Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1.

En presentation över ämnet: "Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1."— Presentationens avskrift:

1 Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1

2 ”Tankar, känslor, upplevelser & samspel i samband med idrott”.
Idrottspsykologi – ”Tankar, känslor, upplevelser & samspel i samband med idrott”.

3 Exempel på områden inom ämnet Idrottspsykologi
Träning av psykologiska färmågor och egenskaper, som: spänningsreglering, visualisering, självförtroende, självkänsla,sätta mål, hantera känslor, koncentration, fokusering, refokusering, m.m Zonen, Flyt, ”Flow”, vinnarkänslan Kontrollen över sin egen prestation Attributioner Socialt stöd Kärriärsuteveckling & övergångar Personlighetsmönster M.m Motivation Arousal, och Anxiety (Oro & Ängslan) Spänningreglering, avkoppling, avslappning Miljö Krav och förväntningar Gruppsykologi Gruppdynamik Ledarskap Försvarsmekanismer Träning och återhämtning Överträning Utbrändhet Destruktiva beteendemönster Identitet I intervjun med Carro framstår det en rad faktorer och områden som har sin grund och förklaring inom olika Idrottspsykologiska områden. Kan ni relaterar och ge exempel? Ex. - Ville mycket, tävlingsmänniska, har testat mycket, hade en låga – motivation ”Det gick lite för fort i början”. Arbetade med sin personlighet, vem är jag och inte bara idrotten – karriärutveckling och identitet. Hur man kan må efter ett misslyckande eller lyckad insats, ”jag vet att jag faller mjukt” – att hantera känslor & självkänsla (= hur värdera sig själv). - Jag har aldrig oroat mig för det jag inte kan påverka - Kontrollen över sin egen prestation och Attributioner. Social påverkan, omger sig av ett skyddsnät som är positivt för henne. Blev sedd för den person hon var och inte prestation - socialt stöd och miljö. Ser bilder hur hon vill att det ska vara - visualisering Drivkraften att utmana sig själv och sätta upp mål, inte bara inom idrotten. Ta ett kliv taget – Mål och målsättningsarbete, karriärutveckling & övergångar. ”Jag har alltid förberett mig på ett liv utanför idrotten” (ex internationella frågor, PLAN) – Karriärsutveckling och övergångar. Slog sig på benen för att förbereda kroppen för maximal prestation, inte bara fysiskt utan har även med spänningsreglering att göra. S.k triggers.

4 Bordet känner eleverna igen och om inte annat så kommer detta bord att dyka upp under de tre år som de nu har framför sig. Helheten är viktig och det är viktigt att man ha en balans mellan de viktiga delar som utgör helheten. Här är exemplet Träna & Tävla, Skola/Arbete och Äta & Vila

5 Icke normativ övergång:
Idrottskarriären och livet utanför innehåller faser, där varje steg till en ny fas förklaras som en övergång och innebär förändringar. Normativ övergång: Generella steg som är mer förutsägbara och kan urskiljas. Biologisk, ålderrelaterad, social, känslomässig händelse som ses som en process Ex. Från junior – senior Icke normativ övergång: Situationsrelaterade övergång , som är oförutsägbar ex. skada. Coping: Tankar och beteendemässiga tillvägagångssätt som en idrottare använder sig av. Att prata om karriärs utveckling innebär att förstå förändringar som sker. Förändringar kan kallas övergångar. När en övergång inträffar så skapas det en situation där det finns ett frågetecken för vad idrottaren är och vad som krävs av den. Det är därför viktigt att ha en uppfattning och vad som händer och var jag står för att lättare hantera situationen. Ex. Att samtidigt ta steget från junior – senior, byta miljö, kanske stad och vänner. Hur påverkar det min utbildnings/yrkeskarriär? För att hantera förändringar så brukar man förklara det som att idrottaren använder sin coping förmåga. Om copingstrategierna är tillräckliga menar man att idrottaren har resurser som är starkare än de krav som ställs vid förändringen, för att lyckas med förändringen/ar, behövs resurserna väga över. Dessa resurser kan ligga hos idrottaren själv, i omgivningen och dom kan också vara känslomässiga eller praktiska. För att förstå, visa nästa PP slide. Det handlar också om att bli medveten och göra rätt val, att klara av hinder på vägen.

6 Viktigt att du själv funderar över var du hittar dina styrkor och var du har svagheter. För att stärka dina resurser och nå din drömmar

7 Att sätta upp mål som ger resultat, snarare än att
sätta upp resultatmål Typer av mål: Resultatmål är mål som existerar i och med jämförelse med annan eller annat. Ex. Vinna fler tävlingar än Karin. Prestationsmål är att fokusera på mål som vi kan ha större kontroll över (utvecklingsmål) Ex. springa 100 m på en viss tid. Jämförelse med sig själv. Processmål är mål är mål som beskriver HUR vi ska uppnå våra prestations och resultatmål som t ex att sätta upp mål som att utföra ett visst tekniskt moment perfekt under loppet, strategier för att uppnå resultat o.s.v. Genom att sätta upp prestationsmål så bedömer vi och ger feedback på framsteg och ansträngning. Sätt upp resultatmål, för det är det som tävlingsidrott handlar om. Men för att bibehålla hög inre motivation (som tenderar att leda till resultat) så är process och prestationsmål avgörande, dessa mål kan även kallas uppgiftsmål. Hur ser klimatet ut i eran miljö? Är klimatet styrt av resultat eller prestation/utveckling och processmål? Framgångsrika idrottare använder oftast alla typer av mål. Vad händer om vi bara sätter upp resultatmål? Om personen vi jämför oss med är mycket bättre eller mycket sämre vad händer då? Det kan vara relevant att tänka avigt: Att ha ha processmål under mästerskap och prestationsmål under tävlingssäsong och om man ska ha resultatmål kanske de ska ligga under försäsong?! Känlomål. Lägg även till mål som är relaterat till dina känslor ex. Lugn & harmonisk, uppträda förtroende ingivande.

8 Varför inte göra detta SMART! Specifika mål Mätbara mål
Jag ska veta vad det är jag ska uppnå. Ex. Förbättra min koncentration under matchsituation. Mätbara mål Jag ska kunna mäta att jag uppnått målet. Ex. Antal, mätinstrument, prestation m.m Accepterade mål Är gruppen/individen involverade i målsättningen, godtagit och förstått innebörden? Realistiska mål Målen ska gå att uppnå, men vara utmanade och utveckla! Tidsanpassade mål (både långa och korta) När ska jag ha uppnått målet? Tänk även SMART!