Next Step Bologna 2009-2011 Karolinska Institutet 2 juni.

En presentation över ämnet: "Next Step Bologna 2009-2011 Karolinska Institutet 2 juni."— Presentationens avskrift:

1 Next Step Bologna 2009-2011 Karolinska Institutet 2 juni

2 Bolognadeklarationen 1999 Främja rörlighet Främja anställningsbarhet Främja Europas konkurrens/attraktionskraft som utbildningskontinent Gjort mycket Infört mycket Process Vad händer nu? Vad diskuterade vid det senaste ministermötet som har bäring på svensk högre utbildning? Ny period: 2 år

3 Lärosätesperspektiv Agneta Bladh, Högskolan Kalmar, representant i den svenska delegationen vid ministermötet

4 Leuven-kommunike´n Större fokus på kvalitet Offentlig finansiering huvudspåret, men mer uppmärksamhet till alternativ finansiering Bred rekrytering Livslångt lärande principen ska underlättas via t ex flexibelt lärande, deltidsstudier Erkännade av tidigare kvalifikationer Anställningsbarhet innebär både att vara lyhörd för arbetsgivarens behov och uppmuntra VFU Studentcentrerat lärande betonas Forskningsnära utbildning

5 Mobilitetsmål 20% 2020 Varför? Ökar respekt för mångfald Ger kapacitet för att hantera kulturella skillnader Uppmuntrar kunskaper i flera språk Ökar samarbete mellan lärosäten Ökar konkurrensen mellan lärosäten

6 Mobilitetsmål 20% 2020 HUR? Öka antalet gemensamma program och gemensamma examina Skapa flexibla studiegångar Skapa bättre information Erkänna utbytesstudierna Medtagbara studielån

7 Studentperspektivet Stefan Björk, SFS, representant i den svenska delegationen vid ministermötet

8 Mobilitetsmålet 20% år 2020 ”Knäckfråga” på ministermötet Vad menas? Av de som har tagit examen ska 20% någon gång ha varit utomlands. Detta gäller alla tre nivåer. Tryckte på lärarmobilitet; Vid de universitet där lärare är ute mycket; studenter åker ut mer Hur implementera målet och är svenska ungdomar så beresta att de vill ta det lugnt när de läser på universitet?

9 Gemensamma examina, ur propositionen ”Gränslös kunskap-högskolorna i globaliseringens tid” (finns på nätet) Åsa Petri, utbildningsdepartementet, arbetar med förordningsarbetet och sitter med i ordförandegruppen som sätter upp program för kommande två åren

10 Nationell strategi; nya insatser i Prop ”Gränslös kunskap…” (1/4 2009) Forum för internationalisering (samordning av utflöde och inflöde av studenter) Insatser för ökad student –och lärarmobilitet ( T ex 20 milj till vikarier då läare är utomlands) Gemensamma examina Marknadsföring

11 Gemensamma examina Svenska universitet och högskolor får utfärda en gemensam examen med andra lärosäten (svenska och utländska) Svenska universitet och högskolor får överlåta förvaltningsuppgift i fråga om antagning tillgodoräknande Gäller from 1/1 2010 med tillämpning på utbildning som börjar efter 30/6 2010

12 Fortsatt process Debatt och beslut i riksdagen 10/6 2009 Utfärdande av lag Förordningar gällande gemensamma examina

13 New recommendations concerning the grading scale in the new ECTS users giude Maria Sticchi Damiani, Bologna expert to the commision

14 Att jämföra våra nationella skalor med varandra för att överföra betyg från ett lärosäte till ett annat lärosäte under en två-års period; samla in data på fördelningen av godkända betyg per betygssteg, jämföra data. På basis av jämförelsen kan individuella betyg överföras

15 Hur påverkar de nya rekommendationerna arbetet i ECTS- gruppen? Fredrik Andersson, SUHF, sekreterare i ECTS- gruppen ”Gemensam hantering av betyg i enlighet med ECTS User´s guide Förslag från SUHF:s arbetsgrupp om ECTS-betyg”

16 Hur jämföra våra nationella skalor med varandra? Hur skapa jämförelsedata Arbetsgrupp inom SUHF har skapats för att ta fram rekommendationer hur lärosäten ska jobba gemensamt

17 Arbetsgruppens förslag Följa det svenska utbildningssystemets struktur genom att knyta an till enskilda kurser (Program ; en korg med kurser) Räkna per kurs/Hur många godkända /betygsteg sedan kursen inrättades För varje kurs sammanställa fördelning av godkända betyg Införa hänvisning (Annex I) i Diploma Supplement om betygsfördelning

18 Nackdelar; Information på avancerad nivå liten då ofta bara 5 personer går kursen. Mindre än två års jämförelse för nyinrättade kurser Beslut tas i oktober Tillämpning 2010/20111 Krävs studieadministration- system inletts med LADOK Måste synkas med Högskoleverkets rekommendationer om examensbevis

19 ECTS, betyg och bedömning- från en pedagogisk synvinkel Lena Adamson Högskoleverket/Stockholms Universitet

20 ECTS- betyg? Aldrig menat så Aldrig menat att vara betyg, endast menat att vara en översättningsskala Man har också uppfattat att ECTS var relativt..

21 Första frågan när det gäller betyg blir alltså istället; Vilket betygssystem ska lärosätet använda ? Relativt? Målrelaterat?

22 Vad ska vi göra? Ska vi rangordna studenter? Nej, inte när vi jobbar utifrån learning outcomes; målrelaterade betyg.

23 Nästa fråga. antal grader? En mer differentierad betygsskala främjar svenska studenters konkurrenskraft utomlands Viktigt med examinations- och bedömningskriterier arbetas fram utifrån den kunskap och forskning som finns på området. Bör därför knytas till högskolepedagogiska diskussion och utvecklingsarbete I övrigt en smakfråga!

24 Vad behövs för att sätta betyg i ett målrelaterat betygssystem? Lärandemål En nedtecknad beskrivning av vad studenten förväntas kunna och kunna göra vid slutet av kursen/utbildningen Betygsgrader Betygskriterier En specificering av i vilken utsträckning studenten har uppnått lärandemålen. Varför? Kompetens Kriterieskrivande, examinationsformer, bedömningsarbete Att kunna formulera kvalitativa formuleringar