Globalt till lokalt! Arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

En presentation över ämnet: "Globalt till lokalt! Arbete för mänskliga rättigheter i Sverige"— Presentationens avskrift:

1 Globalt till lokalt! Arbete för mänskliga rättigheter i Sverige
Elizabeth Englundh och Tyra Warfvinge Sveriges Kommuner och Landsting

2 Mänskliga rättigheter som en gemensam internationell och nationell värdegrund för samhället
FN:s allmänna deklaration + sju av FN:s nio kärnkonventioner Europakonventionen EU:s stadga för grundläggande rättigheter Regeringsformen Förvaltningslagen Kommunallagen Rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen Skollagen Hälso- och sjukvårdslagen Offentlighet- och sekretesslagen Socialtjänstlagen ... Gediget ramverk. Förstås och tolkas i svensk kontext, genom svenska lagar. Genom att skriva under deklarationer och konventioner har Sveriges också förbundit sig att rapportera om genomförandet av bestämmelserna. Regelbundna granskningar i konventionskommittéerna (staten skickar rapport + enskilda organisationer skickar skuggrapporter) – belyser problem och åtgärdsförslag, skapar debatt och diskussion

3 Internationella rekommendationer till Sverige
Tydligare styrning och uppföljning Förtydliga eventuellt lagar Gör kunskapshöjande insatser mer praktiskt orienterade Stärk arbetet för specifika grupper Samla in och analysera data om rättighetssituationen för olika grupper på ett mer systematiskt sätt. Samordna olika sektorers och/eller nivåers arbete bättre I stora drag dessa områden som internationella rekommendationer lyfter v g situationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Är i linje med slutsatser från svenska utredningar och rapporter. Styrning och uppföljning av arbetet med att respektera, skydda, implementera och främja mänskliga rättigheter måste bli kraftfullare och tydligare. I den mån lagar behöver förtydligas eller nya aktörer introduceras bör detta göras. Kunskapshöjande insatser med fokus på såväl rättighets- och skyldighetsbärare (invånare och offentliganställda) måste bli tydligare och mer praktiskt orienterade. Fokus på specifika grupper, vars rättigheter ofta nedprioriteras (barn, personer med funktionsnedsättning, etniska minoritetsgrupper m.fl.) måste stärkas. Data om rättighetssituationen för olika grupper måste samlas in och analyseras på ett mer systematiskt sätt. Olika sektorers och/eller nivåers arbete måste samordnas bättre för att bättre kunna garantera olika gruppers/individers rättigheter. Men är det bara Sverige som stat som har att göra?

4 Inriktningsmål under kongressperioden 2012-2016:
”SKL ska verka för att kommuner, landsting och regioner får det stöd de behöver för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter och att motverka diskriminering i skolan, hälso- och sjukvården, i arbetslivet och i samhällslivet i övrigt.” ”SKL ska stödja utvecklingen i riktning mot att huvudmännen arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på barns behov i enlighet med Barnkonventionen” Lokala och regionala nivån viktig aktör för implementering, uppfyllande av mänskliga rättigheter. Inriktningsmål antagna av SKL:s kongress

5 Inriktningsmål under kongressperioden 2012-2016:
”SKL ska stödja medlemmarna i att jämställdhetsintegrera verksamheter och beslutsprocesser.” ”SKL ska verka för att medlemmarna tar ett särskilt ansvar i rollen som arbetsgivare för funktionshindrade.”

6 MR på SKL Intressebevakning, omvärldsbevakning, metodstöd, nätverk, kunskapsutveckling inom t.ex: Systematiskt MR-arbete Barnets rättigheter Jämställdhet Jämlik vård Nationella minoriteter Rasism och diskriminering Delaktighet och inflytande M.m… MR på SKL – olika områden på olika sätt. Utöver ovanstående exempel även: SKL-politiker sitter som ledamöter i Europarådets kongress för lokala och regionala organ. Rapporter om implementering av mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå, varav en är Yoomi Renströms rapport om HBT-personers rättigheter i Europa som ni snart ska få höra mer om (Lars O Molins rapport om good practice vad gäller MR-arbete i olika länder antogs i höstas) Nu mer om arbetet med barnets rättigheter, Elizabeth

7 Barnets rättigheter Sverige ratificerade 1990
Myndigheten Barnombudsmannen 1993 SKL 2014

8 Varför? Svenska regeringen
Konvention – juridiskt bindande mellan stater som ratificerat Deklaration – frivilligt åtagande Barnrättighetsutredningen Traktatskonventionen – artikel 27 Lokal och regional nivå

9 ”Det här har ingen bäring på oss” ”Det här behövs inte”
Meningserbjudande Konven- tionen ”Det här har ingen bäring på oss” ”Det här behövs inte” ”Det här gör vi redan”

10 Har landstinget/regionen fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta med konventionen om barnets rättigheter? Blått = ja Rött = nej Gult = ej svar

11 Deklaration – frivilligt åtagande
Har kommunen fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta med konventionen om barnets rättigheter? Blått = ja Rött = nej Gult = ej svar Deklaration – frivilligt åtagande Konvention – juridiskt bindande mellan stater som ratificerat Traktatskonventionen – artikel 27 Svenska regeringen Lokal och regional nivå

12 Barnrättsforum Skåne en regional plattform med syfte att stödja och samordna utveckling av hållbara strategier för att implementera och tillämpa barnkonventionen i Skåne

13 Kommunförbundet Skåne
Barnrättsforum Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne Malmö högskola Kommunförbundet Skåne Barnrättsstrateger

14 Vad påverkar det lokala och regionala arbetet?
Konventionen Generella kommentarer FN-kommitténs sammanfattande kommentarer på Sveriges arbete Statliga beslut

15 SKL internt Internutbildning Samverkan mellan avdelningar
Kunskap om att området nu är ordinarie verksamhet Ny överenskommelse

16 Överenskommelse om stärkt arbete med mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner
Mål Med utgångspunkt i de rekommendationer och synpunkter från internationella granskningsorgan som rör kommuner och landsting, är målet att utveckla arbetet med att stärka respekten för mänskliga rättigheter samt kunskapen om hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken inom den kommunala verksamheten. ÖK mellan SKL och regeringen tecknades i juni 2014 Överenskommelse möjliggör stärkt arbete Utgår från internationella rekommendationerna

17 Bakgrund till överenskommelsen
Två nationella handlingsplaner Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Kommuner, landsting och regioner spelar en viktig roll för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. 2010 – överenskommelse för att stärka barnets rättigheter 2014 – nuvarande överenskommelse Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram en strategi för mänskliga rättigheter i Sverige, som en uppföljning av två tidigare nationella handlingsplaner på området ( resp ) Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige, tillsatt av regeringen, hade i uppdrag att under perioden 2006–2010 bl.a. stödja kommuner och landsting i deras arbete med att säkerställa att rättigheterna respekteras i verksamheten Bland annat utifrån de ovan nämnda utredningarna och de tidigare överenskommelserna har en dialog förts om att få till stånd en övergripande överenskommelse om arbetet för de mänskliga rättigheterna på kommunal nivå, vilket har resulterat i nuvarande överenskommelse.

18 Parallella relaterade regeringsuppdrag
Uppsala Universitet Länsstyrelsen Dalarna Domstolsverket Folkbildningsrådet Tredje nationella strategin dröjt, därför enskilda uppdrag som dock löper ungefär parallellt. Kul! Större möjlighet att nå längre Uppsala uppdrag att under perioden 2014–2017 utarbeta och genomföra kompetensutvecklingsinsatser om MR för statligt anställda. Dalarna Länsstyrelsen i Dalarnas län fått medel för att samordna ett fortsatt nätverk för samtliga länsstyrelser. bl.a. samordna, utveckla och sprida metoder och material för ett rättighetsbaserat arbetssätt i länsstyrelsernas verksamhet och identifiera tillsynsområden Domstolsverket uppdrag att ansvara för att vissa av Europadomstolens avgöranden översätts till svenska, i syfte att säkerställa att det finns kunskap och medvetenhet om Europakonventionen och Europadomstolens avgöranden. Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet ska fördela medel till folkhögskolor och studieförbund i syfte att stärka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna i samhället.

19 Kartläggning I syfte att identifiera behovet av stöd och insatser för att kunna omsätta mänskliga rättigheter i praktiken i svenska kommuner, landsting och regioner. Hösten 2014 Genomgång av FN-kommittéernas synpunkter och rekommendationer + tidigare studier och rapporter Enkät Intervjuer Samtal Första delen av överenskommelsen : kartläggning

20 Kartläggningsresultat
Kunskap och insikten om den lokala och regionala nivåns betydelse för att säkerställa lika rättigheter och möjligheter har ökat. Men stora skillnader i exempelvis synen på vad mänskliga rättigheter är, hur arbetet med att integrera ett rättighetsperspektiv är organiserat, hur det följs upp och vilka behov som finns.

21 Ja, i form av vår värdegrund Ja, vi arbetar med mänskliga rättigheter
Ja, delvis Ja, vi följer lagen Ja, i form av vår värdegrund Ja, vi arbetar med mänskliga rättigheter Arbetar kommunen/landstinget/regionen med mänskliga rättigheter? Majoriteten svarar ja! (Gått framåt sedan 2006, Delegationens SIFO-undersökning) Generellt kan de som ingått i kartläggningen (och som svarar ja) delas in i fyra grupper: lagen, värdegrunden, delvis, försök till helhet Flera kommuner hänvisar till att de mänskliga rättigheterna återfinns i lagar och förordningar och att det på så sätt kan sägas att det har fattats beslut om att arbeta med mänskliga rättigheter – eftersom de förstås som grunden för kommunallagen. I några kommuner menar man att det inte finns några beslut om att arbeta med mänskliga rättigheter, men att det istället finns en gemensam värdegrund som all verksamhet ska vila på. Många arbetar strategiskt med ett eller flera rättighetsområden, men har inte mänskliga rättigheter som ett gemensamt ramverk. Kan handla om särskilda grupper eller inriktningar, såsom barnets rättigheter, jämställdhetsintegrering, nationella minoriteter. Några få kommuner, landsting och regioner anger att det finns beslut om att arbeta med mänskliga rättigheter och också en tydlig linje i budgeten. I dessa organisationer ska all verksamhet från central nivå ända ut i det yttersta ledet aktivt förhålla sig till mänskliga rättigheter, men det finns också särskilda avdelningar med tjänstemän alternativt ett centralt nätverk för stöd, internutbildning osv.

22 Kartläggningsresultat
De flesta arbetar med vissa delar av de mänskliga rättigheterna inom någon sektor av sin verksamhet. Mest etablerade strukturer för genomförande och uppföljning - barn och ungas rättigheter. Ju större, ju mer aktivt arbete Gemensamt för de kommuner och regioner där ett mer omfattande arbete inom ett flertal rättighetsområden sker: - tydlig politisk vilja att driva frågorna - yttersta samordningsansvar på direktörsnivå eller stadsledningsnivå. De flesta kommuner, landsting och regioner har idag erfarenhet av att arbeta med vissa delar av de mänskliga rättigheterna inom någon sektor av sin verksamhet. Det rättighetsområde där strukturerna för genomförande och uppföljning tycks vara mest etablerade är barn och ungas rättigheter. Ju större kommuner, landsting eller regioner befolkningsmässigt, desto mer arbetar man med, och följer upp områden utifrån ett rättighetsperspektiv. Gemensamt för de kommuner och regioner där ett mer omfattande arbete inom ett flertal rättighetsområden sker är att det här finns en tydlig politisk vilja att driva frågorna, med yttersta samordningsansvar på direktörsnivå eller stadsledningsnivå.

23 Utmaningar/förutsättningar
Kunskap Luddigt begrepp, ”ännu ett perspektiv” Politisk vilja Organisatorisk placering Uppföljning Kunskap – brist på kunskap lyfts. Dels att det inte handlar om andra länder. Dels vad det betyder konkret, Inte så mkt att kunna lagar, regler, konventioner utan mer hur omsätta, hur det knyter an till det dagliga. Kunskapsglapp mot de som jobbar operativt. Nå ut med kunskap så att ”tänket” genomsyrar verksamheten. Luddigt begrepp – för abstrakt, svårt att ta till sig. Från FN-konventioner till kommunal vardag. Bättre att prata om HBTQ, barn, funktionshinder? Problemet ännu ett perspektiv-känslan… Men MR inte ytterligare ett perspektiv - utan som en ram som rymmer dessa andra områden inom sig. stärker det strategiska arbetet om delområden kan kopplas ihop inom ramen för MR Utmaningen är att få in så det inte uppfattas som något extra, utan ett stöd i det arbete som redan görs. Stöd i prioriteringar, konsekvensanalyser, något att utgå ifrån för att ge bra kvalitet och bättre träffsäkerhet i den service som ges. Politisk vilja – Gäller både lokalt och nationellt. Faktiskt fler som pratade om behovet av politisk vilja från regeringen än om lokal nivå. Men, för genomslag nödvändigt med politisk vilja att driva frågorna och efterfråga resultat Organisatorisk placering – Vanligaste funktionen som ansvarar för frågor som rör mänskliga rättigheter är folkhälsosamordnare/-strateger I små kommuner och landsting ofta enskilda initiativ snarare än systematiserat arbete. Placering ofta avgörande för genomslag - mandat och var i org man sitter spelar roll. Finns flera ensamma eldsjälar. Uppföljning - De flesta följer upp. Men mkt stor variation i vilken utsträckning, vilka områden, i vilken form. Märks att om det finns en politisk efterfrågan från kommun-, landstings- eller regionfullmäktige, tvingas man att förhålla sig mer explicit till mänskliga rättigheter i sin återrapportering från förvaltningsnivå. Stor utvecklingspotential - Hur följa upp sådant som inte är så lätt att mäta? Behöver utveckla mer funktionella system för detta. Men obs, integrera i befintliga. Fler mål, mått, indikatorer troligtvis inte vägen framåt…

24 Önskemål Helhet, bort från fragmentisering
Utbildning chefs-/politikernivå Praktiskt inriktade utbildningsinsatser Utveckla uppföljning/mätning Erfarenhetsutbyte, goda exempel Samverkan – i olika former och på olika nivåer Erfarenhetsutbyte, goda exempel (både medlemmar och andra, pågående arbete, lärdom från tidigare (SKL-arbeten) Just nu arbete med att ta fram en handlingsplan, tittar på vad vi ska rikta in oss på framöver. Arbetet med tex barnets rättigheter och jämställdhetsintegrering fortsätter. Detta ett försök till helhetsgrepp ÖKn sträcker sig till Ser fram emot stärkt MR-arbete, tillsammans med er. Hör gärna av er med tankar och kommentarer!