På säker grund för hållbar utveckling Upptag av metaller i vegetation som etablerats i vedaska Kristian Hemström, Sara Fransson, Ola Wik.

En presentation över ämnet: "På säker grund för hållbar utveckling Upptag av metaller i vegetation som etablerats i vedaska Kristian Hemström, Sara Fransson, Ola Wik."— Presentationens avskrift:

1 På säker grund för hållbar utveckling Upptag av metaller i vegetation som etablerats i vedaska Kristian Hemström, Sara Fransson, Ola Wik

2 Mötesnamn etc 2 Växtetablering SGI:s lysimeterfält Vedaska Morän Bergkross

3 Mötesnamn etc 3 Totalhalt fast material Totalhalt i vedaska minst en tiopotens högre än i samkross

4 Mötesnamn etc 4 Halter i träd TDI Boskap Risk?

5 Mötesnamn etc 5 Halter i träd

6 Mötesnamn etc 6 Utlakning eller växtupptag? Ash 0,004-0,006 % i ovanjordiska delar av vegetation > 99 % av det ursprungliga innehåll av As, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Sb, Zn kvar i askan efter 15 år (?) 0,01-0,05 % i genererat lakvatten

7 Mötesnamn etc 7 Slutsatser Även om totalhalten var betydligt högre i vedaskan än i samkrosset så reflekterades detta inte i ackumuleringen av metaller i betbara delar av den studerade vegetationen. (undantag As och Sb) Halten Zn i blad i Salix, både i vedaskan och i samkrosset, översteg den lägsta gränsen för tolererbart dagligt intag för boskap (TDI) och kan därmed utgöra en viss risk för betande djur. För övriga metaller var halterna i betbara delar av träden lägre än TDI Enligt den grova massbalansberäkningen har endast < 1 % av vedaskans ursprungliga innehåll av As, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn lämnat askan genom utlakning eller genom upptag i självetablerad vegetation under de 15 år som materialet legat i en lysimeter

8 Mötesnamn etc 8 Fortsatt forskningsarbete  Är de beräknade ackumuleringsfaktorerna i föreliggande studie relevanta även för andra askor och under andra situationer då tillväxtförhållandena varit mer kontrollerade?  Kan tillförlitliga ackumuleringsfaktorer bestämmas för olika restprodukter och för olika arter så att relevant prognostisering av upptag i vegetation kan göras i samband med karakterisering av restprodukter för anläggningsändamål som avses att lämnas kvar i postdriftfasen?  Metallupptag i växter från slaggrus ska studera i Värmeforsk Q9-745 Bioackumulering i vegetation på geotekniska askkonstruktioner ; både fält- och kontrollerade odlingsförsök