott för att utredningen ska bli kvalitativ

45 Generella framgångsfaktorer
Kommunikation och samarbete mellan alla berörda är viktiga för en effektiv process Samspelet och förankringen inom och mellan politik och förvaltning är nödvändig för en lyckad process Processen bygger på en fungerande beredning och förankrat beslutsfattande, alla måste tänka på båda stegen Kunskap och förberedelse vinner alltid i längden Tänk på att det generellt sett behövs 10 ggr mer dialog än vad du tror 3. Integritet lika viktig som lyhördhet 4. Att läsa på, vara noggrann och i förhand förberett olika scenarion

46 Särskilda principer och regler

47 Den offentliga makten utövas under lagarna
Legalitetsprincipen Den offentliga makten utövas under lagarna Maktutövningens normbundenhet gäller för samtliga kommunala organ, även normgivande som KF. Stadgandet förhindrar i princip all form av kommunal lagtrots.

48 Objektivitets- och likhetsprincip
Förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet Bestämmelsen kan ses som ett principstadgande rörande vissa grundläggande krav som ställs på den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen. Det objektivitetskrav som här uttrycks får sin belysning inte minst i Riksdagens ombudsmäns (JO) och Justitiekanslerns tillsynsverksamhet. Ett påstått brott mot kravet på saklighet och opartiskhet har inte ansetts kunna omedelbart läggas till grund för civilrättsliga anspråk, AD 1986 nr 28. Intressant bygglovsärende RÅ 1996 ref 28.

49 Likställighetsprincipen
”Behandla alla medlemmar lika, om inte sakliga skäl för annat” Inget absolut förbud men det krävs att ett beslut grundas på Rationell hänsyn Sakliga överväganden Gäller endast mot kommunens medlemmar! Principen innebär att det inte är tillåtet att för kommunen att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper av medlemmar annat än på objektiv grund. Principen gäller endast när kommunen kommer i direkt kontakt med sina medlemmar antingen genom att tillhandahålla tjänster/prestationer eller när kommunen tar ut ekonomiska bidrag av medlemmarna. Gäller inte när kommunen anställer personal, upphandlar varor eller tjänster, köper eller säljer fastigheter etc. Behandla lika om i samma situation Behandla olika om ej i samma situation Särbehandla ok, om objektiva och sakliga skäl Bidrag endast till föreningar anslutna till riksförbund, ej ok Förtur till förskoleplats för förskolelärare, ok med motivering att det behövdes för att främja nyrekrytering Särbehandla barn i barnomsorg med sjukdom t.ex. Hepatit B, ok Ej fler än ett torgstånd per torg upplåtet till allmän försäljning, ok om man säger nej till alla

50 Retroaktivitetsförbudet
Inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om inte synnerliga skäl För skatten gäller särskilt förbud mot retroaktivitet Förbudet innebär att kommunen inte har rätt att retroaktivt återkalla förmåner för medlemmarna eller att med retroaktiv verkan besluta om nya eller förhöjda pålagor för medlemmarna. 2:3 KL Principen har främst betydelse för taxebeslut. VA-avgifter för förfluten tid, normalt inte ok. Detsamma gäller renhållningsavgifter. RÅ 1973 ref. 83 – Upphävande av ett tidigare fattat beslut om snöröjningsbidrag. RÅ 2000 ref. 16 – Ändring av biståndsbeslut till enskilds nackdel enbart på grund av besparingsskäl har inte kunnat tillåtas. Dock inget absolut förbud mot omprövning vid ändrade förhållanden. ”Retroaktiv” sänkning av den kommunala skattesatsen strider mot budgetbestämmelserna och är inte tillåten, RÅ 1991 ref. 64.

51 Självkostnadsprincipen
Kommunen får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller Principen gäller för alla avgifter om inget annat framkommer i speciallagstiftning, t.ex. torghandel, p-avgifter, va-avgifter, renhållningsavgifter, bygglov m.fl.

52 Handläggning Enkel, snabb, billig Lättbegriplig, tillgänglig

53 Språk Skriva lättbegripligt är en skyldighet
Använda ett enkelt och tydligt myndighetsspråk Föråldrade och svårbegripliga begrepp bör ersättas med modernare och lättbegripligare uttryck Innehållet utformas och uttryckas på ett sätt som är pedagogiskt och anpassat till läsarnas förutsättningar och behov 

54 Sammanträden Stängda dörrar Yrkanden och proposition
Bordläggning/återremiss Interpellation och enkla frågor i KF Reservation och särskilda yttranden Protokoll, justering m.m.

55 Bordläggning och återremiss
Bordläggning innebär att ärendet vilar, ingen ytterligare beredning sker. Behandlas på nästkommande sammanträde, om man inte bestämmer annat. Återremiss innebär att ärendet går tillbaka till det beredande organet. Återremiss bör alltid motiveras. Minoritetsbordläggning/återremiss 1/3 av de närvarande ledamöterna.

56 Jäv En invändning mot någons behörighet att delta i beredningen av ett ärende Ett absolut begrepp Jäv i KF regleras i 5:19-20 KL Jäv i KS och nämnderna regleras i 6:24-27 KL

57 Jäv, så funkar det Betyder att den som är jävig inte får ”delta” eller ”närvara” vid handläggning, överläggningar och beslut Plikt att självmant uppge förhållanden som kan innebära jäv Nämnden ska fatta beslut i fråga om jäv innan ärendet bereds om det inte är ostridigt Undantag från jäv om nämnd inte är beslutsför utan ledamoten eller om opartiskhet saknar betydelse

58 Jäv i nämnderna Jävsgrunder gäller för förtroendevalda och
anställda, 6:25 KL Sakägar-, intresse- samt släktskapsjäv Angår någon själv eller närstående Medföra synnerlig skada eller nytta

59 Jäv i nämnderna Ställföreträdarjäv
Den som är förvaltare eller god man för någon VD, styrelseledamot/firmatecknare för en organisation Tillsynsjäv Ärenden som rör tillsyn över sådan verksamhet ledamot/anställd är knuten till

60 Jäv i nämnderna Ombuds- och biträdarjäv
Den som för talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken Delikatessjäv Det i övrigt finns omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till ledamotens/anställdes opartiskhet i ärendet T.ex. vän/ovän, beroendeförhållande, skuldförhållande

61 Jäv i nämnderna Undantag
Kommunala bolag och stiftelser - ej ställföreträdar- eller delikatessjäv (om ej fråga om myndighetsutövning) Dubbla engagemang - ej delikatessjäv Opartiskhet uppenbart saknar betydelse - endast rutinärenden där utgången redan på förhand är given

62 Överklagande Överklagande med stöd av förvaltningslagen (förvaltningsbesvär) Följer av bestämmelse i lag Den som beslutet angår Domstolen prövar både laglighet och lämplighet Överklagande med stöd av kommunallagen (laglighetsprövning) Allmän rätt när förvaltningsbesvär inte är möjligt Kommunmedlemmar Prövningen avser endast beslutets laglighet

63 Överklagande Vilka beslut kan överklagas Beslut av fullmäktige
Beslut av en nämnd, om det inte är av rent föreberedande eller verkställande art Rent förberedande eller verkställande art Gäller endast för laglighetsprövning Överklagande ska inte kunna riktas mot sådana åtgärder som är knutna till avgörande utan ska riktas mot det beslutande organets slutliga avgörande

64 Överklagande – laglighetsprövning
Alla kommunmedlemmar kan överklaga Endast prövning av lagligheten – inte lämpligheten Vid bifall kan domstolen endast upphäva beslutet Besvärstiden är tre veckor från meddelandet på anslagstavlan om justerat protokoll Överklagandet ges in till och prövas av förvaltningsrätten