Vad kostar verksamheten i din kommun 2010. Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse 2011-09-21 DNR KFKS 2011/411-040.

En presentation över ämnet: "Vad kostar verksamheten i din kommun 2010. Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse 2011-09-21 DNR KFKS 2011/411-040."— Presentationens avskrift:

1 Vad kostar verksamheten i din kommun 2010

2 Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse 2011-09-21 DNR KFKS 2011/411-040

3 Sammanfattning Årets resultat som andel av skatter och bidrag har de senaste åren legat på en nivå omkring 5 procent för Nacka kommun, för 2010 är värdet 3,4 procent. Nackas långfristiga skulder ökar mer än övriga kommuner, bara Värmdö har en högre nivå. Värmdös stora ökning 2010 beror bl.a. på en ny organisation. Solna och Sollentuna är i princip skuldfria. Nackas skulder beräknas stiga kraftigt de kommande årens p.g.a. att den planerade investeringsnivån kommer att leda till ett ökat lånebehov.

4 Sammanfattning, forts Nacka hade 2010 en lägre kostnad än vad strukturen (enligt faktorerna i kostnadsutjämningen för resp. område) motiverar för förskola skolbarnsomsorg, grundskola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Det visar att Nacka har lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen, men kostnaderna i Nacka stiger 2010 inom flera områden jämfört med 2009. Kostnaderna för kulturverksamhet per invånare är klart högre i Nacka än i jämförelsekommunerna.

5 Årets resultat som andel av skatter och bidrag Nyckeltalet beräknas från resultaträkningen. Det beskriver årets resultat inkl extraordinära poster i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning. Är nyckeltalet negativt har kommunen ett underskott som årsresultat. Nacka har under de senaste fem åren legat på en relativt jämn nivå kring fem procent. För 2010 är värdet 3,4 procent. Detta värde visar inte balanskravsresultatet.

6

7 Långfristiga skulder per invånare, kommunen Kommunens långfristiga skulder stiger. Den stora ökningen 2010 i Värmdö beror på en ny organisation. Solna och Sollentuna är i princip skuldfria. Nackas skulder beräknas stiga kraftigt de kommande årens p.g.a. att den planerade höga investeringsnivån kommer att leda till ett ökat lånebehov. Detta kommer att leda till att kurvan de kommande åren kommer att peka brant uppåt för Nacka.

8

9 Soliditet Visar kommunens soliditet, dvs. eget kapital dividerat med summa tillgångar i balansräkningen. Soliditeten inkl. pensionsåtaganden var i Nacka 2010 ca 14 procent. Att Nacka förbättrar detta mått 2010 beror på ett lägre pensionsåtagande än året innan.

10

11 Finansnetto Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Solna och Sollentuna har i huvudsak stora positiva finansnetton, det beror på stora finansiella intäkter. Solnas ”dipp” 2008 beror på nedskrivning av värdepapper. Värmdö, Tyresö och Nacka har det lägsta finansnettot. Ett negativt finansnetto belastar driftbudgeten.

12

13

14 En jämförelse mellan nettokostnad och standardkostnad (per invånare) Måttet ger en indikation på om en kommun har lägre eller högre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt faktorerna i kostnadsutjämningen för resp. område. En positiv avvikelse innebär att kommunen har en högre kostnadsnivå än vad strukturen motiverar. Avvikelserna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än genomsnittet. Det kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen.

15 Individ- och familjeomsorg, skillnad kostnad och standardkostnad Nyckeltalet jämför indextalen för kommunens kostnad för individ- och familjeomsorg med motsvarande indextal för rikets standardkostnad för individ- och familjeomsorg och beräknar hur mycket den redovisade kostnaden avviker i procent från standardkostnaden. Nacka har lägre kostnader än vad strukturen visar, det är dessutom en nedåtgående trend. Danderyd har betydligt lägre kostnader än vad strukturen visar.

16

17 Äldreomsorg, skillnad redovisad kostnad och standardkostnad Nyckeltalet jämför indextalen för kommunens kostnad för äldreomsorg med motsvarande indextal för standardkostnad för äldreomsorg och beräknar hur mycket den redovisade kostnaden avviker i procent från standardkostnaden. Nackas kostnader i förhållande till strukturen var lägst bland jämförelsekommunerna år 2009, men 2010 har kostnaderna stigit.

18

19 Barnomsorg, skillnad redovisad kostnad och standardkostnad Nyckeltalet jämför indextalen för kommunens kostnad för barnomsorg med motsvarande indextal för standardkostnad för barnomsorg och beräknar hur mycket den redovisade kostnaden avviker i procent från standardkostnaden. Nackas kostnader i förhållande till strukturen stiger 2010 och är i mitten bland jämförelsekommunerna. Värmdö avviker med högre kostnader än vad som motiveras av strukturen. Nacka och Danderyds kostnader stiger 2010.

20

21 Gymnasieskola, skillnad redovisad kostnad och standardkostnad Nyckeltalet jämför indextalen för kommunens kostnad för gymnasieskolan med motsvarande indextal för standardkostnad för gymnasieskolan och beräknar hur mycket den redovisade kostnaden avviker i procent från standardkostnaden. Nackas kostnader i förhållande till strukturen är högst bland jämförelsekommunerna. Den stiger också mest av alla jämförelsekommuner 2010. Därefter kommer Solna där en stor del av eleverna studerar i andra kommuner än i hemkommunen.

22

23 Grundskola, skillnad redovisad kostnad och standardkostnad Nyckeltalet jämför indextalen för kommunens kostnad för grundskolan med motsvarande indextal för standardkostnad för grundskolan och beräknar hur mycket den redovisade kostnaden avviker i procent från standardkostnaden. Nackas kostnader är lägre än vad strukturen motiverar men den ökar 2010. Övriga kommuner förutom Tyresö minskar.

24

25 Fritidsverksamhet, nettokostnader kronor per invånare Nacka har de lägsta kostnaderna bland jämförelsekommunerna för fritidsverksamhet per invånare 2010. Danderyd har de högsta kostnaderna för fritidsverksamhet per invånare 2010.

26

27 Kulturverksamhet, nettokostnader kronor per invånare Nacka har de högsta kostnaderna för kulturverksamhet i jämförelse med övriga jämförelsekommuner. Nacka är också den enda kommunen som märkbart ökar kostnaderna för kulturverksamhet jämfört med 2009.

28