Ekonomisk styrning A.

En presentation över ämnet: "Ekonomisk styrning A."— Presentationens avskrift:

1 Ekonomisk styrning A

2 Logistik ..att planera och styra material- och informationsflödet till, genom och från företaget

3 Logistik .. berör flödet av material och information från leverantör, inom företaget och till kund.

4 Organisation Valet av organisation bestämmer:
Hur man ska fördela arbete och ansvar Hur man ska fördela beslut och befogenheter. Hur man ska leda och samordna verksamheten. Formell organisation, Informell organisation

5 Linje och stab

6 Funktionsorganisation

7 Produktorganisation

8 Geografisk organisation

9 Divisions-eller resultatenhetsorganisation

10 Matrisorganisation i industriföretag
VD Person- bilar Lastbilar Bussar Truckar Sverige Övr. Eur. Asien USA

11 Matrisorganisation i tjänsteföretag
VD Avd 1 Avd 2 Avd 3 Avd 4 Uppdrag1 Uppdrag2 Uppdrag3 Uppdrag4

12 Redovisning Externredovisning Internredovisning

13 Externredovisning Företaget i förhållande till omvärlden Obligatorisk
Utformas bl. a. med hänsyn till bokföringslagens krav Syftar till att visa företagets resultat o ekonomiska ställning KOSTNADSSLAG

14 Internredovisning Företagets interna förhållanden Frivillig
Utformas enbart m hänsyn till interna behov Syftar till att ge underlag för lönsamhetsbedömning o kostnadskontroll KOSTNADSSTÄLLE/ KOSTNADSBÄRARE

15 Redovisningsprocessen
Löpande bokföring Årsbokslut Årsredovisning Räkenskapsanalys

16 Grundläggande ekonomiska begrepp
Inkomst, Utgift – Resurser Inbetalning, Utbetalning – Likviditet Intäkt, Kostnad - Resultat

17 Resultaträkning Rörelsens intäkter - Rörelsens kostnader
Rörelseresultat +/- Finansiella intäkter/kostnader Resultat efter finansiella intäkter & kostnader +/-Extraordinära intäkter/kostnader +/- Bokslutsdispositioner Resultat före skatt - Skatt Årsresultat

18 Balansräkning De båda sidorna balanserar alltid varandra dvs T = S + E
TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER Anläggningstillgångar Eget kapital (maskiner, byggnader, mark….) Obeskattade reserver Omsättningstillgångar Avsättningar (kassa, kundfordringar, varulager...) Långfristiga skulder Kortfristiga skulder De båda sidorna balanserar alltid varandra dvs T = S + E

19 Kassaflödesanalys – delar
+/- Kassaflöde från den löpande verksamheten +/- Kassaflöde från investeringsverksamheten +/- Kassaflöde från finansieringsverksamheten = Förändring i likvida medel

20 Dotter- & Intresseföretag
Dotterföretag – företag som ägs till mer än 50% av rösterna Intresseföretag – företag som ägs till mellan 20-50% av rösterna

21 Kalkyler Produktval Marknad Prissättning Underlag för beslut
För- och efterkalkyler Exempel på syften Produktval Marknad Prissättning Modell av verkligheten Del av beslutsunderlag

22 Bedömningar är svåra... ”Flygmaskiner är en teknisk omöjlighet” Lord Kelvin, 1895 ”Vi förutser en total världsmarknad för kanske fem datorer” IBM, 1949

23 Styrprocessen och ekonomisk styrning
Förkalkyler: Utarbeta mål och strategier, budgets Redovisning: Redovisning av ekonomisk information, kontroll Efterkalkyler: Jämförelser, avvikelseanalyser Återkoppling: Revidering av planer Förkalkyler Planering Redovisning Genomföra Efterkalkyler Uppföljning Återkoppling

24 Kostnader kan indelas efter:
Volym Fasta och rörliga kostnader Beslutssituation Sär- och samkostnader Kostnadsbärare Direkta och indirekta kostnader

25 Indelning efter volym Resultatdiagram
Resultat = TI - TK = TI - FK - RK TI (Totala intäkter) Verklig omsättning TI - TK = Resultat Nollpunkt S TK (Totala kostnader) Nollpunktsomsättning FK (Fasta Kostnader) S = Säkerhetsmarginal S Nollpunkts- Volym Q0 Verklig Volym q

26 Indelning efter beslutssituation Bidragskalkyl
SÄRINTÄKT: Intäkt som tillkommer eller försvinner med anledning av beslutet SÄRKOSTNAD: Kostnad som tillkommer eller försvinner med anledning av beslutet SAMKOSTNAD: Kostnad som är opåverkade av ett beslut TÄCKNINGSBIDRAG = SÄRINTÄKT-SÄRKOSTN. TÄCKNINGSBIDRAGET ska bidra till att täcka samkostnaderna och ge vinst

27 Indelning efter kostnadsbärare
Direkta kostnader De kostnadsslag som, direkt utan fördelning, kan hänföras till en kostnadsbärare. Exempel: Direkt material. Indirekta kostnader Kostnader som inte direkt kan hänföras till någon kostnadsbärare. Dessa hänförs istället till kostnadsställen. Exempel: Förmanslöner. 

28 Indelning efter kostnadsbärare Självkostnadskalkyl (Jämför med kalkyltrappan)
Påläggsbas dM (råvaror) MO (t.ex. inköp, svinn, lagerhantering) dM, kvm, st dL (t.ex. ackordslön, vissa timlöner) TOr (t.ex. smörjmedel, reparationer) dL, arb.h, maskin h TOf (t.ex. kapitalkostnader, maskiner, energi, arbetsledare) dL, arb.h, maskin h SdT (licenser, ritningar, modeller, utv. kostnader) =Tillverkningskostnad (TvK) AFFO (t.ex. ekonomi & personalavdelning, försäljare, PR) TvK, st SdF (t.ex. provisioner) = Självkostnad (SjK) Vinst (pålägg eller marginal) = Pris

29 Indelning efter kostnadsbärare ABC-kalkyler
Kritik mot traditionella metoders fördelningsbas Flödesorienterad, aktiviteter styr kostnadsfördelning Kostnadsdrivare, hitta hur kostnaden uppstår Bottom up, utgå ifrån aktiviteter Kostnadsslag Kostnadsbärare Aktiviteter Aktivitets- kostnader Fördelade

30 Ekonomisk styrning Modern tid – stora organisationer militära
Hur kan man utforma styrsystem som ger lönsamma företag?

31 Att styra företag Affärsidé Strategi: Produktion Marknadsföring
Rekrytering

32 Fokusera på rätt problem mot rätt mål.
Anställda kan tänka på olika problem och mot olika mål. Att leda företag är att leda personalen att lösa rätt problem och att arbeta mot rätt mål.

33 Styrning av företag Detaljstyrning Programstyrning Målstyrning
Balanserade styrkort

34 Direktstyrning Direktstyrning Muntligt Löpande anvisningar
Noggrann kontroll av t.ex. kvalitet Krävs bra ledare som har förtroende och kan detaljer Bygger på synsätt att någon annan vet bäst

35 Programstyrning Skriftliga direktiv till personalen
Avancerad kontroll av staber/experter Budgetuppföljning Redovisningsrevision Bygger på synsätt att någon annan vet bäst

36 Målstyrning Avtalar med personalen om vad som ska göras – de får bestämma själva hur (dock inte så stor frihet ändå). Ofta ekonomiska mål för varje enhet Ekonomiska mål är lätta att formulera men kan vara skadlig för långsiktig utveckling t.ex. nya produkter, kundrelationer

37 Balanserade styrkort Ekonomiska mål
Dessutom allsidig målbild och vision för t.ex. Kundrelationer Utveckling/utbildning av personal Produktutveckling

38